Bergsjärnvägar i Indien

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Världsarv
Bergsjärnvägar i Indien
Darjeeling Himalayan Railway
Geografiskt läge
Land  Indien
Region* Asien och Oceanien
Data
Typ Kulturarv
Kriterier ii, iv
Referens 944
Historik
Världsarv sedan 1999  (23:e mötet)
Utvidgat 2005 och 2008
Hotat sedan (valbar)
* Enligt Unescos indelning.

Bergsjärnvägar i Indien refererar till fem järnvägslinjer byggda i Indiens bergsområden på 1800-talet och tidigt 1900-tal under Brittiska Indien, som än idag drivs av Indiens järnvägar. Tre av dessa fem järnvägar, Darjeeling Himalayan Railway (1881), Kalka-Shimla Railway (1898) och Kangra Valley Railway (1924), ligger i den kuperade regionen i Himalya i Norra Indien och de övriga två ligger mer söderut i Västra Ghats; the Nilgiri Mountain Railway i Södra Indien, och Matheran Light Railway i Maharashtra. Darjeeling Himalayan Railway, Nilgiri Mountain Railway och Kalka-Shimla Railway har fått status som världsarv under namnet "Bergsjärnvägar i Indien"[1][2][3][4]. Dessa fem järnvägar i Indien utgör några av omkring 20 liknande smalspåriga linjer i världen[5]

Alla fem järnvägslinjer är ännu i drift och kopplar samman viktiga bergssamhällen, från foten av kullarna, upp längs vindlande spår och den kuperade, sceniska bergsterrängen. Utifrån terrängen de byggdes i, ansågs de under den brittiska koloniala perioden vara "enastående exempel på utbyten av värden inom teknikutvecklingen" och tekniska underverk.[1][2][3][4]

Historia[redigera | redigera wikitext]

Bergsjärnvägarna i kullarna växte fram som ett resultat under det Brittiska Indiens strävan att få kontroll över Himalya och andra bergskedjeområden i Indien.

1844 hade Sir John Lawrence, sedermera vicekung av Indien[6], lagt fram idén att fasvis kolonisera bergsområdena, särskilt genom militära garnisoner. Britterna, bemämde förslaget helt enkelt 'Hill Railway' (kulljärnvägen), och övervägde att etablera geografiskt och kulturellt rika stationer över hela landet. Bergsstationerna som valdes för detta var Shimla, dåvarande huvudstad i Brittiska Indien, Darjeeling, känd för sina tegårdar och sceniska vyer över Himalya i Västbengalen, Kangra Valley i Himachal Pradesh, Ootacamund i Nilgiribergern i Tamilnadu samt Matherans bergsstation i Västra Ghats nära Mumbai valdes[3][7][8].

Det första försöket att länka samman bergsterrängen med sin bedårande skönhet med en passagerarjärnväg inleddes 1878 med byggandet av Darjeeling Himalayan Railway, då Franklin Prestage av dåvarande Eastern Bengal Railway initierade planerna för byggandet av en bergbana som följde Hill Cart Road från Siliguri till Darjeeling. Byggandet, inleddes, och 1881 var linjebygget inlett hela vägen till Darjeeling.[3][7]

Nästa projekt som startades var Nilgiri Mountain Railway i Södra Indien, ett förslag som initialt hade lagts 1854. Arbetet startade 1894, men järnvägen stod inte klar förrän 1908, då bergsterrängen var mycket svår, med dess höjdskillnad på mellan 326 meter och 2 203 meter på en sträcka av endast 46 km. Byggandet av den 96 km långa Kalka Shimla Railway inleddes 1898 för att nå de avlägsna bergsregionerna i resten av landet och invigdes av den brittiske vicekungen Lord Curzon i november 1903. Matheran–Narelatåget beställdes 1907; Matheran är en bergsstation 108 km från Mumbai. Kangralinjen byggdes 1929 i den pittoreska Kangradalen[1][3][4].

1999 blev Darjeeling Himalayan Railway ett världsarv, detta följde med Nilgiri Mountain Railway 2005 och 2008 med Kalka-Shimla Railway. Förutom de tre som idag utgör ett världsarv med namnet Bergsjärnvägar i Indien, har Matheran Light Railway[9] och Kanga Valley Railway[10] satts upp på Indiens lista över förslag till världsarv.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia
  1. ^ [a b c] ”Mountain Railways of India” (på engelska). UNESCO World Heritage Center. http://whc.unesco.org/en/list/944. Läst 2010-02-19. 
  2. ^ [a b] Gupta, Om (2006). Encyclopaedia of India, Pakistan and Bangladesh. Gyan Publishing House. Sid. 1602. ISBN 8182053897. http://books.google.co.in/books?id=5Gcj3LJDheYC&pg=PA1602&dq=mountain+railways+of+india&cd=3#v=onepage&q=mountain%20railways%20of%20india&f=false. Läst 2010-02-20 
  3. ^ [a b c d e] Kohli, M.S.; Ashwani Lohani (2004). Mountains of India: Tourism, Adventure, Pilgrimage. Indus Publishing. Sid. 97–106. ISBN 8173871353. http://books.google.co.in/books?id=GIs4zv17HHwC&pg=PA97&dq=mountain+railways+of+india&cd=5#v=onepage&q=mountain%20railways%20of%20india&f=false. Läst 2010-02-20 
  4. ^ [a b c] ”Luxury Trains of India” (på engelska). http://web.archive.org/web/20040103095224/http://www.touristplacesinindia.com/luxury-trains/hill-trains.html. Läst 2010-02-20. 
  5. ^ Abram, David (2003). Rough guide to India. Rough Guides. Sid. 479. ISBN 1843530899. http://books.google.co.in/books?id=kAMik_6LbwUC&pg=PA479&dq=mountain+railways+of+india&lr=&cd=73#v=onepage&q=mountain%20railways%20of%20india&f=false. Läst 2010-02-20 
  6. ^ ”Steam in History”. The Indian Railways fan Club (IRFCA). http://archive.is/20120804095010/www.irfca.org/articles/isrs/isrs082004-steam-history.html. Läst 3 april 2010. 
  7. ^ [a b] ”Mountain Railways of India – Chugging and romancing the hills”. http://web.archive.org/web/20091124092951/http://nvonews.com/2009/08/14/mountain-railways-of-india-%E2%80%93-chugging-and-romancing-the-hills/. Läst 20 februari 2010. 
  8. ^ Srinivasan, Rupa; Manish Tiwari and Sandeep Silas (2006). Our Indian Railway: themes in India's Railway history. Foundation Books. Sid. xxxiv-xxxv. ISBN 8175963301. http://books.google.co.in/books?id=O2-eHnajWxIC&pg=PR34&dq=mountain+railways+of+india&lr=&cd=78#v=onepage&q=mountain%20railways%20of%20india&f=false. Läst 21 februari 2010 
  9. ^ ”The Matheran Light Railway (extension to the Mountain Railways of India)” (på engelska). UNESCO World Heritage Centre. http://whc.unesco.org/en/tentativelists/2082/. Läst 2010-07-14. 
  10. ^ ”The Kangra Valley Railway - Extension to the Mountain Railways of India” (på engelska). UNESCO World Heritage Centre. http://whc.unesco.org/en/tentativelists/5401/. Läst 2010-07-14. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]