Barnprogram

Barnprogram är en TV- och radiogenre som riktar sig till barn. Språket är vanligen något enklare, andelen våldsscener är lägre (eller mer överdrivet) och innehållet mer konkret än för traditionella vuxenprogram. I övrigt är det svårt att ge ett exakt innehåll, eftersom genren innehåller såval faktaprogram, fiktion och eget deltagande. Det produceras många olika typer av barnprogram, delvis beroende på vilken ålder målgruppen har. Den yngsta målgruppen torde Teletubbies ha, med program som är tänkta från sex månaders ålder.

Internationella barnprogram

Några av de barnprogram som fått störst internationell spridning är dock-serien Mupparna, Disneys olika tecknade serier, leranimationerna Pingu och den tecknade Linus på linjen.

Barnprogram i svensk TV

Historik

Barnprogram på TV har funnits i Sverige sedan TV kom till Sverige 1956. Det första barnprogrammet var Andy Pandy och hade köpts in från brittiska BBC. Vid TV-mediets barndom utmärktes barnprogrammen av att produktionen inte var särskilt avancerad. Man hade en docka eller en vuxen som talade och gjorde saker. Drama och tecknad film var ovanligt. Ett exempel på de enkla barnprogrammen är Humle och Dumle och Tweenies som spelades av två upp-och-nedvända hakor.

Med tiden har dock andelen drama och tecknat ökat. År 1960 började man visa Kalle Anka och hans vänner önskar God Jul kl. 15.00-15.50 varje julafton och under 1960-talet kom flera dramaproduktioner. En av de tidigaste var Alla vi barn i Bullerbyn inspelad 1960, och visad 1962. Tecknade Familjen Flinta började visas 1961. Julkalendern har visats i TV sedan 1960.

Under 1960-, 1970- och 1980-talen visades flera program av varierande karaktär, inhemska program och inköpta program, tecknade program, dramaproduktioner och barnprogram med dockor eller vuxna som pysslade och berättade sagor. Barnprogrammen hade skilt ursprung och köptes in från såväl USA och Storbritannien som Östeuropa.

Ett utmärkande barnprogram var Barnjournalen som visades mellan 1972 och 1991. Det var ett slags nyhetsmagasin för barn, och en föregångare till dagens Lilla Aktuellt.

Under 1990-talet etablerades fler och fler kommersiella kanaler, något som i hög grad påverkat barnprogrammen. Utmärkande för barnprogrammen i de kommersiella kanalerna är bland annat att de i större utsträckning är animerade, och att de oftast är amerikanska och dubbade. Sveriges Television har dock fortsatt ungefär som under monopolperioden med både egenproducerade och inköpta program samt dramaproduktioner etc. Sveriges Television är dessutom ensamma om att visa barnprogram på kvällstid.

Innehåll och utveckling

Bolibompadraken symboliserar Sveriges Televisions program Bolibompa.

Sveriges Television visade ett entimmesblock med barnprogram varje dag mellan klockan 18.00 och 19.00 samt ett block med barnprogram på helgmorgnar. Samtliga barnprogram visades i SVT1. Dessa bestod av en blandning av tecknade program, dramaproduktioner, magasinsprogram med mera. Programmen var både egenproducerade och inköpta. Barnprogrammen presenterades oftast av en särskild "barnhallåa" under vinjetten Bolibompa.

TV3 och Kanal 5 visade barnprogram varje morgon. Majoriteten av dessa var inköpta och tecknade.

TV4 visade barnprogram varje vardag mellan 16.00 och 16.30 och på helgmorgnar, samt en kvart varje vardagsmorgon. I likhet med SVT hade TV4 särskilda "hallåor" för sina barnprogram. TV4:s utbud av barnprogram var dock begränsat, då svensk lag hindrar dem från att visa reklam riktad till barn.

Barnprogram i allmänna kanaler har under åren försvunnit allt mer och istället sänds barnprogram i renodlade barnkanaler med svenskt tal, som numer går under namnen:

Förutom Barnkanalen, som är svensk, är samtliga kanaler svenska/skandinaviska versioner av de amerikanska originalkanalerna.

Exempel på barnprogram

På TV

Se Lista över barnprogram i TV.

I radio

Se även:Julkalendern i radio

Se även

Bolibompa
Barntrean
Lattjo Lajban

Vidare läsning

Janson, Malena (2014). När bara den bästa TV:n var god nog åt barnen. Karneval förlag. Libris 16335396. ISBN 9789187207297