Bengt-Arne Vedin

Från Wikipedia
Version från den 3 mars 2010 kl. 12.03 av Ymer (Diskussion | Bidrag) (+ källa + puts)

Bengt-Arne Bertil Vedin, född 11 maj 1940 i Motala, är en svensk ingenjör och innovationsforskare.

Han är son till redaktionschef Bertil Vedin (1909-1986) och Sonja, född Printzell (1912-1985).[1] Bengt-Arne Vedin gifte sig 1977 med Gull-May Holst.

Vedin blev civilingenjör vid Kungliga Tekniska högskolan (KTH) 1964 och teknologie doktor vid Chalmers tekniska högskola 1980. Han var 1962-1964 övningsassistent vid KTH och 1964-1967 projektledare vid Institutet för halvledarforskning. Han har varit medarbetare i tidskriften Ny Teknik och var 1967-1971 chefredaktör för Elteknik. Vid Ingenjörsvetenskapsakademien var han 1971-1974 chef för informations- och utlandssekretariatet. Han var 1974-1977 verkställande direktör för Nord-Video AB och 1977-1987 forskningsledare vid Studieförbundet Näringsliv och Samhälle (SNS). Åter vid KTH var han 1984-1993 adjungerad professor i innovationskunskap.

Han har suttit i ledningen för tankesmedjan TELDOK. Sedan 1984 är han generalsekreterare för Ruben Rausings fond. Han var 1993 regeringens innovationsutredare och 1996-1998 ledamot av regeringens småföretagardelegation. Han är sedan 1988 ledamot av Ingenjörsvetenskapsakademin.

Bibliografi

  • Corporate Culture for Innovation (1980)
  • Datorer med ett mänskligt ansikte (1981)
  • Godmorgon, framtid (1983)
  • Finns Japan? (1989)
  • Den nya ekonomin. Tjänster, kunskap eller industri? (1989)
  • Ny informationsteknik - nya strukturer? (1991)
  • Teknisk revolt - det svenska AXE-systemets brokiga framgångshistoria (1993)
  • (redaktör) Management of change and innovation (1994)
  • Innovationer - lönsamma och konkurrenskraftiga (1995)

Källor

  1. ^ Sveriges dödbok 1947-2003, (CD-ROM version 3.0), utgiven av Sveriges Släktforskarförbund 2005

Externa länkar