Bern
- Den här artikeln handlar om staden. För kantonen, se Bern (kanton). För distriktet, se Bern (distrikt).
| Bern | ||
| Inhemskt namn, tyska: Bern, franska: Berne, italienska: Berna, rätoromanska: Berna |
||
| Huvudstad | ||
 Flygbild över stadskärnan
|
||
|
||
| Land |  Schweiz |
|
|---|---|---|
| Region | Schweiziska mittlandet | |
| Kanton | Bern (kanton) | |
| Koordinater | 46°57′4″N 7°26′19″Ö / 46.95111°N 7.43861°V | |
| Lägsta punkt | Aare vid Eymatt | |
| - höjdläge | 483 m ö.h. | |
| Yta | 5 160 hektar | |
| Folkmängd | 125 681 (2011-12-31) | |
| Befolkningstäthet | 24 inv./ha | |
| Grundad | ca. 1191 | |
| Stadtpräsident | Alexander Tschäppät (SP) | |
| Postnummer | 3000 | |
| Riktnummer | 031 | |
| Registreringsskylt | BE | |
| Språk | tyska | |
  |
||
 Bern och dess stadsdelar
|
||
| Webbplats: http://www.bern.ch | ||
Bern är huvudstad i förbundsrepubliken Schweiz och kantonen Bern. Staden har 127 000 invånare och är den fjärde största staden i landet efter Zürich, Genève och Basel. I Berns storstadsområde bor cirka 350 000 invånare. Berns officiella språk är tyska, även om schweizertyska är det egentliga lokalspråket i Bern och hela Tyskschweiz. Å andra sidan behärskar de flesta invånare i Bern även standardtyska, eftersom det är det officiella språket på vilket all officiell information och undervisning sker.
Innehåll |
Historia [redigera]
Hertig Berthold V av Zähringen grundade staden kring floden Aare år 1191 och lär ha döpt den efter en björn (tyska: Bär) han dödat. Den gjordes till riksstad av tysk-romerske kejsaren Fredrik II 1218 efter att Berthold dött utan arvinge.
Staden växte västerut mot halvön som gränsar mot floden Aare. Ursprungligen markerade tornet Zytglogge stadens västra gräns mellan 1191 och 1256, denna roll togs över av Käfigturm fram till 1345 samt Christoffelturm, nära dagens järnvägsstation, fram till 1622. Under trettioåriga kriget byggdes två nya försvarsfundament för att skydda hela halvön. Detta skydd har varit nog för staden fram till 1800-talet.
Under medeltiden producerade stadens hantverkare mest för regionens behov. Den viktigaste exportartikeln var läder, som gjordes av hudar från Berner Oberland, Vaud och Savojen. [1]
Under 1300-talet ökade varutransporterna genom centrala Mittlandet och Bern tog kontroll över handelsvägarna. År 1353 blev staden medlem i det nyligen bildade schweiziska edsföbundet och snart en av dess huvudmedlemmar. Bern invaderade Aargau 1415 och Vaud 1536, och även andra mindre territorier, och blev därigenom den största stadsstaten norr om Alperna. År 1450 hade staden drygt 5000 invånare. Reformationen genomfördes på 1530-talet under Zwinglis inflytande.[2]
Bern ockuperades av franska trupper 1798 under franska revolutionskrigen, och blev då av med de flesta av sina territorier.
Bern som huvudstad [redigera]
År 1831 blev staden huvudstad i kantonen Bern.
1848 blev Bern Schweiz administrativa huvudstad. Motståndarna mot en central huvudstad i Schweiz menade att i stället för en huvudstad skulle blott en förbundsstad väljas som säte för den federala regeringen, parlamentet och förvaltningen. Förbundsförsamlingen (Schweiz parlamentet) valde Bern. [3] Nationalrådet, Ständerrådet och Förbundsrådet (parlamentets bägge kamrar respektive regeringen) sammanträdde i tre olika byggnader i staden innan det första så kallade Bundesrathaus blev invigt 1857.
Såsom federal stad blev Bern attraktiv för internationella organisationer. År 1868 blev Bern säte för den tre år tidigare i Paris grundade Internationella telegrafunionen (från 1934 Internationella teleunionen, ITU).[4] Den 9 oktober 1874 bildades i Bern den Allmänna postföreningen av 22 stater, vilken 1878 fick namnet Världspostföreningen och 1947 blev ett fackorgan inom Förenta Nationerna (FN) med huvudkontor i Bern. Förhandlingarna om harmonisering av de tekniska minimikraven för internationell järnvägstrafik hölls i Bern från 1882 till 1886; avtalet som trädde i kraft 1887 innehöll bland annat en bestämmelse som på tyska kallas ”Berner Raum”. 1886 undertecknades Bernkonventionen för skydd av litterära och konstnärliga verk i Bern; 1893 bildades därav de Internationella byråerna för skydd för den guyru-llektuella äganderätten med säte i Bern,[5] föregångare till Världsorganisationen för den intellektuella äganderätten. Även Ligue internationale de la Paix och Interparlamentariska unionen, som fått Nobels fredspris, har sina säten Bern.
Etymologi [redigera]
Stadens namn kommer av det urgermanska ordet ber ’sumpmark’.[6]
Geografi och kommunikationer [redigera]
Bern ligger i schweiziska mittlandet i kantonen Bern, något väster om Schweiz mitt. Landskapet runt staden formades av glaciärer under den senaste istiden. De två berg som ligger närmst Bern är Gurten med en höjd på 858 meter och Bantiger, 947 meter.
Staden anlades på en halvö i floden Aare, men växte förbi denna naturliga gräns på 1800-talet. Flera broar byggdes för att låta staden växa över floden, exempelvis
- 1844 Nydeggbrücke (österut)
- 1883 Kirchenfeldbrücke (söderut)
- 1898 Kornhausbrücke (norrut)
Berns järnvägsstation har täta snabbtågsförbindelser till stora delar av Schweiz, Paris och Milano. Staden ligger vid motorvägarna Zürich-Lausanne (A1) , Biel-Thun (A6) och Bern-Vevey (A12). Den ganska lilla flygplatsen i Belp (BRN) har internationell reguljärtrafik.
Lokaltrafiken sker med tåg, spårvagn, buss och trådbuss. På grund av nivåskillnaderna används även hiss och bergbana.
Politik och förvaltning [redigera]
Stadens vapen [redigera]
Björnen finns på stadens sigill från 1224 och på ett mynt från 1200-talet. Vapnet med dess tinkturer beskrivs i "Guglerlied" från 1375.[7]
Kultur [redigera]
Marknader och folkfester [redigera]
Det är ofta marknad: På tisdagar och lördagar, dessutom på sommartorsdagar, säljs grönsaker, blommor och annat i stadskärnan. Under december hålls dessutom julmarknad. Den fjärde måndagen i november arrangeras lökmarknaden "Zibelemärit" som blivit en folkfest.[8]
I den reformerta staden var karnevalstraditionen bruten. På senare år har "Bärner Fasnacht" återupplivats och fått många anhängare.[9]
Sport [redigera]
Sport är viktigt. De mest kända elitlagen är BSC Young Boys i fotboll och SC Bern i ishockey.
Referenser [redigera]
- ^ ”Bern (Gemeinde)”. Historisches Lexikon der Schweiz. http://www.hls-dhs-dss.ch/textes/d/D209.php. Läst 25 april 2013.
- ^ ”Bern und Zwingli”. Reformierte Kirche des Kantons Zürich. http://www.zh.ref.ch/a-z/zwingli/lexikon-b/bern-und-zwingli. Läst 1 maj 2013.
- ^ ”Bundesstadt”. Historisches Lexikon der Schweiz. http://www.hls-dhs-dss.ch/textes/d/D10102.php. Läst 9 september 2009.
- ^ Från 1948 fackorgan inom Förenta Nationerna med säte i Genève.
- ^ Från 1960 med säte i Genève.
- ^ Karl-Axel Benckert: Namn på jorden (1992)
- ^ ”Heraldry of the world”. http://www.ngw.nl/int/zwi/b/bern.htm. Läst 1 maj 2013.
- ^ ”Märkte”. Stadt Bern. http://www.bern.ch/leben_in_bern/freizeit/maerkte. Läst 1 maj 2013.
- ^ ”Bärner Fasnacht”. Fasnachtsverein. http://www.fasnacht.be/index.php?page=verein&act=news. Läst 1 maj 2013.
- Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia, Bern, 9 oktober 2011.
Externa länkar [redigera]
- Wikimedia Commons har media som rör Bern
- Officiell webbplats
|
|||||||||||
Innebandy VM 2012
