Berner Oberland

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Berner Oberland
Högland
Vy mot Thunsjön och staden Thun från Niederhorn.
Vy mot Thunsjön och staden Thun från Niederhorn.
Land  Schweiz
Delstat Bern
Högsta punkt
 - läge Finsteraarhorn
 - höjdläge 4 274 m ö.h.
Lägsta punkt
 - läge Aare nordväst om Thun
 - höjdläge cirka 540 m ö.h.
Förvaltningsregionen Oberland
Förvaltningsregionen Oberland

Berner Oberland är ett höglandsområde i södra delen av kantonen Bern i Schweiz. Här ingår bland annat området runt Thunsjön, Brienzsjön och dalarna runt Bernalperna. Områdets gränser sammanfaller med förvaltningsregionen Oberland.

Geografi och kommunikationer[redigera | redigera wikitext]

Berner Oberland avvattnas av Aare och dess bifloder ovanför och kring Thun. Området sydväst om Saanenmöser-passet avvattnas av Saane. Andra viktiga passvägar är Brünigpasset till Obwalden, Sustenpasset till Uri liksom Grimselpasset till Valais. Det finns motorvägar från Bern och Luzern och en biltåg-förbindelse från Goppenstein i Valais. På vintern stängs många bergspassvägar.

Kollektivtrafiken som utförs med järnväg, buss, bergbana, linbana och båt, är mycket väl utbyggd. De normalspåriga huvudlinjerna Bern–ThunSpiezInterlaken och Bern–Thun–Spiez–Visp har internationella tågförbindelser.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Vid Lötschenpasset har man gjort fornfynd från stenåldern. Under romartiden bosatte man sig längs sjöarna. Senare vandrade allemanner in, varav en del vandrade vidare in i Valais.

På 1300-talet erövrade staden Bern området för att kunna kontrollera passvägarna. Vid denna tid började ortsbefolkningen koncentrera sig på att föda upp boskap som såldes i Italien eller norr om Alperna för att köpa spannmål. Trots flera uppror behöll Bern makten. Under den kortlivade Helvetiska republiken var dock Berner Oberland en egen kanton (Oberland).

Under 1800-talet tilltog turismen, främst från Storbritannien. Så småningom byggdes infrastrukturen ut. Ett exempel är bergbanan till Jungfraujoch vars ändstation, som ligger 3454 m ö.h., invigdes 1912. Det anlades även flera vattenkraftverk.

Förvaltning[redigera | redigera wikitext]

Efter kantonen Berns förvaltningsreform år 2010 är Oberland en förvaltningsregion (tyska: Verwaltungsregion) bestående av fyra förvaltningskretsar (tyska: Verwaltungskreise)

Före reformen var Berner Oberland indelat i sju distrikt (tyska: Amtsbezirke):

Språk[redigera | redigera wikitext]

Liksom i hela tyskspråkiga Schweiz talas schweizertyska – allemanniska dialekter som starkt avviker från det tyska standardspråket. De allra flesta människor under 50 kan dock prata standardtyska. Den dialekt som talas i Berner Oberland tillhör gruppen högstalemanniska mål[1].

Turism[redigera | redigera wikitext]

Berner Oberland är välkänt för såväl alpin skidåkning, bergsvandring som bergsbestigning. Bland turistorter kan nämnas Interlaken, Wengen, Adelboden och Gstaad. Vissa orter, som Wengen och Mürren kan inte nås med privatbil.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Meyers Grosses Taschenlexikon - Deutsche Mundarten. 1992. ISBN 3-411-11004-X