Braggs lag

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Bragg-diffraktion. Två strålar med identisk våglängd och fas träffar en kristallyta och reflekteras på atomer i två olika atomplan. Den undre strålen rör sig en längre sträcka som motsvarar 2dsinθ. Konstruktiv interferens inträffar då denna längd är lika med ett heltal multiplicerat med strålningens våglängd.

Braggs lag postulerades av Lawrence Bragg och beskriver hur strålning reflekteras i en kristall. För att studera så kallad Bragg-diffraktion används röntgenstrålning eller partikelstrålning. När en kristall reflekterar strålning kommer strålarna reflekteras från kristallens atomplan. Det är i atomplanet kristallens atomer är i ordnad struktur och om då två parallella strålar skulle reflektera mot två olika atomplan och skillnaden i väg för de två strålarna är ett helt antal våglängder uppkommer vad som benämns Bragg-reflexion.

Matematiskt kan Bragg-reflexion beskrivas som

n\lambda=2d\sin\theta,\!

där n ett heltal, λ våglängden på den inkommande strålen, d avståndet mellan atomplanen, θ är vinkeln mellan den inkommande och utgående strålningen.

Referenser[redigera | redigera wikitext]