Kurdiska
| kurdiska kurdî |
|
| Talas i | Turkiet,Iran, Irak, Syrien, Armenien, Libanon, Azerbajdzjan, Turkmenistan[1] |
|---|---|
| Region | Mellanöstern |
| Antal talare | ~20-40 miljoner[2][3] |
| Klassificering | indoeuropeiskt kurdiska |
| Officiell status | |
| Officiellt språk i | Irak |
| Språkmyndighet | - |
| Språkkoder | |
| ISO 639-1 | ku |
| ISO 639-2 | kur |
| SIL | centralkurdiska:ckb nordkurdiska:kmr sydkurdiska:sdh laki:lki |
Kurdiska (Kurdî, كوردی, Кöрди) är ett nordvästiranskt språk[4][1] inom den indoeuropeiska språkfamiljen och talas framförallt i Kurdistan som täcker delar av Armenien, Iran, Irak, Syrien och Turkiet. I norra Irak finns en självstyrande region som heter Kurdistan. Den delen kallas också för södra Kurdistan. Kurder finns utspridda över hela världen och utgör ett betydande inslag i befolkningen i bland annat Libanon och Sverige. I Sverige finns bland annat det kurdiska biblioteket, som är placerat i Stockholm.
I norra och västra Kurdistan skrivs kurdiskan med latinska bokstäver. I de centrala, södra och östra delarna används en modifierad form av arabisk skrift. Kurderna i Armenien skriver med kyrilliska bokstäver. De egna litterära verken är få, men till exempel har Ehmedê Xanîs "Mem û Zîn" och Sharaf al-Din Bitlisis "Sharafnama" gått till historien.
Innehåll |
[redigera] Grammatik
Kurdiskan har kluven ergativitet. I grammatiskt hänseende har kurdiskan ännu kvar en del äldre former, som gått förlorade i iranskan, såsom till exempel ett kasussuffix a (e, z), som utmärker objektiv (ackusativ, dativ), ett gammalt participialperfekt med mera, varjämte verbet utbildat flera nya, annorlunda former, till vilka de övriga iranska språken inte erbjuder något motsvarande.
[redigera] Fonologi
Även inom ljudläran har kurdiskan haft en egen, alldeles självständig utveckling med 9 korta vokalljud och 8 långa, flera diftonger och ett lika rikt utbildat konsonantförråd.
| Bilabial | Labiodental | Alveolar | Postalveolar | Palatal | Velar | Uvular | Glottal | |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Klusiler | p b | t d | k g | q | ||||
| Frikativor | f v | s z | ʃ ʒ | x | h | |||
| Affrikator | ʧ ʤ | |||||||
| Nasaler | m | n | ŋ | |||||
| Laterala approximanter | l ɫ | |||||||
| Flappar | ɾ | |||||||
| Tremulanter | r | |||||||
| Approximanter | ʋ | j |
| främre | central | bakre | ||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| kort | lång | kort | lång | kort | lång | |
| sluten | i | iː | ʉ | u | uː | |
| mellan | e | eː | ə | o | ||
| öppen | a | |||||
[redigera] Alfabet
| Tecken | Uttal (IPA) |
|---|---|
| A a | [ɐ] |
| B b | [b] |
| C c | [dʒ] |
| Ç ç | [tʃ] |
| D d | [d] |
| E e | [ə] |
| Ê ê | [e] |
| F f | [f] |
| G g | [g] |
| H h | [h] |
| I i | [ɪ] |
| Î î | [i] |
| J j | [ʒ] |
| K k | [k] |
| L l | [l] |
| M m | [m] |
| N n | [n] |
| O o | [o] |
| P p | [p] |
| Q q | [q] |
| R r | [r] |
| S s | [s] |
| Ş ş | [ʃ] |
| T t | [t] |
| U u | [u] |
| Û û | [y] |
| V v | [v] |
| W w | [w] |
| X x | [x] |
| Y y | [j] |
| Z z | [z] |
[redigera] Ordförråd
I det kurdiska ordförrådet återfinns ett stort antal ord som saknar kognater (besläktade ord) med övriga iranska språk, men kan återfinnas i andra indoeuropeiska språkgrenar. Några kognater med svenska är dol (dal), merûle (myra), derga (dörr), erd (jord), estêra (stjärna), brâ (bror), to (du), şeş (sex), nwe (ny) och mirdin (dö), jämför "mörda".
[redigera] Vokabulärkonkordans
| Persiska | Zazaki | Engelska | Kurmanci/Sorani | Svenska | Turkiska |
|---|---|---|---|---|---|
| deh | dewe | village | gund/dê | by | köy |
| man | ez | I | ez/min | Jag | ben |
| lab | lêw | lip | lêw | läpp | dudak |
| zabân | ziwan | language | ziman | språk | dil |
| nâm | name | name | nav | namn | ad |
| şir | şêr | lion | şêr | lejon | aslan |
| xodâ | xweda | god | xweda/xwa | gud | tanri:tengri |
| asb/astar | estor | horse | hesp/esp | häst | at |
| asemân | asmên | heaven | asman | himmel | gök |
| bâleş | balişna | pillow | balgeh/balîf | kudde | yastık |
[redigera] Dialekter
Inom kurdiskan finns ett flertal dialekter som skiljer sig från region till region och från stam till stam. De två huvuddialekterna är nordkurdiska (kurmancî/kurmanji) och sydkurdiska (sorani). Dessa är i sin tur även uppdelade i mindre dialekter, till exempel Bohtâni, Judikâni respektive Mukuri och Sulaimâni. Namnet Kurmânji kommer troligen ifrån "Kurd-i mânj" vilket betyder kurd från bergen. En annan förklaring är att det rör sig om en hopslagning av ”Kurd” och "Mând" vilket betyder Medisk Kurd. Men ordet för det gamla imperiet Medien på kurdiska är "midya". Och ordet för berg är "chîya". Kurmancî talas av miljoner kurder i Turkiet, Iran, Syrien, Irak, Armenien och Azerbajdzjan.
Den andra stora gruppen, Pahlawani, består av tre underdialekter: Goranî, Feyli och Zazaki som även de består av underdialekter.
Och den tredje och sista gruppen består av Kelhori och Lekî som är starkt influerade av Goranî, Feyli och Sorani.
Kurder i Turkiet och Syrien skriver kurmancî med det latinska alfabetet, medan man i Bahdînan (nordvästliga delen av den irakiska delen av Kurdistan) skriver kurmancî med arabiska bokstäver, sorani (Iran och regionen Sulaymaniyya i Irak) skrivs med arabiska alfabetet.
Även om kurmancî är mest talade dialekten, finns det mer tryckt material på sorani, eftersom användningen av kurdiskan i Turkiet är starkt begränsad. Sedan slutet av 1990-talet av skönjs en utveckling av kurmancîlitteraturen, särskilt i Turkiet.
- Kurdiska i Kurdistan (geografiskt)
Ibland räknas luri till de kurdiska språken, men detta är omstritt.
[redigera] Se även
[redigera] Referenser
[redigera] Noter
- ^ [a b] Language Family Trees
- ^ Blau, Joyce. ”The Kurdish Language and Literature” (på en). http://www.institutkurde.org/en/language/. Läst 20 oktober 2008.
- ^ ”UNPO. Nations and people” (på en). http://www.unpo.org/content/view/7892/116/.
- ^ Rezakhani, Khodadad. ”The Iranian Language Family” (på en). http://www.iranologie.com/history/ilf.html.
[redigera] Webbkällor
Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Kurdiska språket, 1904–1926.
