Teknologi

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Under mitten av 1900-talet hade människor uppnått en sådan teknologisk skicklighet att man kunde lämna Jordens atmosfär för första gången och utforska rymden.

Teknologi är kunskapen om och användandet av verktyg, teknik, hantverk, system eller organisationsmetoder.[källa behövs] I forskningssammanhang kallas det ofta för endera ingenjörsvetenskap eller teknikvetenskap, bland annat av Vetenskapsrådet och dess föregångare Teknikvetenskapliga forskningsrådet. Ordet teknologi används också som benämning på det tekniska kunnande som finns i ett samhälle.
Ordet teknologi används ofta, speciellt i reklam, som ett slarvigt översättningslån från engelska, för att benämna att ett system eller en produkt använder ett visst slags teknik.[källa behövs]

En person som har en kvalificerad utbildning inom teknologi kallas vanligen för ingenjör, medan benämningen teknolog brukar reserveras för en person som fortfarande studerar teknologi.

Etymologi[redigera | redigera wikitext]

Ordet "teknologi" kommer från grekiskans τεχνολογία (technología), från τέχνη (téchne), som betyder "konst" och -λογία (-logía), "lärans".

Teknologi och naturvetenskap[redigera | redigera wikitext]

Gränsdragningen mellan teknologi och naturvetenskap är inte helt enkel att göra. I många ingenjörsutbildningar finns ett stort inslag av naturvetenskap och matematik, och många tekniska högskolor bedriver omfattande forskning i rent naturvetenskapliga ämnen. Det mesta av tillämpade naturvetenskapen brukar kunna räknas in i teknologin. Dock är en viktig principiell skillnad att teknologin har som syfte att "vara nyttig" snarare än att som naturvetenskapen i sin idealform, att förstå världen omkring oss för dess egen skull. Det faktum att förståelse av verkligheten omkring oss (inte minst i form av allmängiltiga lagar och principer) är mycket använbart för tekniska syften, förklarar varför naturvetenskap och teknologi har stora likheter. Samtidigt finns kunskaps- och forskningsområden inom teknologi och ingenjörsvetenskap där den rena naturvetenskapen i sig har gett mycket begränsade bidrag, såsom produktionsteknik, konstruktionsteknik, systemteknik och datavetenskap. Inom dessa och andra teknologiområden kan det å andra sidan förekomma inlån från matematik, ekonomi, organisation och design.

Teknologi hos andra djurarter[redigera | redigera wikitext]

Denna vuxna gorilla använder en pinne som en käpp för att uppskatta vattnets djup, ett exempel på teknologi hos primater.

Användandet av grundläggande teknologi är något som finns hos även andra djurarter än människor. Dessa inkluderar primater som schimpanser, vissa delfiner[1][2] och kråkor.[3][4] Man kan även peka på andra exempel som bävrar och deras dammar, eller bin och deras bikupor.

Möjligheten att kunna göra verktyg ansågs en gång vara en definition av släktet homo.[5] Upptäckandet av verktygskonstruering bland schimpanser och relaterade primater har dock förkastat uppfattningen att enbart människor kunde använda teknologi. Exempelvis har forskare observerat att vilda schimpanser har använt verktyg för att söka efter föda. Några av dessa verktyg inkluderar bladsvampar, mortlar och hävstänger.[6] Västafrikanska schimpanser använder sig även av stenhammare och städ för att knäcka nötter,[7] vilket även kapuciner i Boa Vista, Brasilien, gör.[8]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia
  1. ^ Sagan, Carl; Druyan, Ann; Leakey, Richard. ”Chimpanzee Tool Use”. http://www.mc.maricopa.edu/dept/d10/asb//anthro2003/origins/hominid_journey/optional3.html. Läst 13 februari 2007. 
  2. ^ Rincon, Paul (2005-06-07). ”Sponging dolphins learn from mum.”. BBC News. http://news.bbc.co.uk/2/hi/science/nature/4613709.stm. Läst 13 februari 2007. 
  3. ^ Schmid, Randolph E. (2007-10-04). ”Crows use tools to find food”. MSNBC. http://www.msnbc.msn.com/id/21135366/. Läst 17 maj 2008. 
  4. ^ Rutz, C.; Bluff, L.A.; Weir, A.A.S.; Kacelnik, A. (2007-10-04). ”Video cameras on wild birds”. Science. 
  5. ^ Oakley, K. P. (1976). Man the Tool-Maker. University of Chicago Press. ISBN 978-0226612706 
  6. ^ McGrew, W. C (1992). Chimpanzee Material Culture. Cambridge u.a.: Cambridge Univ. Press. ISBN 978-0521423717 
  7. ^ Boesch, Christophe (1984). ”Mental map in wild chimpanzees: An analysis of hammer transports for nut cracking” (fee required). Primates "25" (25): ss. 160–170. doi:10.1007/BF02382388. http://www.springerlink.com/content/e7x6620732717288/. 
  8. ^ Nut-cracking monkeys find the right tool for the job, New Scientist, 15 January 2009