Bern

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Den här artikeln handlar om staden. För kantonen, se Bern (kanton). För distriktet, se Bern (distrikt).
Koordinater: 46°57′4″N 7°26′19″Ö / 46.95111°N 7.43861°Ö / 46.95111; 7.43861
Bern
Inhemskt namn,
tyska: Bern,

franska: Berne,

italienska: Berna,

rätoromanska: Berna
Huvudstad
Flygbild över stadskärnan
Flygbild över stadskärnan
Berne-coat of arms.svg
Stadsvapen
Land  Schweiz
Region Schweiziska mittlandet
Kanton Bern (kanton)
Koordinater 46°57′4″N 7°26′19″Ö / 46.95111°N 7.43861°Ö / 46.95111; 7.43861
Lägsta punkt Aare vid Eymatt
 - höjdläge 483 m ö.h.
Yta 5 160 hektar
Folkmängd 125 681 (2011-12-31)
Befolkningstäthet 24 inv./ha
Grundad ca. 1191
Stadtpräsident Alexander Tschäppät (SP)
Postnummer 3000
Riktnummer 031
Registreringsskylt BE
Språk tyska
Switzerland location map.svg
Red pog.svg
Bern och dess stadsdelar
Bern och dess stadsdelar
Webbplats: http://www.bern.ch

Bern är huvudstad i förbundsrepubliken Schweiz och kantonen Bern. Staden har 127 000 invånare och är den fjärde största staden i landet efter Zürich, Genève och Basel. I Berns storstadsområde bor cirka 350 000 invånare. Berns officiella språk är tyska, men Bärndütsch, den lokala varianten av schweizertyska är det egentliga lokalspråket. Å andra sidan behärskar de flesta invånare i Bern även standardtyska, eftersom det är det officiella språket på vilket all officiell information och undervisning sker.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Hertig Berthold V av Zähringen grundade staden kring floden Aare år 1191. Den gjordes till riksstad av tysk-romerske kejsaren Fredrik II senast 1223, efter att Berthold dött utan arvinge.

Staden växte västerut mot halvön som gränsar mot floden Aare. Ursprungligen markerade tornet Zytglogge stadens västra gräns mellan 1191 och 1256, denna roll togs över av Käfigturm fram till 1345 samt Christoffelturm, nära dagens järnvägsstation, fram till 1622. Under trettioåriga kriget byggdes två nya försvarsfundament för att skydda hela halvön. Detta skydd har varit nog för staden fram till 1800-talet.

Under medeltiden producerade stadens hantverkare mest för regionens behov. Den viktigaste exportartikeln var läder, som gjordes av hudar från Berner Oberland, Vaud och Savojen. [1]

Under 1300-talet ökade varutransporterna genom centrala Mittlandet och Bern tog kontroll över handelsvägarna. År 1353 blev staden medlem i det nyligen bildade schweiziska edsförbundet och snart en av dess huvudmedlemmar. Bern invaderade Aargau 1415 och Vaud 1536, och även andra mindre territorier, och blev därigenom den största stadsstaten norr om Alperna. År 1450 hade staden drygt 5000 invånare. Reformationen genomfördes på 1530-talet under Zwinglis inflytande.[2]

Bern ockuperades av franska trupper 1798 under franska revolutionskrigen, och blev då av med de flesta av sina territorier.

Bern som huvudstad[redigera | redigera wikitext]

Det första Bundesrathaus (förbundsrådshuset) från 1857, i dag Bundeshaus West

Kantonsförfattningen från år 1831 upphävde stadens och dess patriciers tidigare privillegier gentemot resten av kantonen. Bern blev dock huvudstad i kantonen Bern.[3]

1848 blev Bern Schweiz administrativa huvudstad. Motståndarna mot en central huvudstad i Schweiz menade att i stället för en huvudstad skulle blott en förbundsstad väljas som säte för den federala regeringen, parlamentet och förvaltningen. Förbundsförsamlingen (Schweiz parlamentet) valde Bern. [4] Nationalrådet, Ständerrådet och Förbundsrådet (parlamentets bägge kamrar respektive regeringen) sammanträdde i tre olika byggnader i staden innan det första så kallade Bundesrathaus blev invigt 1857.

Såsom federal stad blev Bern attraktiv för internationella organisationer. År 1868 blev Bern säte för den tre år tidigare i Paris grundade Internationella telegrafunionen (från 1934 Internationella teleunionen, ITU).[5] Den 9 oktober 1874 bildades i Bern den Allmänna postföreningen av 22 stater, vilken 1878 fick namnet Världspostföreningen och 1947 blev ett fackorgan inom Förenta Nationerna (FN) med huvudkontor i Bern. Förhandlingarna om harmonisering av de tekniska minimikraven för internationell järnvägstrafik hölls i Bern från 1882 till 1886; avtalet som trädde i kraft 1887 innehöll bland annat en bestämmelse som på tyska kallas ”Berner Raum”. 1886 undertecknades Bernkonventionen för skydd av litterära och konstnärliga verk i Bern; 1893 bildades därav de Internationella byråerna för skydd för den guyru-llektuella äganderätten med säte i Bern,[6] föregångare till Världsorganisationen för den intellektuella äganderätten. Även Ligue internationale de la Paix och Interparlamentariska unionen, som fått Nobels fredspris, har sina säten Bern.

Den medeltida klockan Zytglogge är Berns mest kända monument

Etymologi[redigera | redigera wikitext]

Stadens namn kommer av det urgermanska ordet ber ’sumpmark’.[7]

Geografi och kommunikationer[redigera | redigera wikitext]

Bern ligger i schweiziska mittlandet i kantonen Bern, något väster om Schweiz mitt. Landskapet runt staden formades av glaciärer under den senaste istiden. De två berg som ligger närmst Bern är Gurten med en höjd på 858 meter och Bantiger, 947 meter.

Staden anlades på en halvö i floden Aare, men växte förbi denna naturliga gräns på 1800-talet. Flera broar byggdes för att låta staden växa över floden, exempelvis

  • 1844 Nydeggbrücke (österut)
  • 1883 Kirchenfeldbrücke (söderut)
  • 1898 Kornhausbrücke (norrut)

Berns järnvägsstation har täta snabbtågsförbindelser till stora delar av Schweiz, Paris och Milano. Staden ligger vid motorvägarna Zürich-Lausanne (A1) , Biel-Thun (A6) och Bern-Vevey (A12). Den ganska lilla flygplatsen i Belp (BRN) har internationell reguljärtrafik.

Lokaltrafiken sker med tåg, spårvagn, buss och trådbuss. På grund av nivåskillnaderna används även hiss och bergbana.

Politik och förvaltning[redigera | redigera wikitext]

Kommunalhuset Erlacherhof

Invånarkommun och medborgarkommun[redigera | redigera wikitext]

Liksom andra schweiziska kommuner har Bern två organisationer: En invånarkommun (Einwohnergemeinde) och en medborgarkommun (här Burgergemeinde). Invånarkommunen liknar en svensk kommun och finansieras huvudsakligen över kommunalskatt och bidrag från kantonen. Alla myndiga schweiziska medborgare som bor i kommunen har rösträtt. Sedan 1993 har borgmästarna varit socialdemokrater.

Burgergemeinde består endast av dem som är medborgare i kommunen, numera drygt 17000 personer. Dessa har antingen fötts i familjer som är medborgare eller förvärvat sitt medborgarskap. När stadsstaten Berns förmögenhet år 1852 delades upp mellan kantonen, invånarkommunen och medborgarkommunen, övertog medborgarkommunen stora egendomar. Berns Burgergemeinde har uppgifter inom socialtjänst men stöder även kulturella och vetenskapliga projekt. Den driver också en bank. Dess förmögenhet och fastighetsinnehav ger den ett stort inflytande över stadens utveckling.[8]

Reitschule

Kulturcentret Reitschule[redigera | redigera wikitext]

En omdiskuterad kommunalpolitisk fråga gäller kulturcentret Reitschule, vilket av en del uppfattas som viktigt för ungdomskulturen medan andra ser det som ett tillhåll för narkotikalangare och svarta blocket som bör stängas. Fem gånger, senast år 2010, har centrets framtid avgjorts i kommunal folkomröstning, men stadens invånare har oftast stött det.[9]

Stadens vapen[redigera | redigera wikitext]

Björnen finns på stadens sigill från 1224 och på ett mynt från 1200-talet. Vapnet med dess tinkturer beskrivs i "Guglerlied" från 1375.[10]

Kultur[redigera | redigera wikitext]

Marknader och folkfester[redigera | redigera wikitext]

Det är ofta marknad: På tisdagar och lördagar, dessutom på sommartorsdagar, säljs grönsaker, blommor och annat i stadskärnan. Under december hålls dessutom julmarknad. Den fjärde måndagen i november arrangeras lökmarknaden Zibelemärit som blivit en folkfest.[11]

I den reformerta staden var karnevalstraditionen bruten. På senare år har Bärner Fasnacht återupplivats och fått många anhängare.[12]

Gurtenfestivalen

Populärmusik[redigera | redigera wikitext]

Under 1960-talet framträdde trubaduren Mani Matter (1936-1972), vars vardagsnära chansonsbärndütsch blivit en del av folkkulturen i hela tysktalande Schweiz.

På 1980-talet fick även rockmusikdialekt (kallad mundartrock) ett genombrott. Bern blev ett centrum med de populära banden Züri West (Zürich väst), Patent Ochsner (namnet påminner om ett vanligt soptunnemärke) och Stiller Has. Andra kända artister ur omgivningarna är Polo Hofer och Gölä.

Vid omröstningskampanjen för Reitschule 2010 uppträdde komikern Müslüm (född 1979) som i flera hits med turkiskt influerad pop tematiserar identitetssökande och anpassningstryck.[13]

Årligen, i juli, hålls den stora och välkända openairfestivalen Gurtenfestival med internationella pop- och rockmusiker.

Sport[redigera | redigera wikitext]

De mest kända elitlagen är BSC Young Boys i fotboll och SC Bern i ishockey.

Sevärdheter[redigera | redigera wikitext]

Arkitektur och Stadsplanering[redigera | redigera wikitext]

  • Stadskärnan med rätvinklig medeltida plan, gamla hus och arkader står på UNESCOs världsarvslista sedan 1983.
  • Utanför stadskärnan finns sammanhängande jugendstil-miljöer, exempelvis runt Viktoriaplatz.
Bärenpark

Djur[redigera | redigera wikitext]

  • Bärenpark har en stor inhägnad med levande brunbjörnar i en slänt vid Aare. Fritt inträde.[14]
  • Berns fina djurpark Dählhölzli ligger i en skog vid Aare. Djuren har gott om plats men syns ändå väl.

Museer[redigera | redigera wikitext]

  • Huset där Albert Einstein bodde under de produktiva åren 1903-1905 visas för allmänheten.[15]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Bern (Gemeinde)”. Historisches Lexikon der Schweiz. http://www.hls-dhs-dss.ch/textes/d/D209.php. Läst 25 april 2013. 
  2. ^ ”Bern und Zwingli”. Reformierte Kirche des Kantons Zürich. http://www.zh.ref.ch/a-z/zwingli/lexikon-b/bern-und-zwingli. Läst 1 maj 2013. 
  3. ^ ”Bern (Kanton)”. Historisches Lexikon der Schweiz. http://www.hls-dhs-dss.ch/textes/d/D7383.php. Läst 5 december 2013. 
  4. ^ ”Bundesstadt”. Historisches Lexikon der Schweiz. http://www.hls-dhs-dss.ch/textes/d/D10102.php. Läst 9 september 2009. 
  5. ^ Från 1948 fackorgan inom Förenta Nationerna med säte i Genève.
  6. ^ Från 1960 med säte i Genève.
  7. ^ Karl-Axel Benckert: Namn på jorden (1992)
  8. ^ Vogt, Rachel. ”Berner Burgergemeinde, Die heimliche Herrschaft - Intervju med Katrin Rieder”. WOZ. http://www.woz.ch/0833/berner-burgergemeinde/die-heimliche-herrschaft. Läst 5 december 2013. 
  9. ^ sda (26 september 2010). ”Reitschule wird nicht verkauft”. 20 Minuten. http://www.20min.ch/news/dossier/abstimmresultat/story/28629961. Läst 13 december 2013. 
  10. ^ ”Heraldry of the world”. http://www.ngw.nl/int/zwi/b/bern.htm. Läst 1 maj 2013. 
  11. ^ ”Märkte”. Stadt Bern. http://www.bern.ch/leben_in_bern/freizeit/maerkte. Läst 1 maj 2013. 
  12. ^ ”Bärner Fasnacht”. Fasnachtsverein. http://www.fasnacht.be/index.php?page=verein&act=news. Läst 1 maj 2013. 
  13. ^ Dario Venutti (12 juni 2012). ”Ein Türke ohne <<Chomplexe>>”. Tagesanzeiger. http://www.tagesanzeiger.ch/kultur/pop-und-jazz/Ein-Tuerke-ohne-Chomplexe/story/24253700. Läst 13 december 2013. 
  14. ^ ”BärenPark Bern”. http://www.baerenpark-bern.ch/. 
  15. ^ ”Einstein-House”. http://www.einstein-bern.ch/index.php?lang=en&show=start&subs=. Läst 4 december 2013. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]