Nyckelroman

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

En nyckelroman är en berättelse där verkliga personer och händelser figurerar i lätt maskerad form. Detta kan exempelvis ske genom fiktiva person-, företags-, organisations- och ortnamn. En samtida händelse kan även förläggas till en gången tidsepok. Två eller flera personers ageranden kan i romanen även slås samman till en enda persons agerande. Även andra förändringar kan förekomma, som gör det svårare för läsaren, att upptäcka överensstämmelsen mellan romanens händelser och verklighetens händelser. Exempelvis finns bakom namnen katten Pelle Svanslös och hans vänner riktiga människor i Uppsala.

Ett lögnaktigt utpekande i en dagstidning kan ju medföra ett obehagligt juridiskt efterspel för ansvarige utgivaren. För en bok gäller däremot att författaren själv är ansvarig utgivare, inte förläggaren. I Dagens Nyheter 16 mars 2013 skriver Maria Schottenius: ”Tro inte på vad som står i böcker. Det finns ingen som ivrar för att det som skrivs om nämnda personer i böcker ska vara korrekt, eller ens i närheten av sant.” Detta mycket kritiska uttalande gäller böcker i allmänhet. I ännu högre grad gäller det nyckelromaner. Minst trovärdighet har en nyckelroman, där författaren själv är den ena parten i en konflikt, som finns beskriven i boken. Författaren är ju jävig. Det hindrar inte, att vissa uppgifter kan vara helt eller delvis sanna.

"Jag sticker inte under stol med att det finns vissa personer som jag vill skada med den här boken", säger Carina Rydberg om nyckelromanen Den högsta kasten i en intervju i Tidningen Boken 1997:4.

En viktig skillnad mellan ett reportage och en nyckelroman är att nyckelromanen fritt kan behandla en företeelse eller liknande, utan att strikt hålla sig till sanningen, vilket är en grundförutsättning för ett reportage och i ännu högre grad för en vetenskaplig avhandling, exempelvis en doktorsavhandling eller licentiatavhandling. Risken för att författaren blir stämd för förtal eller ärekränkning anses vara mycket mindre om boken är en nyckelroman. Det gäller ju större skillnaderna är mellan romanens innehåll och verkligheten.

I Sverige är oftast rättspraxis, att åklagare väcker åtal först om förtalet kan anses innehålla ett moment av olaga hot. I ett uppmärksammat televisionsuttalande 18 februari 2013 förklarar justitieministern, att hon förbereder ny lagstiftning med en strängare rättstillämpning även vid renodlat förtal, utan hot.

Madeleine de Scudéry (1607-1701) skrev med början år 1641 flera nyckelromaner (Roman à clef), som blev mycket populära. Hon startade därmed denna typ av roman, som lockade efterföljare i många länder. Författaren själv eller (oftast) någon annan tillhandahåller ibland en "Nyckel (olika betydelser)" med vars hjälp de fiktiva personerna åtminstone till viss del kan översättas till de verkliga personerna.

Trots skillnaderna mellan roman och verklighet, finns jurister, som inte tvekar, att väcka talan mot författaren. Det är vanligt i engelskspråkliga länder och förklarar varför nyckelromaner är så vanliga där. Men i Sverige finns inte samma tradition, att stämma för minsta oförrätt, varför svenska författare oftast ej ser anledning, att skapa en dimridå kring romanfigurernas verkliga identitet.

Jämför även Dokumentärroman, Historisk roman, Fiktiv person eller Litterär figur. Vidare Allegori, Allegoriskt angrepp och Allegorisk roman.

Exempel på nyckelromaner[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]