Biografi

Från Wikipedia
Version från den 5 oktober 2015 kl. 08.50 av Disembodied Soul (Diskussion | Bidrag) (Rullade tillbaka redigeringar av 194.103.202.62 (diskussion) till senaste version av Josve05a)
Genre: Biografi
KonstformFacklitterär personsinriktad genre
FormatBöcker, artiklar, dokumentärfilm
SubgenrerMemoarer, nyckelroman, dagbok
Vanliga temanuppväxt, kärlek, yrkesliv, död
Årtalsedan antiken
FöreträdareSuetonius, James Boswell

En biografi är en redogörelse för en persons liv framställd av någon annan. Om framställningen är gjord av personen själv kallas den självbiografi eller memoarer. Ordet biografi kommer av grekiskans biographia, av bios, 'liv', och graphō, 'skriva',. En författare av biografier kallas biograf.

Suetonius kejsarporträtt (ca 120 f.v.t.) och James Boswells biografi över Samuel Johnson (1791) är särskilt kända. Under 1900-talet påverkade djuppsykologin och kvinnorörelsen biografin, som blev frispråkig och romanlik. Även samlingsverk som den biografiska handboken Vem är det (1912–) räknas hit.

Moderna biografier

Erik Lönnroth påpekar att ”biografiska studier av människor från 1900-talet har ofantliga fördelar framför den som arbetar med äldre tid”.[1] Det är dock inte bara fördelar. Kristian Hvidt tar exempelvis upp att telefoner och andra elektroniska medier minskar mängden av skrivet material. Han säger dock att det ändå finns tillräckligt med brev och dagböcker till framtidens biografier. Och Hvidt pekar även på att vi får ett stadigt rikligare bildkällmaterial, vilket är en viktig del av en god biografi.[2] För att det ska kunna finnas en ett rikt källmaterial om en person är det dock viktigt att en person ”levt ett biografiskt liv” och samlat brev och manuskript.[3]

Multimediaformer

Med de teknologiska framsteg som gjordes på sena 1900-talet och tidiga 2000-talet har multimediaformer av biografisk framställning blivit mer populär än det litterära dito. Visuella bilder och film möjliggjorde genomtänkta utarbetade nya dimensioner av personligheter som det skrivna ordet inte kunde. Populariteten av dessa biografier kulminerade i och med skapandet av kabel- och satellitkanaler som A&E, The Biography Channel, The History Channel och History International.

Bokpris

Årligen utnämns, i flera länder, författare speciella pris för just biografier. Några sådana priser är:

  • Drainie-Taylor Biography Prize – Kanada
  • Pulitzer Prize för biografier eller självbiografier – USA
  • Whitbread Prize för bästa biografi – Storbritannien
  • Forschungspreis der Stiftung für Personengeschichte - Tyskland

Se även

Referenser

Noter
  1. ^ Lönnroth, s 196
  2. ^ Hvidt, s 38
  3. ^ Söderqvist, s 238
Tryckta källor
  • Ambjörnsson Ronny, Ringby Per, Åkerman Sune, red (1997). Att skriva människan: essäer om biografin som livshistoria och vetenskaplig genre. Stockholm: Carlsson. Libris 7622150. ISBN 91-7203-167-0 
  • Hvidt, Kristian (1997). ”Den historiske biografi - en spændingsfyldt genre.”. Att skriva människan / Ronny Ambjörnsson, Per Ringby och Sune Åkerman (red.) (Stockholm : Carlsson, 1997): sid. 31-42 : ill..  Libris 2353725
  • Lönnroth, Erik (1997). ”Det biografiska synsättet.”. Att skriva människan / Ronny Ambjörnsson, Per Ringby och Sune Åkerman (red.) (Stockholm : Carlsson, 1997): sid. 187-198 : ill..  Libris 2353872
  • Söderqvist, Thomas (1997). ”Det vetenskapliga livet mellan misstänksamhetens och uppbyggelsens hermeneutik.”. Att skriva människan / Ronny Ambjörnsson, Per Ringby och Sune Åkerman (red.) (Stockholm : Carlsson, 1997): sid. 233-250 : ill..  Libris 2353899

Externa länkar