Liv

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Den här artikeln handlar om det biologiska begreppet liv. För andra betydelser, se Liv (olika betydelser).
Liv
Opisthokonta diversity.JPG
Systematik
Vetenskapligt namn
§ Biota
Domäner och Riken

Liv är en egenskap som alla organismer har. Det finns ingen entydig definition på biologiskt liv, men olika livsformer uppfyller vanligtvis kriterierna fortplantning (reproduktion), nedärvning, reagens på yttre stimuli samt ämnesomsättning (metabolism).

Liv studeras inom ett brett spektrum av forskningsområden som på senare år har kommit att sammanfattas under beteckningen livsvetenskaper (av engelskans life sciences). Detta begrepp omfattar främst biologi och medicinsk vetenskap, men även biokemi, farmakologi och bioteknik med mera. Inom samhällsvetenskapen studeras liv inom arten människa.

Virus, viroider och prioner kan föröka sig med hjälp av värdcellernas ämnesomsättning men de kan dock inte entydigt räknas som levande varelser. Om man bortser från dem är de minsta och enklaste livsformer man känner bakterier av släktet Mycoplasma. Det är inte lätt att avgöra den största organismen. Vissa svampmycel, liksom en del klonbildande växter, har en större biomassa än mammutträd, som i sin tur kan bli tio gånger så tunga som de största valarna.

Innehåll

Definitioner [redigera]

Konventionell definition: Livet anses ofta karaktäriseras av organismer som omfattar några eller alla av följande egenskaper:[1][2]

  1. Homeostas: Reglering av den interna miljön för att upprätthålla ett visst tillstånd; till exempel, elektrolytkoncentration eller svettning för att sänka temperaturen.
  2. Organisation: Består av en eller flera celler. Celler är livets grundläggande byggsten.
  3. Metabolism: Konsumtion av energi genom att konvertera kemiska föreningar och energi till cellkomponenter (anabolism) och genom att bryta ner organisk materia (katabolism). Levande ting kräver energi för att upprätthålla intern organisation (homeostas) och för att producera de andra fenomen som förknippas med liv.
  4. Celltillväxt: Reproduktion av celler (celldelning), för att kunna ersätta gamla och döda celler med nya friska celler.
  5. Anpassning: Förmågan att kunna förändra arvsmaterialet (mutation), för att kunna förändra sina egenskaper och för att kunna anpassa sig till miljöer.
  6. Respons vid stimuli: Tillgången av "sinnen" som kan uppfatta omgivningen.
  7. Reproduktion: Förmågan att skapa nya organismer.


De funktioner som uppräknades ovan kännetecknar aktivt liv. Många organismer har vilstadier, fortplantningskroppar eller överlevnadsenheter, t.ex. frön och sporer, som inte tydligt uppvisar dessa egenskaper. De måste emellertid betecknas som levande så länge de har kvar förmågan att ge upphov till aktivt liv.

Organismer [redigera]

Den grundläggande enheten för liv är organismen. I ekologiska sammanhang kallas en ensam organism för en individ. Organismen kan bestå av en eller flera celler.

Arter och systematik [redigera]

Detta avsnitt är en sammanfattning av Systematik (biologi)

Liv delas in i olika arter enligt biologisk systematik.

Livets ursprung [redigera]

Detta avsnitt är en sammanfattning av Livets uppkomst

Livet på jorden började förmodligen med kemisk evolution för 3-4 miljarder år sedan, då RNA och senare DNA uppstod. Celler växte fram och gav sedan upphov till flercelliga organismer.

Liv utanför jorden [redigera]

Detta avsnitt är en sammanfattning av Utomjordiskt liv

Existensen av utomjordiskt liv är hypotetisk, eftersom det saknas trovärdig evidens, som är allmänt accepterad inom vetenskapssamhället. Med utomjordiskt liv avses levande organismer som utvecklats i det interstellära mediet eller på någon annan himlakropp än jorden.

Utomjordiskt liv studeras inom den akademiska disciplinen astrobiologi. Ett flertal hypoteser finns om ursprunget till utomjordiskt liv och om sådant liv verkligen har uppstått och fortfarande existerar någonstans.

Referenser [redigera]

  1. ^ Davison, Paul G.. ”How to Define Life”. The University of North Alabama. http://www2.una.edu/pdavis/BI%20101/Overview%20Fall%202004.htm. Läst 17 oktober 2008. 
  2. ^ Witzany, G. (2007). The Logos of the Bios 2. Bio-Communication. Helsinki, Umweb.

Anders Henriksson (2011) Synpunkt 1a1 : naturkunskap 50 p. ISBN 978-91-40-67452-4.

Se även [redigera]

Externa länkar [redigera]