Umeå universitet

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Umeå universitet
Dammen på Umeå universitets Campus.
Engelska: Umeå University
Latin: Universitas Umensis
Grundat 1965
Ägandeform Statligt
Rektor Prof. Lena Gustafsson
Lärarkår 2 146[1]
Studerande 17 144 hås (2012)[1]
Doktorander 1 270[1]
Säte Umeå, Sverige
Medlemskap EUA, SUHF
Webbplats www.umu.se

Umeå universitet är ett svenskt statligt universitet i Umeå. Det invigdes 1965 som landets femte universitet, för att öka den akademiska kunskapen i norra Sverige. Storleksmässigt är Umeå universitet jämförbart med Linköpings universitet, som landets femte-sjätte största universitet, mätt i antalet studerande. 2012 hade universitetet närmare 4 300 anställda och omsatte cirka 3,9 miljarder kronor.[1] Det rankas som ett av världens 200-300 bästa universitet och som det 5:e till 8:e i Sverige.[2][3][4]

Universitetet är organiserat i fyra fakulteter som tillsammans ansvarar för ett 50-tal institutioner, ett 20-tal centrumbildningar samt åtta högskolor, där de senaste tillskotten är Lärarhögskolan (2008/2009), Arkitekthögskolan (2009), och Idrottshögskolan (2013). Totalt antogs år 2012 drygt 34 000 personer för studier[1] (motsvarar drygt 17 000 helårstudieplatser), varav närmare 1 300 bedriver studier på forskarnivå. 2012 avlades totalt 4 063 examina, inklusive magister- och masternivå.

Även om Umeå universitet också bedriver utbildning i Kiruna, Lycksele, Skellefteå och Örnsköldsvik – med utbyggda campus på de två senare orterna – är ett utmärkande drag att de allra flesta av universitetets utbildningar och forskningscenter är samlade kring Campus Umeå. En viss nyordning påbörjades under 2009 med projektet Konstnärligt campus i centrala Umeå, där Designhögskolan och Konsthögskolan från hösten 2010 fått sällskap av den nya Arkitektutbildningen. Våren 2012 flyttade även Bildmuseet dit, samtidigt som HUMlab etablerade en filial, kallad HUMlab-X. Konstnärligt campus invigdes i maj 2012.

Universitetet i siffror[redigera | redigera wikitext]

Gång- och cykelvägen på Campus.
  • 4 fakulteter:
    • humanistisk
    • medicinsk
    • samhällsvetenskaplig
    • teknisk-naturvetenskaplig
  • Antal anställda (2012): 4 359 (medelantal)[1]
    • varav lärare/forskare (2012): 2 146 (45 procent kvinnor)[1]
  • Antal professorer (2012): 392 (27 procent kvinnor)[1]
  • Antal studenter inkl. forskarstuderande: 34 225
  • Antal doktorsexamina: 173

Historia[redigera | redigera wikitext]

"Norra skenet".

Redan vid 1900-talets början hade diskussioner förts om att inrätta en högskola i Norrland. Bakom diskussionen låg det faktum att den norrländska befolkningens utbildningsnivå var förhållandevis låg, och att det rådde stor brist på bland annat läkare, lärare och jurister i landsändan.

Frågan aktualiserades i riksdagen 1946 då Umeåbon och riksdagsmannen Gösta Skoglund lämnade en motion om en utredning av högskolefrågan. I vilken stad en eventuell högskola skulle förläggas var i det skedet oklart, men de två huvudkandidaterna var från första stund Härnösand och Umeå.

Motionen avslogs, och samma öde mötte 1947 års förslag att förlägga ett rikssjukhus med tillhörande tandläkarutbildning till Umeå. För förslaget talade dock den stora bristen på tandläkare i norra Sverige. Bakslagen till trots kom det energiska arbetet av Umeåvänner att stärka Umeås ställning som huvudkandidaten bland de städer som tävlade om att få det första norrländska universitetet.

Avgörande till Umeås fördel var beslutet 1951 att förlägga ett vetenskapligt bibliotek till Umeå med rätt till "det femte exemplaret" av allt svenskt tryck. Biblioteksförhållandena som tidigare legat Umeå till last blev nu en stor tillgång när man på nytt tog upp frågan om medicinar- och tandläkarutbildningar i staden.

1956 fick slutligen Umeå en odontologisk klinik i form av Tandläkarinstitutet i Umeå (en filial till Tandläkarhögskolan i Stockholm) och arbete vidtog genast med inrättande av kårhus och byggande av studentbostäder. Därefter föll det sig naturligt att Umeå även blev tilldelat en läkarutbildning 1957. När den 1958 bildade Medicinska högskolan i Umeå (som inledde undervisningen vårterminen 1959 med läkarutbildningens kliniska del[5]) med vetenskapligt bibliotek, tandläkar- och läkarutbildningar väl var i drift var instiftandet av Umeå universitet endast en tidsfråga.

År 1963 antog riksdagen förslaget, som gav den högre utbildningen i Umeå rätt att kalla sig universitet, och de befintliga utbildningarna kompletterades med i tur och ordning matematik, statistik, fysik, nationalekonomi, kemi och statskunskap. 1964 bildades Umeå universitetsbibliotek och året därpå bildades fyra fakulteter. Medicinska högskolan och Tandläkarhögskolan (som 1963 blivit en självständig högskola) gick upp i universitet i form av medicinsk och odontologisk fakultet, vilket kompletterades med matematisk-naturvetenskaplig samt filosofisk fakultet, för de samhällsvetenskapliga ämnena. Den 17 september 1965 invigdes Sveriges femte universitet officiellt av kung Gustaf VI Adolf.

Lärarutbildningen i staden tillhörde ännu inte universitetet, trots att där bedrevs språkundervisning som kunde utgöra en grund för en humanistisk fakultet; en sådan inrättades 1968, med undervisning i bland annat historia och museivetenskap.[6] En fakultet för lärarutbildning bildades först år 2000, men den övergick 2009 i en ny organisationsform, som högskola inom universitet.[7]

1999 införlivades dåvarande odontologiska fakulteten som institution i en ny medicinsk-odontologisk fakultet, som 2004 bytte namn till Medicinska fakulteten.[8]

Rektorer[redigera | redigera wikitext]

Som första rektor utnämndes professorn och överläkaren vid regionsjukhusets radioterapeutiska klinik (numera onkologiska kliniken), Lars-Gunnar Larsson. Fram till idag har universitetet letts av sju ordinarie rektorer:

(Mellan oktober 1998 och juli 1999 fungerade Jan-Olof Kellerth som t.f. rektor.)

Organisation[redigera | redigera wikitext]

Universitetets högsta organ är universitetsstyrelsen, som består av åtta ledamöter utsedda av regeringen, samt rektor och tre företrädare vardera för lärare och studenter. Universitetets dagliga verksamhet leds av en rektor, en prorektor, två vicerektorer, en universitetsdirektör samt en förvaltningschef.

Under förvaltningschefen ligger de olika förvaltningsenheterna. Dessa har till uppgift att utveckla och förvalta universitetets olika resurser. Till förvaltningsenheterna hör till exempel ITS (där bland annat Umeå universitets datorcentral ingår), Studentcentrum, Kommunikationsenheten med flera.

För utbildning och forskning ansvarar respektive fakultet, som är en sammanhållen organisatorisk enhet för närbesläktade ämnen. Vid Umeå universitet finns fyra fakulteter: humanistisk, medicinsk, samhällsvetenskaplig samt teknisk-naturvetenskaplig (fakulteten för lärarutbildning ersattes vid årsskiftet 2008/2009 av Umeå School of Education som den 1 januari 2012 blev Lärarhögskolan vid Umeå universitet. De olika fakulteternas verksamhet leds av dekanus.

Fakultetens beslutande organ är fakultetsnämnden, som ansvarar för grundutbildning, forskarutbildning och forskning inom sina respektive vetenskapsområden. Minst tre ledamöter i fakultetsnämnden ska vara studenter.

Inom varje fakultet finns ett antal institutioner, som bedriver utbildning och forskning inom sitt ämnesområde, till exempel fysik, historia eller molekylärbiologi.

Högskolor[redigera | redigera wikitext]

Konsthögskolan i Umeå

Vid Umeå universitet finns åtta olika högskolor, som samlar utbildningar inom ett speciellt yrkesområde under ett gemensamt tak. Vissa av högskolorna gör detta genom att samordna utbildningar där lärare från flera institutioner deltar med sina speciella kompetensområden. Andra har istället egna anställda lärare med den spetskompetens som krävs för sina utbildningar.

  • Handelshögskolan (USBE) utbildar civilekonomer via tre olika kandidatprogram och fem olika masterprogram. Handelshögskolan har en starkt internationell prägel och är en av endast sex universitet som har rätten att utexaminera den nya civilekonomexamen.
  • Lärarhögskolan vid Umeå universitet (tidigare benämnd Umeå School of Education) ersatte vid årsskiftet 2008/2009 den tidigare lärarfakulteten, och har bland annat som mål att stärka kopplingen till aktuell utbildningsforskning.

Umeå universitetsbibliotek[redigera | redigera wikitext]

I Umeå finns också Norrlands största vetenskapliga bibliotek, Umeå universitetsbibliotek (UmUB). Biblioteket är i första hand till för universitetets anställda och studenter men är även öppet för allmänheten. UmUB har cirka 110 anställda uppdelade på Universitetsbiblioteket (UB), Medicinska biblioteket (MB), Forskningsarkivet samt UB Campus Örnsköldsvik.

Umeå universitet på andra orter[redigera | redigera wikitext]

Sedan ett antal år bedriver Umeå universitet utbildning även vid Campus Skellefteå, Skellefteå och Campus Örnsköldsvik, Örnsköldsvik, samt i Lycksele, Kiruna och en mängd andra studieorter.

Campus[redigera | redigera wikitext]

Umeå universitets campus med Norrlands universitetssjukhus uppe i vänster och Sveriges lantbruksuniversitet nere till höger.

Umeå universitets ursprungliga campus på universitetsområdet är byggt efter nordamerikansk modell, men arkitekten (och KTH-professorn) Hans Brunnberg som åren 1960–62 utarbetade riktlinjerna för universitetsområdet var än mer inspirerad av universitetet i Århus, Danmark, där byggnader i gult tegel på 1930-talet uppförts kring en central park med en stor damm i mitten. Inspirerad av Århus var även trädgårdsarkitekten Walter Bauer, som fått i uppdrag att samarbeta med Brunnberg i utformningen av landskapsparken. Tillsammans såg de till att dämma upp den bäck som rann genom området och anlägga en päronformad damm, kring vilken de grupperade bebyggelsen.[10]

Brunnberg fick rita några av de tidigast byggda husen – bland annat ett byggnadskomplex på sjukhusområdet för bakteriologi, farmakologi och hygien, samt de campusbyggnader som idag kallas Biologihuset och Fysiologihuset – men framöver fick andra arkitekter förverkliga visionerna; som regel mer kompakt och med lägre huskroppar än i de ursprungliga planerna.[10]

Karta Umeå universitets campus, från OpenStreetMap.

Än idag är de allra flesta av universitetets byggnader samlade inom gångavstånd med Universumhuset i centrum. I utkanten av området ligger även Sveriges lantbruksuniversitets byggnad och Iksu sportcenter, och bland de närmaste grannar finns även Norrlands universitetssjukhus och Uminovas lokaler, som främst hyser avknoppningsföretag från Umeå universitet.

Byggnader i urval[redigera | redigera wikitext]

Entrén till Aula Nordica

Aula Nordica, ritad av arkitekt Bertil Håkansson[11], invigdes 1988 som en ny "flygel" till Universum-huset, och innehåller i huvudsak en hörsal med plats för ca 1 000 åskådare och en väl tilltagen scen.

Humanisthuset, ritat av arkitekt Lennart Lundström, invigdes 1972 och är tidstypiskt uppbyggd med ett modulsystem tänkt att ge största möjliga flexibilitet. På 1990-talet byggdes en del av huset på med två våningar med zinkklädda väggar och inglasade partier ut mot det Vindarnas torg som gränsar mot Universitetsbiblioteket. 2013–2014 byggs huset om igen.

Lindellhallen, ritad av Tirsén & Aili Arkitekter, invigdes i sin nya skepnad 2008. Den tidigare Hörsalsrotundan mellan Samhällsvetarhuset och universitetsbiblioteket hade då fått taket höjt, nya glasfasader och ett kafé placerat ovanpå hörsalarna.[12]

MIT-huset, som invigdes 1994, ritades av Olsson & Sjölin Arkitektkontor och är en av få byggnader på campus med tydligt betonad entré, vilket förstärks av det framförliggande öppna campustorget där Mats Olofgörs skulptur Vågspel är central.[13][14]

Samhällsvetarhuset och Universitetsbiblioteket ritades av arkitekt Lennart Lundström och invigdes 1968, då som en långsträckt byggnad i två våningar; med fyra öppna ljusgårdar i det "inre". Det var den första byggnaden norr om universitetsdammen och utgjorde en tydlig avgränsning av campus mot Berghem. Vid en ombyggnad på 1990-talet lades två våningar till och en ljusgård byggdes på med en cylindrisk extra våning, som gett plats för Kafé Tornet.[14]

I Samverkanshuset vid Umeå universitet finns bl.a universitetets ledning, Enheten för externa relationer och Enheten för kommunikation och internationella relationer.

Samverkanshuset, som slutfördes av arkitekt Bertil Håkansson och invigdes 2004[15], inrymmer bland annat universitetets ledning, Enheten för externa relationer och Enheten för kommunikation och internationella relationer (KIR). Med den glasade fasaden vänd utåt mot universitetssjukhuset och staden fungerar det som något av entré till campus.

Universitetsbiblioteket (UB) har sitt ursprung i det "Vetenskapliga biblioteket i Umeå" som etablerades vid Umeå stadsbibliotek 1950. En egen byggnad fick biblioteket i december 1968, på sin nuvarande plats centralt på campus. På sin tid uppmärksammades biblioteksbyggnaden för sin interiör och sitt öppna hyllsystem. Sedan dess har flera om- och tillbyggnader av Universitetsbiblioteket skett, den senaste 2006.[14]

Universum invigdes 1970, med en flygel för kårexpedition, pub, danslokaler och en centralt placerad restaurang. Här huserade under många år Akademibokhandeln, här finns kiosk, kafé och frisör – och från hösten 2014 ett centralt Infocenter. 1988 invigdes en ny del, Aula Nordica.[14]

Konsten på campus[redigera | redigera wikitext]

I samband med universitetsområdets utformande utlystes 1967 två riksomfattande konsttävlingar. I den ena, som gällde en skulptur med central utomhusplacering delades första pris mellan två unga konstnärer; Roland Haeberlein ("Björkbock") och Ernst Nordin, vars förslag utfördes 1969; sedan dess har hans skulptur Norra skenet blivit en symbol för universitetet. Norra skenet restes ursprungligen strax norr om Förvaltningshuset, men för att ge plats åt det nya Lärarutbildningshuset flyttades den 1995 till sin nuvarande plats vid Universitetsdammen.

Den andra konsttävlingen gällde ett muralt konstverk på den långa vägg som omger hörsalarna mellan Samhällsvetarhuset och Universitetsbiblioteket. Här fick ett förslag av Anders Österlin första pris, men efter interna diskussioner beslöt juryn att istället ge uppdraget till Lage Lindell, som inte deltagit i tävlingen. Lindells verk, som färdigställdes åren 1970–1972, blev inledningsvis kritiserat av vissa studentgrupper för att inte vara politiskt, men har med tiden blivit mycket uppskattat.[16] När den tidigare hörsalsrotundan byggdes om 2007–2008 – taket höjdes, fasaderna glasades och ett kafé placerades ovan på hörsalarna – fick den nyrenoverade huskroppen följdriktigt namnet Lindellhallen.

Konstnärligt campus[redigera | redigera wikitext]

Sommaren 2009 påbörjades uppbyggnaden av Konstnärligt campus på det område invid Umeälven nära centrala Umeå där Designhögskolan och Konsthögskolan funnits sedan de invigdes i slutet av 1980-talet. Hösten 2010 invigdes där den nya Arkitekthögskolan, och under våren 2012 färdigställs nya lokaler för Bildmuseet, Konsthögskolan och en filial till Humlab.

Kultur på campus[redigera | redigera wikitext]

En satsning som inleddes 2003 är Kultur på campus, som syftar till att ge anställda och studenter vid Campus Umeå tillgång till kulturupplevelser, utan kostnad, varje vecka. Projektet ingår numera också i Umeås satsning under kulturhuvudstadsåret 2014.

Studentliv[redigera | redigera wikitext]

På Campus Umeå, Konstnärligt campus, Campus Skellefteå och Campus Örnsköldsvik finns det mycket att ta del av; nationer, studentkårer, föreningar, spex, körer, idrott och fester. Studentlivet vid Umeå universitet är livligt, men ofta mindre bundet till traditioner än på vissa andra studentorter, och inte nödvändigtvis isolerat från det övriga utbudet i Umeå, Skellefteå och Örnsköldsvik. Studenter har till exempel från starten på 1980-talet varit engagerade i kulturföreningen Humlan, som driver mängder av projekt och står bakom musikfestivaler som Umeå Open.

Studentnationer[redigera | redigera wikitext]

Samtliga nationer, förutom Finlandssvenska Nationen, Gästrike Hälsinge Dala Nation och Övre Norrlands Nation, är för tillfället vilande. Yttre Rymdens Nation är en nation som ej ligger under Nationernas Förbund vilket är ett krav för att få vara en studentnation vid Umeå Universitet.

Studentkårer[redigera | redigera wikitext]

Spex[redigera | redigera wikitext]

  • Umespexarna - Öppet för alla studenter
  • Medicinarspexet - Främst för Medicinska Föreningens medlemmar, men öppet för alla studenter i mån av plats.

Körer[redigera | redigera wikitext]

Övriga aktiviteter på Campus Umeå[redigera | redigera wikitext]

Personer med anknytning till Umeå universitet[redigera | redigera wikitext]

Professorer och forskare, i urval[redigera | redigera wikitext]

Alumner, i urval[redigera | redigera wikitext]

Samhälle och företag, i urval[redigera | redigera wikitext]

Hedersdoktorer, i urval[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e f g h] ”Umeå universitet: årsredovisning 2012” (PDF). Umeå universitet. 19 februari 2013. http://www.umu.se/digitalAssets/115/115391_rsredovisning-2012---ume-universitet.pdf. Läst 19 mars 2013. 
  2. ^ ARWU, (2011). ”Academic Ranking of World Universities - 2011”. Academic Ranking of World Universities. http://www.shanghairanking.com/ARWU2011.html. Läst 24 april 2012. 
  3. ^ CCHS-CSIC, (2012). ”Top Universities”. CCHS-CSIC. http://www.webometrics.info/top12000.asp?offset=300. Läst 24 april 2012. 
  4. ^ QS Top Universities, (2013). ”Top Universities”. QS. http://www.topuniversities.com/node/9130/ranking-details/world-university-rankings/2013. Läst 12 september 2013. 
  5. ^ Bergström begrundar: Medicinkliniken i Umeå 1956-61, läst 18 januari 2010
  6. ^ Umeå universitet, Cerum: "1965 – Umeå universitet invigs" Läst 26 juni 2014
  7. ^ Umeå universitet, Instirutione för estetiska ämnen – Forskning Läst 26 juni 2014
  8. ^ Medicinska fakulteten – Om fakulteten Läst 9 april 2014
  9. ^ Hallengren, Mia-Li (8 oktober 2007). ”Designhögskolan i Umeå en av världens bästa”. Aftonbladet. http://www.aftonbladet.se/umea/article962133.ab. Läst 9 oktober 2007. 
  10. ^ [a b] Brunnström, Lasse (1990). Universitetsarkitektur i Umeå. Kulturbyggnader i Norrland, 0282-664X ; 3. Umeå: Institutionen för konstvetenskap, Univ. sid. 27ff. Libris 1228242 
  11. ^ Eriksson Ann-Catrine, Förberg Patrik, Täljedal Brita, red (2014). Konstvandring på Umeå universitet. En guide till konsten på campus. Umeå: Umeå universitet, Akademiska Hus, Statens konstråd. ISBN 978-91-7601-035-8 
  12. ^ Eriksson Ann-Catrine, Förberg Patrik, Täljedal Brita, s. 117
  13. ^ Eriksson Ann-Catrine, Förberg Patrik, Täljedal Brita, s. 114
  14. ^ [a b c d] Holmqvist, Katrin (1999). UmU Arkitektur. En bok om arkitekturen på Umeå universitet. Umeå: Umeå universitet och Akademiska Hus. Libris 7618317. ISBN 91-7191-751-9 
  15. ^ Eriksson Ann-Catrine, Förberg Patrik, Täljedal Brita, s. 116
  16. ^ Larsson, Lars-Gunnar; Elgqvist-Saltzman, Inga (1995). Ett universitet växer fram: Umeå universitets uppbyggnad under 1960-talet. Umeå: Umeå universitet. sid. 35. Libris 7617704. ISBN 91-7191-096-4 

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Koordinater: 63°49′14″N 20°18′13″E / 63.82055556°N 20.30361111°Ö / 63.82055556; 20.30361111