Kurdiska

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
kurdî
كوردی
Talas i Turkiet, Iran, Irak, Syrien, Armenien, Libanon, Azerbajdzjan, Turkmenistan[1]
Region Mellanöstern
Antal talare ~30 miljoner[2][3][4]
Klassificering indoeuropeiskt

 indoiranskt
  iranskt
   nordvästiranskt

    kurdiska
Officiell status
Officiellt språk i Irak
Språkmyndighet -
Språkkoder
ISO 639-1 ku
ISO 639-2 kur
SIL centralkurdiska:ckb
nordkurdiska:kmr
sydkurdiska:sdh
laki:lki

Kurdiska (Kurdî, كوردی) är ett nordvästiranskt språk[5][1][6] inom den indoeuropeiska språkfamiljen och talas framförallt i Kurdistan som täcker delar av Iran, Irak, Syrien och Turkiet. I norra Irak finns en självstyrande region som heter Kurdistan. Den delen kallas oftast för södra Kurdistan. Genom att det finns en omfattande kurdisk diaspora, bland annat i Sverige och Libanon, så är också språket spritt över världen. I Sverige finns bland annat världens första kurdiska bibliotek som är placerat i Stockholm.

Kurdiska tillhör språkgruppen iranska språk som talas av ca 85 miljoner människor runt om i världen.

Iranska språk delas in i tre kronologiska stadier: forniranska, medeliranska och nyiranska, som även kallas nypersiska eller enbart persiska. Forniranskan skrevs med kilskriftstecken och är främst känd från akemenidiska inskrifter från 521-331 f.Kr. Medeliranska, även kallad pahlavi, användes i Iran mellan 226-651 e.Kr och skrevs med ett arameniskt alfabet. Till de nyiranska hör en lång rad nu levande språk som persiskan, det dominerande språket i Iran, och varianten tadzjikiska, som används i Tadzjikistan, och dari och kabuli, som används i Afghanistan. Nyiranskan grundar sig inte på någon idag känd eller använd dialekt utan är i grunden ett blandspråk, skapat över dialekt och språkgränser.

De iranska språken delas även in i en västlig och östlig grupp, där den västliga gruppen indelas ytterligare i en nordvästlig och en sydvästlig. Kurdiskan tillhör den nordvästra grenen av det nyiranska språkträdet och kan bland de övriga iranska språken närmast jämföras med pashto, som talas i Afghanistan. Kurdiskan är själv uppdelad i de två huvuddialekterna kurmandji, som talas i de norra och västra delar av Kurdistan, och sorani, som talas i hela södra och östra delen av Kurdistan. Förutom de två huvuddialekterna talas även mindre lokala dialekter. De lokala dialekterna är egentligen underdialekter till sorani och kurmanji. De nordliga dialekterna bahdini och även zaza är underdialekter till kurmanji. Dialekterna gorani och feyli, som ibland kallas kermanshahi, är underdialekter till sorani. Alla dessa underdialekter skrivs på sorani förutom kurmandji som skrivs med det latinska alfabetet medan sorani skrivs med ett modifierat arabiskt alfabet.

I norra och västra Kurdistan där man talar kurmanji skrivs kurdiskan med latinska bokstäver. I de centrala, södra och östra delarna där man talar sorani används en modifierad form av arabisk skrift.

Grammatik[redigera | redigera wikitext]

Kurdiskan har kluven ergativitet. I grammatiskt hänseende har kurdiskan ännu kvar en del äldre former, som gått förlorade i iranskan, såsom till exempel ett kasussuffix a (e, z), som utmärker objektiv (ackusativ, dativ), ett gammalt participialperfekt med mera, varjämte verbet utbildat flera nya, annorlunda former, till vilka de övriga iranska språken inte erbjuder något motsvarande.

Fonologi[redigera | redigera wikitext]

Även inom ljudläran har kurdiskan haft en egen, alldeles självständig utveckling med 9 korta vokalljud och 8 långa, flera diftonger och ett lika rikt utbildat konsonantförråd.

Konsonanter
Bilabial Labiodental Alveolar Postalveolar Palatal Velar Uvular Glottal
Klusiler p b t d k g q
Frikativor f v s z ʃ ʒ x h
Affrikator ʧ ʤ
Nasaler m n ŋ
Laterala approximanter l ɫ
Flappar ɾ
Tremulanter r
Approximanter ʋ j
Vokaler
  främre central bakre
kort lång kort lång kort lång
sluten i ʉ   u
mellan e ə   o  
öppen   a    

Alfabet[redigera | redigera wikitext]

Tecken Uttal (IPA)
A a [ɐ]
B b [b]
C c [dʒ]
Ç ç [tʃ]
D d [d]
E e [ə]
Ê ê [e]
F f [f]
G g [g]
H h [h]
I i [ɪ]
Î î [i]
J j [ʒ]
K k [k]
L l [l]
M m [m]
N n [n]
O o [o]
P p [p]
Q q [q]
R r [r]
S s [s]
Ş ş [ʃ]
T t [t]
U u [u]
Û û [y]
V v [v]
W w [w]
X x [x]
Y y [j]
Z z [z]

Ordförråd[redigera | redigera wikitext]

I det kurdiska ordförrådet återfinns ett stort antal ord som saknar kognater (besläktade ord) med övriga iranska språk, men kan återfinnas i andra indoeuropeiska språkgrenar. Några kognater med svenska är dol (dal), merûle (myra), derga (dörr), erd (jord), estêra (stjärna), brâ (bror), to (du), şeş (sex), nwe (ny) och mirdin (dö), jämför "mörda".


Vokabulärkonkordans[redigera | redigera wikitext]

Persiska Zazaki Engelska Kurmanci/Sorani Svenska Turkiska Latin
deh dewe village gund/dê by köy pagus
man ez I ez/min jag ben ego
lab lêw lip lêw läpp dudak labrum
zabân ziwan language ziman språk dil lingua
nâm name name nav namn ad nomen
şir şêr lion şêr lejon aslan leo
xodâ xweda god xweda/xwa gud tanri:tengri deus
asb/astar estor horse hesp/esp häst at equus
asemân asmên heaven asman himmel gök caelum/coelum, aether
bâleş balişna pillow balgeh/balîf kudde yastık pulvinus

Dialekter[redigera | redigera wikitext]

Inom kurdiskan finns ett flertal dialekter som skiljer sig från region till region och från stam till stam. De två huvuddialekterna är nordkurdiska (kurmancî/kurmanji) och centralkurdiska (sorani). Dessa är i sin tur även uppdelade i mindre dialekter, till exempel bohtâni, judikâni respektive mukuri och sulaimâni. Ordet kurmânji kommer troligen ifrån "kurd-i mânj" vilket betyder kurd från bergen. En annan förklaring är att det rör sig om en hopslagning av ”kurd” och "mând" vilket betyder medisk kurd. Men ordet för det gamla imperiet Medien på kurdiska är "midya". Och ordet för berg är "chîya". Kurmancî talas av miljoner kurder i Turkiet, Iran, Syrien, Irak, Armenien och Azerbajdzjan.

Den andra stora gruppen, pahlawani, består av tre underdialekter: gorani, feyli och zazaki som även de består av underdialekter.

Den tredje och sista gruppen består av kelhori och lekî som är starkt influerade av goranî, feyli och sorani.

Kurder i Turkiet och Syrien skriver kurmancî med det latinska alfabetet, medan man i Bahdînan (nordvästliga delen av den irakiska delen av Kurdistan) skriver kurmancî med arabiska bokstäver, sorani (Iran och regionen Sulaymaniyya i Irak) skrivs med arabiska alfabetet.

Även om kurmancî är mest talade dialekten, finns det mer tryckt material på sorani, eftersom användningen av kurdiskan i Turkiet är starkt begränsad. Sedan slutet av 1990-talet av skönjs en utveckling av kurmancîlitteraturen, särskilt i Turkiet.

Ibland räknas luri till de kurdiska språken, men detta är omstritt.

Litteratur[redigera | redigera wikitext]

Den tidigast bevarade litteraturen på kurdiska är av diktare som skrev på kurdmandji med arabisk skrift under 1500-1600-talen. Senare tog sorani över som det ledande litteraturspråket och har utvecklats starkt, särskilt i de irakiska delarna av Kurdistan där sorani används som skolspråk sedan 1920-talet. I de turkiska delarna har kurdiska tryckalster varit förbjudna på grund av assilimationspolitik sedan Turkiets grundande 1923. Lagen upphörde 1991. Lagen om förbud mot kurdisk tv och radio i Turkiet upphörde 2001, men gällde i praktiken fram till 2004. Att undervisa i kurdiska i Turkiet är fortfarande förbjudet idag.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Language Family Trees
  2. ^ Ethnologue - Kurdish
  3. ^ Blau, Joyce. ”The Kurdish Language and Literature” (på en). http://www.institutkurde.org/en/language/. Läst 20 oktober 2008. 
  4. ^ ”UNPO. Nations and people” (på en). http://www.unpo.org/content/view/7892/116/. 
  5. ^ NE.se/kurdiska
  6. ^ Rezakhani, Khodadad. ”The Iranian Language Family” (på en). http://www.iranologie.com/history/ilf.html. 

Webbkällor[redigera | redigera wikitext]

Small Sketch of Owl.pngDen här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Kurdiska språket, 1904–1926.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]


Wikipedia
Wikipedia har en upplaga på Kurdiska.