Bondepraktikan
Bondepraktikan är en folkbok som med utgångspunkt i traditionerna utvecklats till ett slags handbok med råd och tips för bönder. Den gavs för första gången ut 1508 i Tyskland.
Märkesdagarnas beskaffenhet ansågs kunna förutsäga framtida förhållanden, och boken gjorde anspråk på att uppfylla bönders önskan att spå väder. SMHI påpekar att väderspådomar som förekommer i Bondepraktikan ibland kan ha vetenskapliga orsaker som bakgrund, men att det mesta ska ses som kuriosa.[1]
År 1662 kom den ut på svenska, utgivaren var troligtvis Andreas Johannis Arosiandrinus.[2] Emigranter hade i amerikakofferten packat ned fyra litterära verk: Bibeln, Katekesen, Psalmboken och Bondepraktikan. Den blev en del av det kulturella arv som man förde vidare till den Nya världen.
Texter med liknande innehåll och syften har en lång historia. Från det forntida Mesopotamien finns bevarat ett verk kallat för "Instruktioner för bönder" (se M. Civil, The Farmer's Instructions, 1987) i vilket en far ger råd till sin son och arvtagare om hur denne ska sköta jordbruket på bästa sätt.
| ” | Aftonrodnad vacker natt, morgonrodnad skvätt i hatt. | „ |
| — Spådom ur Bondepraktikan som gäller hela året. | ||
Källor [redigera]
- ^ ”Bondepraktikan”. SMHI. 14 september 2009. http://www.smhi.se/kunskapsbanken/meteorologi/bondepraktikan-1.7016. Läst 2011-03-30.
- ^ Lotass, Lotta. ”Andreas Johannis Arosiandrinus”. Litteraturbanken. http://litteraturbanken.se/forfattare/ArosiandrinusAJ. Läst 2011-05-21.
Externa länkar [redigera]
- Den första svenska utgåvan av Bondepraktikan som digitalt faksimil på Litteraturbanken
- Vad säger bondepraktikan om året, Naturhistoriska riksmuseet.
