Barn

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Den här artikeln handlar om unga människor. För den kärnfysiska måttenheten, se Barn (enhet).
Flicka i A Calling, målning av William-Adolphe Bouguereau, 1896
Ett spädbarn

Ett barn är en människa från födelsen till pubertetens inträde.[1][2][3] Ett barn av kvinnligt kön kallas flicka, tjej eller tös, och ett barn av manligt kön kallas pojke, kille eller gosse.

Definition och överförda betydelser[redigera | redigera wikitext]

I FN:s barnkonvention används ordet barn i betydelsen en människa som inte fyllt arton år.[4] Äldre barn, 13–19 år, kallas tonåringar eller ungdomar.

Att vara 'någons barn' innebär att vara den personens biologiska eller adopterade avkomling i första led. En förälders barn kallas för förälderns dotter om barnet är en flicka och för förälderns son om barnet är en pojke. Benämningarna dotter och son gäller även när man i vuxen ålder definierar släktskap. Avkomling i andra led kallas barnbarn.

Man kan också i överförd bemärkelse kallas någons barn, om man gått i lära hos någon, eller på annat sätt är någons skyddsling. I kristen tro kallas den troende "Guds barn", för att uttrycka den nära relationen till Gud Fadern.

Tillblivelse[redigera | redigera wikitext]

Barn tillkommer genom den sexuella förökningen mellan en kvinna – barnets mor, och en man – barnets far. Det sker genom att kvinnans ägg befruktas av mannens spermie. Befruktning kan ske genom samlag, genom assisterad befruktning eller in vitro-fertilisering (IVF). I moderlivet kallas människan foster.

Barnets åldrar[redigera | redigera wikitext]

En 2-åring
Tonåringar i frivilliga brandkåren i Nieder-Kainsbach

Barndomen indelas (i Sverige) vanligen i nedan beskrivna faser eller åldrar

  • Morula: en cellhop bestående av nio eller fler celler, under de första dagarna efter befruktningen
  • Embryo: början på ett barn i livmodern, mellan den andra och åttonde graviditetsveckan
  • Foster: barn i livmodern, efter den åttonde graviditetsveckan
  • Spädbarn eller baby: barn som ännu inte börjat gå
  • Koltbarn eller blöjbarn: barn som går men ännu inte lärt sig kontrollera sina naturbehov
  • Förskolebarn: Barn som ännu inte börjat skolan, oavsett om de går i förskola eller ej
  • Skolbarn: 6–12 år
  • Ungdom eller tonåring: 13–18 år

Barndomens början[redigera | redigera wikitext]

Någon konsensus finns inte om när fostret börjar att vara ett barn. Det finns i olika kulturer och grupper olika uppfattningar alltifrån att människan är ett barn redan från befruktningen, till att människan blir ett barn först vid födelsen. Ställningstagandet i denna fråga, hänger nära samman med ställningstagandet i abortfrågan. Förespråkare för fri abort menar att fostret under sin första livsfas inte är något barn, utan en del av kvinnans kropp. Motståndare till fri abort menar att även ett foster har rätt till sitt eget liv. Oavsett ställningstagande i abortfrågan används i dagligt tal uttryck som "bli med barn" och "ha ett barn i magen".

Barndomens slut[redigera | redigera wikitext]

I biologisk mening upphör människan att vara barn, när hon blir könsmogen. Därefter kallas hon vuxen eller ungdom. I en del kulturer genomgår barnet en övergångsrit i samband med puberteten, innan hon eller han kallas vuxen.

I den moderna västvärlden har människan ett sådant välstånd, att tonåringar i allmänhet inte behöver bidra till familjens försörjning. Därför har under 1900-talet en särskild ungdomstid introducerats, som en utdragen övergång från barndom till vuxenliv. I västvärlden är livet också mer komplicerat och individualiserat, varför man behöver uppnå en högre grad av psykologisk mognad för att kunna klara sig i samhället. Därför räknas människan här som barn under en längre tid. Detta synsätt har också fått genomslag i FN:s barnkonvention, där gränsen för när man slutar vara barn anges till 18 år, "om inte barnet blir myndigt tidigare enligt den lag som gäller barnet". Det brukar anses att föräldrarna har ett uppdrag att beskydda sina barn tills de fyller 18 år, och av den anledningen inskränka barnets frihet. Det anses till exempel av många som mycket olämpligt att tillåta personer under 18 år att resa utan vuxen ledare, oberoende av barnets erfarenhetsnivå.

Barnet i familjen[redigera | redigera wikitext]

Arrangerad amerikansk bild från 1897 av julfirande med finklädda barn.

Det vanliga i västvärlden är att barnet bor tillsammans med och vårdas av den ena eller båda sina biologiska föräldrar. Enheten mor, far och barn kallas kärnfamilj. I andra kulturer kan familjen omfatta mor- och farföräldrar eller andra släktingar och kallas då storfamilj.

I traditionella kulturer har modern ansvarat för barnets mer direkta vård, medan fadern ansvarat för familjens försörjning. I ett modernt samhälle där såväl män som kvinnor förvärvsarbetar är det vanligare att föräldrarna delar på vårdnadsbördan och även fadern ägnar sig åt det späda barnets praktiska vård. Om föräldrarna förvärvsarbetar kan de få hjälp med barnets vård av samhället som anordnar och subventionerar daghemsplatser. I en storfamilj hjälps man vanligtvis åt med barnavården.

Omvårdnad[redigera | redigera wikitext]

I början av sin existens är barn fullständigt beroende av att försörjas, matas, kläs, värmas, undervisas och uppfostras av äldre personer. FN:s barnkonvention uttrycker att även ungdomar är i behov av ett särskilt skydd och stöd innan de som myndiga vuxna personer kan vara självständiga samhällsmedlemmar med eget ansvar på de olika områdena.

Barnet är också för sin psykologiska mognad helt beroende av att få en god och kärleksfull relation redan tidigt i livet. Enligt anknytningsteorin är det till exempel viktigt att barnets föräldrar är både lyhörda för barnets behov och förutsägbara i sitt handlande, annars utvecklar barnet ingen grundläggande livstrygghet. Se också utvecklingspsykologi.

Adoption[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Adoption

En person som inte är ett barns biologiska förälder kan under vissa förutsättningar adoptera barnet, det vill säga juridiskt förbinda sig till att i fortsättningen fungera som barnets förälder. I många länder i västvärlden – däribland Sverige – kan samkönade par adoptera barn. Barn som av olika anledningar inte kan vårdas av sina biologiska föräldrar och inte kan komma i fråga för adoption kan under en längre eller kortare tid vårdas i fosterhem.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Philippe Ariès, en fransk historiker, publicerade 1961 en studie av målningar, gravstenar, möbler och register från skolor. Han kom fram till att barn fram till 1600-talet hade behandlats som små vuxna. Sen dess har ökningen av forskning vad gäller historisk barndom ökat.

Före Ariès hade George Boas publicerat The Cult of Childhood.

Under renässansen ökade antalet avbildningar av barn i Europa.

Den viktorianska tiden har beskrivits som startskottet för den moderna barndomen. Med den industriella revolutionen ökade barnarbetet men på grund av evangeliskala kampanjer och ansträngningar från författaren Charles Dickens och andra, minskade barnarbetet senare i England, bland annat på grund av Factory Acts 18021878. Under den viktorianska eran betonades familjens roll och barnets fromhet. Generellt sett har den attityden levt kvar i västvärlden.

Uppfostran[redigera | redigera wikitext]

Sedan 1700-talet har vuxna alltmer sett till barnens behov av såväl fysisk som intellektuell stimulans
En flicka och en pojke utklädda till snögubbar

Upplysningstiden kan sägas ha varit starten för uppfostran, då både John Locke skrev Some Thoughts Concerning Education och Jean-Jacques Rousseau skrev Émile eller om uppfostran. Innan det hade Johan Amos Comenius dock skrivit den första bilderboken för barn Orbis Pictus, vilken kan ses som en encyklopedi för barn.[5]

Under upplysningen skrevs dock inte endast böcker om uppfostran, utan de flesta böckerna skrevs för att uppfostra. Robinson Crusoe, De tre musketörerna, med flera skrevs väldigt snart efter sin utgivning om för att kunna läsas av barn och ungdomar, så att de skulle ha bra förebilder att se upp till.[5]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia
  1. ^ ”Nordisk familjebok (Uggleupplagan), andra bandet, s. 937”. http://runeberg.org/nfbb/0503.html. 
  2. ^ ”Yourdictionary.com: Child”. http://www.yourdictionary.com/child. Läst 2007-12-01. 
  3. ^ ”dict.die.net: Child”. http://dict.die.net/child. Läst 2007-12-01. 
  4. ^ ”Convention on the Rights of the Child”. http://www.unhchr.ch/html/menu3/b/k2crc.htm. 
  5. ^ [a b] Ingrid Nettervik, I barnbokens värld

Se även[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]