Blaikengruvan
Blaikengruvan, också Ersmarksbergsgruvan, är en nedlagd gruva huvudsakligen belägen utanför naturreservatet Blaiken, 25 kilometer sydväst om Sorsele, i Sorsele kommun i Västerbottens län.
Gruvans ägare gick i konkurs 2007. Sommaren 2022 har hanterandet av miljöproblem runt gruvan kostat staten ca 206 miljoner kronor.[1]
Verksamhet och konkurser[redigera | redigera wikitext]
I Blaikengruvan bröts zink-, guld- och blymalm. Blaikengruvan ägdes och drevs av ScanMining AB. Företaget hittade Ersmarksbergsmalmens stora zinkanomali vid moränprovtagning 1996. Sedan tidigare hade en mindre guldmalm hittats i området av det franska företaget Cogema och av Nämnden för statens gruvegendom under prospektering 1989–1992.
Blaikengruvan AB och ScanMining AB gick i konkurs 2007 på grund av lönsamhetsproblem. Efter konkurserna konstaterades stora problem med läckage av metaller till sjön Storjuktan.[2]
I augusti 2008 köptes konkursboet av Lappland Goldminers i syfte att återuppta gruvdriften. I januari 2011 hade ännu ingen gruvdrift återupptagits och startdatumet sattes sen till januari 2012. Under 2011 investerades i anrikningsverket, men efter fortsatta analyser kom man fram till att guldhalten i berget var för låg. Detta medförde att företaget gick i konkurs 2011.[2] År 2014 bedömdes att efterbehandlingen av gruvans läckage skulle ta flera år.[2]
Anrikningsverket ligger vid sjön Storjuktan, där huvudmalmen börjar väster om anrikningsverket och sträcker sig två kilometer söderut på sluttningen av Ersmarksberget. Zinkmalm bröts också 22 kilometer söderut i Svärtträskgruvan. Under år 2014 såldes anrikningsverket för 15 miljoner kronor. Intäkterna beräknades inte täcka kostnaderna för de erforderliga miljöåtgärderna.[3]
Miljökonsekvenser[redigera | redigera wikitext]
I samband med ett studentprojekt på Umeå universitet upptäcktes att en del av botten i Storjuktan är död till följd av utsläpp av främst zink från Blaikengruvan.[4] Studien visade också att utsläppen är mer omfattande än vad man tidigare trott.
År 2018 blev det bestämt att svenska staten står för saneringskostnaderna, beräknade till 200–300 miljoner kronor.[5] Sveriges Geologiska Undersökning (SGU) genomför ett saneringsprojekt som planeras att pågå till 2025, men arbete med vattenrening kan behöva pågå ytterligare en lång tid.[1] Fram till 2022 har Naturvårdsverket beviljat ca 206 miljoner kronor i bidrag för att sanera området.[1]
Källor[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b c] ”Här är gruvorna som förorenar Sverige”. Dagens Nyheter. 12 juni 2022. ISSN 1101-2447. https://www.dn.se/ekonomi/har-ar-gruvorna-som-fororenar-sverige/. Läst 14 juni 2022.
- ^ [a b c] Müller, Arne (30 juli 2013). ”Efterbehandlingen av Blaikengruvan tar flera år”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vasterbotten/efterbehandlingen-av-blaikengruvan-tar-flera-ar. Läst 14 juni 2022.
- ^ ”Blaikengruvans anrikningsverk sålt för 15 miljoner”. Sveriges Radio | Sameradion. 10 november 2014. https://sverigesradio.se/artikel/6014128. Läst 14 juni 2022.
- ^ ”Studenter upptäckte område med död botten i Storjuktan”. Umeå Universitet. 9 juni 2024. https://www.umu.se/nyheter/studenter-upptackte-omrade-med-dod-botten-i-storjuktan_5821049/. Läst 14 juni 2022.
- ^ Forsgren, Tommy (21 juni 2018). ”Staten betalar saneringen av Blaikengruvan”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vasterbotten/staten-betalar-notan-for-sanering-av-blaikengruvan. Läst 14 juni 2022.
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
- Blaikengruvan Sveriges Geologiska Undersökning