Kurdiska

Wikipedia

kurdiska (kurdî)
Talas i:	Turkiet, Irak, Iran, Syrien, Armenien, Libanon
Region:	Mellanöstern
Antal talare:	20-30 miljoner
Status:
Klassificering:	indoeuropeiskt indoiranskt iranskt kurdiska
Officiell status
Officiellt språk i:	Irak
Språkmyndighet:	-
Språkkoder
ISO 639-1	ku
ISO 639-2	kur

Kurdiska är ett nordväst-iranskt språk inom den indoeuropeiska språkfamiljen och talas framförallt i delar av Iran, Irak, Syrien och Turkiet. Det område där kurdiska är det huvudsakliga språket kallas Kurdistan.

I norra och västra Kurdistan skrivs kurdiskan med latinska bokstäver. I de centrala, södra och östra delarna används en modifierad form av arabisk skrift. Kurderna i före detta Sovjet skriver med kyrilliska bokstäver. De egna litterära verken är få, men till exempel har Ehmedê Xanîs "Mem û Zîn" och Sharaf al-Din Bitlisis "Sharafnama" gått till historien.

[redigera] Grammatik

Kurdiskan har kluven ergativitet. I grammatiskt hänseende har kurdiskan ännu kvar en del äldre former, som gått förlorade i iranskan, såsom till exempel ett kasussuffix a (e, z), som utmärker objektiv (ackusativ, dativ), ett gammalt participialperfekt med mera, varjämte verbet utbildat flera nya, annorlunda former, till vilka de övriga iranska språken inte erbjuder något motsvarande.

[redigera] Fonologi

Även inom ljudläran har kurdiskan haft en egen, alldeles självständig utveckling med 9 korta vokalljud och 8 långa, flera diftonger och ett lika rikt utbildat konsonantförråd.

Konsonanter
	Bilabial	Labiodental	Alveolar	Postalveolar	Palatal	Velar	Uvular	Glottal
Klusiler	p b		t d			k g	q
Frikativor		f v	s z	ʃ ʒ	x			h
Affrikator				ʧ ʤ
Nasaler	m		n			ŋ
Laterala approximanter			l ɫ
Flappar			ɾ
Tremulanter			r
Approximanter	ʋ				j

Vokaler
	kort	lång	kort	kort	lång
	främre		central	bakre
sluten	i	iː	ʉ	u	uː
mellan	e	eː	ə	o
öppen			a

[redigera] Alfabet

Tecken	Uttal (IPA)
A a	[ɐ]
B b	[b]
C c	[dʒ]
Ç ç	[tʃ]
D d	[d]
E e	[ə]
Ê ê	[e]
F f	[f]
G g	[g]
H h	[h]
I i	[ɪ]
Î î	[i]
J j	[ʒ]
K k	[k]
L l	[l]
M m	[m]
N n	[n]
O o	[o]
P p	[p]
Q q	[q]
R r	[r]
S s	[s]
Ş ş	[ʃ]
T t	[t]
U u	[u]
Û û	[y]
V v	[v]
W w	[w]
X x	[x]
Y y	[j]
Z z	[z]

[redigera] Ordförråd

I det kurdiska ordförrådet återfinns ett stort antal ord som saknar kognater (besläktade ord) med övriga iranska språk, men kan återfinnas i andra indoeuropeiska språkgrenar. Några kognater med svenska är dol (dal), morî (myra), derî (dörr), erd (jord), stara (stjärna), mader (moder), brâ (bror), tu (du), şeş (sex), nû (ny) och mirdin (dö), jämför "mörda".

I det kurdiska ordförrådet finns en stor mängd lånord, mest från persiskan, mindre från armeniskan, turkiskan och arabiskan; men bredvid de persiska lånorden står ofta de äkta kurdiska, som då erbjuder en längre gången ljudskridning. Även pronominalformer lånas ofta från iranskan.

[redigera] Vokabulärkonkordans

Persiska	Zazaki	Engelska	Kurmanci/Sorani	Svenska	Turkiska
deh	dewe	village	dew/gund	by	köy
man	ez	I	ez/ amen	Jag	ben
?	lêw	lipp	lêw	läpp	dudak
?	ziwan	language	ziman	språk	dil:lisan
esm	name	name	naw/nave	namn	ad
şid	şêr	lion	şêr	lejon	aslan
xoda	xweda	god	xweda/ xowa	gud	allah
asp/astar	estor	horse	asp/hesp/hester	häst	at
?	asmên	heaven	asman	himmel	gök
birna	balişna	pillow	balîf/balgih	kudde	yastık

|--

[redigera] Dialekter

Inom kurdiskan finns flertalet dialekter som skiljer sig från region till region och från stam till stam. De två huvuddialekterna är nordkurdiska (kurmancî) och sydkurdiska (sorani). Kurmânji, den största av de två dialekterna, är i sin tur uppdelad i två sub-dialekter: Nord-Kurmânji, eller Kurmânji/Bâhdini, och Syd-Kurmânji, eller Sorani. Dessa är i sin tur även uppdelade i mindre dialekter, till exempel Bohtâni, Judikâni respektive Mukuri och Sulaimâni. Namnet Kurmânji kommer troligen ifrån "Kurd-i mânj" vilket betyder kurd från bergen. En annan förklaring är att det rör sig om en ihopslagning av Kurd och "Mând" vilket betyder Medisk Kurd. Men ordet för det gamla imperiet Medien på kurdiska är "midya". Och ordet för berg är "chîya". Kurmancî talas av miljoner kurder i Turkiet, Iran, Syrien, Irak, Armenien och Azerbajdzjan.

Den andra stora gruppen, Pahlawani, består av tre sub-dialekter: Goranî, Feyli och Zazaki som även de består av mindre dialekter.

Och den tredje och sista gruppen består av Kelhori och Lekî som är starkt influerade av Goranî, Feyli och Sorani.

Kurder i Turkiet och Syrien skriver kurmancî med det latinska alfabetet, medan man i Bahdînan (nordvästliga delen av den irakiska delen av Kurdistan) skriver kurmancî med arabiska bokstäver, sorani (Iran och regionen Suleymaniya i Irak) skrivs med arabiska alfabetet.

Även om kurmancî är mest talade dialekten, finns det mer tryckt material på sorani, eftersom användningen av kurdiskan i Turkiet är starkt begränsad. Sedan slutet av 1990-talet skådas en utveckling av kurmancî-litteraturen, särskilt i Turkiet.