Bergbana

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Denna artikel handlar om transportmedlet bergbana. Se bergochdalbana för nöjesanläggningen.
Montmartres bergbana i Paris.
Bergbanan vid friluftsmuseet Skansen i Stockholm.
Mötesspåret på Skansens bergbana.

Bergbana (tyska: Standseilbahn, engelska funicular, franska funiculaire) är en typ av spårtrafik med större stigningsvinkel än vad som är normalt för järnväg och spårväg. För att klara stigningen utrustas bergbanan med en eller flera stållinor. Bergbanor förekommer ofta på skidorter, där de byggdes när alpin skidsport var i sin linda, innan de huvudsakliga skidliftarna hade utvecklats och bergbanor tillhör just därför huvudgruppen skidlift. De bergbanor som idag påträffas på skidorter härstammar ofta från slutet av 1800-talet eller början av 1900-talet. Inte sällan är de moderniserade med nybyggda vagnar och utbyggt säkerhetssystem, men det förekommer också relativt nybyggda anläggningar.

Drift och teknik[redigera | redigera wikitext]

En vagn är fast förankrad i var ända av en eller flera stållinor, dessa vagnar balanserar ut varandra viktmässigt. På banans toppstation finns maskineriet med ett stort linhjul som vanligtvis drivs av en elmotor men i äldre tider förekom ångmaskiner. Runt detta linhjul löper då stållinan, en vagn hänger i var ända av linan, och när den ena vagnen är på väg ned är den andra på väg upp; de pendlar och möts endast på mötesspåret på mitten av banan.

Bergbanan är vanligtvis enkelspårig med ett mötesspår exakt på mitten, men det förekommer även helt dubbelspåriga banor. Bergbanan är vanligtvis långsam med begränsad passagerarkapacitet.

Bergbanor i Sverige[redigera | redigera wikitext]

I Sverige finns flera bergbanor:

Tidigare har gruvbolaget LKAB haft en bergbana uppför berget Kiirunavaara i Kiruna.

Stadsbergbanor i Europa[redigera | redigera wikitext]

I Lissabon finns på grund av stadens höjdskillnader tre bergbanor. I Paris finns en bergbana som går upp för kullen Montmartre till Sacre-Coeur som omfattas av Paris lokaltrafik vilket innebär att métro-biljetterna gäller även här. Även i Dresden i östra Tyskland finns en bergbana nära den berömda bron Blaues Wunder över Elbe. I Prag finns också en bergbana. I Kroatiens huvudstad Zagreb förbinder Zagrebs bergbana stadens historiska delar i Gradec med Donji grad (Nedre staden). I Georgiens huvudstad var Tbilisis bergbana upp till berget Mtatsminda i drift fram till år 2000 då en olycka ledde till att 20 turister skadades allvarligt.

Liknande anläggningar men ej typiska bergbanor[redigera | redigera wikitext]

Kuggstångsbana[redigera | redigera wikitext]

En bergbana skall inte förväxlas med en kuggstångsbana. Vagnarna, eller loken, på en kuggstångsbana har eget framdrivningsmaskineri och kan i en del fall trafikera järnväg utan kuggstång. Exempel på kända kuggstångsbanor inom skidanläggningar är Wengernalpbahn och Jungfraubahn i Grindelwald, Tramway du Mont Blanc mitt emellan Chamonix och Megève, samt Gornergratbahn i Zermatt.

Kabel- och smalspår[redigera | redigera wikitext]

Kabelspårvägen i San Francisco ska inte heller förväxlas med en bergbana, vagnarna där är visserligen kabeldrivna men kan frikopplas från kabeln (stållinan). Kabelspår och smalspår förknippas ofta med spårvagnssystem.

Snedhiss[redigera | redigera wikitext]

Ett besläktat transportmedel är snedhissen. Den fungerar tekniskt på ett liknande sätt som bergbanan, med spår och kabeldrift. Den största skillnaden är att den är oftast inomhus, och liknar för passagerarna en vanlig lodrät hiss, eftersom den är mer trång och obemannad, och att det sällan går att se vagnarna utifrån. Sådana finns i Stockholms tunnelbana. Två andra faktorer är brantheten och längden. Något som går inom en byggnad eller en tunnelbanestation räknas snarare som snedhiss än bergbana. Snedhissen utbalanseras vanligtvis inte av en andra vagn, som bergbanans vagnar gör utan av en motvikt, på samma sätt som i en vanlig lodrät hiss. Universeum i Göteborg har två parallella snedhissar som delvis går utanför huskroppen. Båda dessa har motvikter och hisskorgarna rör sig därför oberoende av varandra.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]