Västerbottens län

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Västerbottens län
Län
Västerbotten län vapen.svg
Västerbottens läns vapen
Land  Sverige
Landskap Västerbotten, Lappland,
Ångermanland och Jämtland
Läge 64°20′41″N 18°18′51″Ö / 64.34472°N 18.31417°Ö / 64.34472; 18.31417Koordinater: 64°20′41″N 18°18′51″Ö / 64.34472°N 18.31417°Ö / 64.34472; 18.31417
Residensstad Umeå
Area Rankad 2:e
 - Totalt 55 432 km²
Folkmängd Rankad 14:e
 - Totalt 262 132 (2014-09-30)[1]
Befolkningstäthet
 - Totalt 4,73 invånare/km²
Inrättat 1638
Landsting Västerbottens läns landsting
Landshövding Magdalena Andersson
Länsbokstav AC
Länskod 24
SverigesLän2007Västerbotten.svg
Kommuner i Västerbottens län
Kommunindelningen i Västerbottens län 1952. Länsgränsen är den samma idag som då.

Västerbottens län är ett län beläget i norra Norrland. Länet består av landskapet Västerbotten, nordöstra delen av landskapet Ångermanland och södra delen av landskapet Lappland samt en liten obefolkad del av norra Jämtland. Västerbottens län är det näst största länet i Sverige och upptar en åttondel av Sveriges yta. I länet bor nästan 260 000 invånare, varav närmare 80% bor i kustkommunerna. Residensstad är Umeå, med ett universitet.

Västerbottens läns valkrets utgör valkrets vid riksdagsval i Sverige.

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Västerbottens län har en varierad natur, allt från det karga kustlandskapet vid Bottenviken till den mäktiga fjällnaturen i väster på gränsen mot Norge. Däremellan finns inlandet med milsvida skogar och myrar. Länets naturreservat återspeglar denna mångfald.

I Västerbottens län finns en nationalpark, Björnlandets nationalpark i Åsele kommun, och 180 naturreservat. Naturreservaten har en total yta på cirka 800 000 hektar och täcker därmed 13 procent av länets yta. Vindelfjällens naturreservat i Sorsele och Storumans kommuner är med sina 560 000 hektar norra Europas största skyddade område.

Tätorter[redigera | redigera wikitext]

De största tätorterna i länet enligt SCB år 2010:

# Tätort Folkmängd
1 Umeå 79 594
2 Skellefteå 32 775
3 Lycksele 8 513
4 Holmsund 5 489
5 Vännäs 4 118

Residensstaden är i fet stil

Historia[redigera | redigera wikitext]

Gamla länsdragningar för Västerbottens län. Arvidsjaur och Arjeplog tillhörde länet fram till 1837. Malå var tidigare del av Arvidsjaur. Nordmaling och Bjurholm överfördes från Västernorrlands län 1810.

Västerbottens län bildades i januari 1638 av den norra delen av Västernorrlands län eftersom brytningen i Nasa silvergruva ansågs kräva en landshövding på närmare håll än Hudiksvall. Därefter har det nästan alltid funnits ett län med detta namn. Under perioden 1654–60 samt 1664–74 ingick området dock i Västerbotten och Österbotten, och 1660–64 i Västernorrlands län. Här lämnas en översikt över Västerbottens län genom tiderna. Residensstad har hela tiden varit Umeå.[2][3]

  • 1637–54. Västerbotten, Ume, Pite, Lule och Torne och Kemi lappmarker.
  • 1654–60 samt 1664–74. Västerbottens och Österbottens län, omfattande Västerbotten och Österbotten samt Ume, Pite, Lule, Torne och Kemi lappmarker.
  • 1674–1694. Västerbotten samt Ume, Pite, Lule, Torne och Kemi lappmarker.
  • 1694–1810. Västerbotten och samtliga lappmarker (Ångermanna lappmark fördes hit från Västernorrlands län 1694). År 1776 avskildes Kuusamoområdet och tillfördes Uleåborgs län. Efter förlusten i finska kriget 1809 avträddes områdena öster om Könkämäälven, Muonioälven och Torneälven till Ryssland.
  • 1810–. Västerbotten samt Åsele, Lycksele och Pite lappmarker. Av det nordligare området bildades Norrbottens län. Som kompensation utökades Västerbottens län i söder med de ångermanländska socknarna Nordmaling och Bjurholm. Pite lappmark överfördes 1837 till Norrbottens län, varifrån Malå återfördes 1869.

Kommuner[redigera | redigera wikitext]

Demografi[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Västerbottens län 1970–2012
År Invånare
1970
  
233 133
1975
  
236 397
1980
  
243 856
1985
  
245 255
1990
  
251 968
1995
  
260 472
2000
  
255 640
2005
  
257 652
2010
  
259 286
2012
  
260 217
Källa: SCB - Folkmängd efter region och tid.



Trafik[redigera | redigera wikitext]

För allmänna busskommunikationer inom länet ansvarar Länstrafiken i Västerbotten. Tågen finns endast på linjer ut ur länet och de sköts av SJ, utom Umeå–Örnsköldsvik där länstrafikbolaget Norrtåg ansvarar för trafiken. Från och med 2011 har Norrtåg tagit över dagtågen (Luleå–Umeå och de nya linjerna Umeå–Lycksele och Umeå–Vännäs), medan SJ fortsätter med nattåg till södra Sverige samt från 2012 även dagtåg Umeå–Stockholm. Samtidigt som dagtågen mellan Umeå–Stockholm startar så startar också Norrtågs linje Umeå–Sundsvall.[4]

Det finns fem flygplatser i länet: Umeå, Skellefteå, Lycksele, Vilhelmina och Hemavan.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Folkmängd i riket, län och kommuner 30 september 2014”. Statistiska centralbyrån. 10 november 2014. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Befolkning/Befolkningens-sammansattning/Befolkningsstatistik/25788/25795/Kvartals--och-halvarsstatistik---Kommun-lan-och-riket/378565/. Läst 10 november 2014. 
  2. ^ Edlund Lars-Erik, Frängsmyr Tore, red (1995). Norrländsk uppslagsbok: ett uppslagsverk på vetenskaplig grund om den norrländska regionen. Bd 3, [Lapp-Reens]. Umeå: Norrlands univ.-förl. Sid. 253–255. Libris 1610873. ISBN 91-972484-1-X (inb.) 
  3. ^ Edlund Lars-Erik, Frängsmyr Tore, red (1996). Norrländsk uppslagsbok: ett uppslagsverk på vetenskaplig grund om den norrländska regionen. Bd 4, [Regio-Övre]. Umeå: Norrlands univ.-förl. Sid. 339. Libris 1610874. ISBN 91-972484-2-8 (inb.) 
  4. ^ http://st.nu/medelpad/1.3884795-adalsbanan-forsenad-igen

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]