Brock Lesnar

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
USA Brock Lesnar
Brock Lesnar in 2003.jpg
Personlig information
Fullt namn Brock Edward Lesnar
Smeknamn The Next Big Thing
Födelsedatum 12 juli 1977 (37 år)
Födelseort Webster, South Dakota, USA
Längd 1,88 m (6 ft 2 in)
Räckvidd 1,88 m (6 ft 2 in)
Vikt 120 kg (265 lb)
Viktklass Tungvikt
Teknik Brottning, Boxning
Matcher i Mixed martial arts *
Totalt: 7 V: 5 F: 2 O: 0 NC: 0
Vinst Utgång Förlust
71% 5 Totalt 2 29%
2 KO/TKO 1
2 Submission 1
1 Poäng/övrigt 0
* Antal proffsmatcher och resultat är korrekta per den
23 oktober, 2010 (efter UFC 121: Lesnar vs. Velasquez)

Brock Edward Lesnar (född 12 juli 1977, Webster, South Dakota, USA) är amerikansk wrestlare och före detta amatörbrottare (106 vinster, 5 förluster i college) med flera stora titlar. Han är också en före detta MMA-utövare.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Amatörbrottning[redigera | redigera wikitext]

Vid sidan om sysslorna på sina föräldrars gård med mjölkdjur började Brock brottas vid fem års ålder. Brottningsturneringar deltog han i under veckosluten. Det var vinst som räknades och förlust kunde han endast skylla sig själv för. Hans syskon, storebröderna Troy och Chad och lillasyster Brandy, var alla goda idrottare men hamnade med tiden i Brocks skugga.

I 7:e årskursen brottades han i 103 punds klassen, i 9:e årskursen i 152 punds klassen, i 10:e årskursen i 160 punds klassen, i 11:e årskursen i 189 punds klassen och slutligen i 12:e årskursen som tungviktare. Som tyngst som förstaårselev i college var han ändå inte mera än 226 pund. Tack vare de många lättare viktklasser han varit i är han snabb och har rörelser som de flesta tungviktare ofta saknar.

Som 17 år gammal beslöt han att söka sig bort från gården och skrev in sig i nationalgardet och kom till Fort Leonardwood i Missouri. I gardträningen ingick att varje morgon springa vilket gav resultat: han sprang 2 mil på 10:56. Han var i gott skick då han återvände till high school (9:e–12:e årskursen) för att inleda sitt sista år. I high school hade han spelat fotboll och var ganska bra på det men brottningen var hans grej. Fotbollen höll han på med för att ha någonting att göra med sina vänner tills brottningssäsongen körde igång. Då han skulle fortsätta med fotbollen började allt bra tills han skadade knäet. Knäet måste opereras och han var ännu på kryckor då brottningssäsongen inleddes.

Efter high school blev han inte rekryterad till en skola med brottningsprogram på division I nivå så han började i ett förberedande college: Bismarck State i Norra Dakota. Det året blev han först femte i Junior College Nationals. Denna förlust blev en vändpunkt och fick honom att sträva till att bli det bästa han kunde bli. Han återvände efter det första året hem för att där jobba över sommaren och samla in lite pengar. Hans föräldrar hade inte en väldigt god ekonomi men de hjälpte till så gott de kunde. Sommaren jobbade han på REA power company och varje kväll for han till gymmet med några kompisar. Hans målsättning den sommaren var att öka muskelmassan med 25–30 pund och det lyckades. Han gick från 226 till 258 pund och var snabb och smidig. Han menar att amatörbrottning är en livsstil som får en att vilja bli bättre, snabbare och större. Som andraårsstuderande blev han upptäckt av huvudtränaren och den assisterande tränaren från University of Minnesota. Den säsongen vann han National Junior College Athletic Association Championship och hans vinster var 36–0.

Han flyttade till Minneapolis för att jobba med tungviktarna där. Han bodde i ett horribelt vindsrum på grund av ekonomin och jobbade som en demoleringsman på ett byggföretag. Som verktyg hade han en 16 punds slägga. På eftermiddagen hade han tid att gå till gymmet. Han var fast besluten att vinna en NCAA Division I titel. Men det kom fram att han hade för lite kurspoäng för att kunna förflyttas från Bismarck State till University of Minnesota. Då ledde vägarna honom till Lasson Community College i Susanville, Kalifornien med ett rätt så bra brottningslag där han kunde samla kurspoäng. Han styrde mot Kalifornien utan att veta var han skulle bo, träna, hur han skulle få pengar till mat. Han hade 480 dollar och det var allt.

Det var nära på att han under Kalifornien-tiden skulle ha haft sin första MMA-match, men hans tränare avrådde honom och han lät bli. Han spekulerar själv i att ifall han hade haft matchen om han då hade lämnat skolan och fortsatt med MMA.

Efter sommaren i Kalifornien återvände han till Bismarck för att där få ihop de sista kurspoängen som fattades. Tyvärr hade Bismarck inte längre ett brottningsprogram så han fick dagligen åka till University of Mary för att träna med deras lag. Hans dagsrutin gick ut på tyngder på morgonen, föreläsningar och sedan brottningsträningar. Målet stod klart: att bli en del av University of Minnesotas Golden Gophers brottningslag. Och innan julpausen var han i Minnesota. Många där hjälpte honom eftersom det var förväntningar på honom att bli den nya stora stjärnan i tungviktsklassen men i sin första turnering förlorade han i semifinalen. Följande förlust kom dock först i den sista turneringen, då i finalen i NCAA Division I Wrestling Championship år 1999. Han tror att han kunde ha vunnit matchen om han inte hade gett sin motståndare så mycket respekt. Han lärde sig av förlusten och den gjorde honom än mer inställd på att nå målet att bli NCAA mästare i tungviktsklassen år 2000. Titeln var allt han tänkte på och jobbade för. Brottningsprogrammet fick vid den tiden publicitet och allt kretsade kring honom. Media följde ivrigt med och matcherna lockade folk. Han gillade att underhålla publiken men han hade en svårare relation till media. Han var van vid att orda sina åsikter och han märkte att hans ord hade inverkan och väckte intresse.

Som senior jobbade han genom säsongen utan en enda förlust men en vecka innan slutsäsongens Big Ten turnering förlorade han. Förlusten eggade honom till att jobba ännu hårdare vilket ledde till att han vann Big Ten mästerskapet mot samma motståndare. Den viktigaste turneringen återstod, NCAA National Championship, med landets 64 bästa tungviktare. Viljan var enorm då det var Brocks sista chans att ta titeln (NCAA Division I Heavyweight Champion) i sitt namn. Han kom till final och för tredje gången mot samma motståndare. Matchen slutade jämnt och gick på övertid. Först i den andra övertiden krönades vinnaren: Brock Lesnar, och han hade äntligen nått allt han hade jobbat för. [1]

Wrestling[redigera | redigera wikitext]

Brock Lesnar gjorde kometkarriär i WWE där han snabbt blev tidernas yngsta WWE Champion (25 år) genom att besegra The Rock under Summerslam 2002. Han lämnade WWE år 2004 för att börja med NFL som dock inte gick som planerat. Brock började sedan med wrestling igen i Japan 2005 där hans enorma styrka och smidighet gjorde honom till Champion relativt fort.

2006 blev han fråntagen titeln eftersom Lesnar då lämnade den japanska brottningen.

MMA-karriär[redigera | redigera wikitext]

Lesnar gick sin första professionella MMA-match den 2 juni 2007 på den första K1-galan i USA i Los Angeles. Han besegrade silvermedaljören i judo från Atlanta-OS 1996, Min Soo Kim. Sydkoreanen var chanslös mot Lesnars nedtagning och var tvungen att ge upp efter 1.09 av 1:a ronden på grund av slag.

Den 2 februari 2008 debuterade Lesnar i Ultimate Fighting Championship (UFC) på UFC 81 då han mötte före detta tungviktsmästaren Frank Mir. Efter att Lesnar tagit ner Mir ett par gånger och fått ett poängavdrag för att han slagit Mir i bakhuvudet lyckades Mir koppla ett knälås. Lesnar förlorade därmed på submission 1:30 in i den första ronden.

Nästa match för Brock Lesnar skulle ha varit mot Mark Coleman, men Coleman skadades under träning och tvingades ställa in. Lesnar mötte istället amerikanen Heath Herring som han besegrade via ett enhälligt domarbeslut. Den 15 november 2008 gick Lesnar upp i en titelmatch mot den regerande tungviktsmästaren Randy Couture och efter en jämn första rond vann Lesnar matchen i rond 2 på knockout och blev därmed tungviktsmästare efter blott 4 matcher inom MMA.

Lesnar försvarade sitt bälte för första gången då han besegrade Frank Mir under UFC 100 den 11 juli 2009. Lesnar försvarade sitt bälte för andra gången då han besegrade Shane Carwin på subimisson under UFC 116 den 3 juli 2010. Den 23 oktober 2010 förlorade Lesnar mot Cain Velasquez genom teknisk knockout och förlorade därmed mästartiteln. Under UFC 141 den 30 december 2011 förlorade Lesnar mot Alistair Overeem och meddelade därefter att hans karriär inom MMA var över.

Tillbaka till Wrestling[redigera | redigera wikitext]

2 april 2012 återvände Brock Lesnar till WWE. Han gjorde sin finisher F5 på John Cena, vilket har gått vidare. Den 29 april skulle de mötas i en Pay-per-view (PPV), i en Extreme Rules match vilket innebär att man får göra vad som helst. Men John Cena vann.

Den 6 april 2014 i WrestleMania 30 gjorde Brock sensation med att vinna Undertaker som till den stunden hade en WrestleMania vinstserie på 21–0. Och publiken bestående av över 75 000 personer svarade med en talande tystnad till detta chockerande utfall. [2]

Tävlingsfacit[redigera | redigera wikitext]

Resultat Facit Motståndare Metod Event Datum Rond Tid Plats Noteringar
Förlust 5-3 Nederländerna Alistair Overeem TKO (Spark mot levern och slag) UFC 141: Lesnar vs. Overeem 30 december 2011 1 2:26 USALas Vegas, Nevada USA Pension från MMA
Förlust 5–2 USA Cain Velasquez TKO (slag) UFC 121: Lesnar vs. Velasquez 23 oktober 2010 1 4:12 USA Anaheim, USA Förlorade UFC:s tungviktstitel.
Vinst 5–1 USA Shane Carwin Submission (Arm Triangle Choke) UFC 116: Lesnar vs. Carwin 3 juli 2010 2 2:19 USA Las Vegas, USA Försvarade UFC:s tungviktstitel och blev obestridd mästare efter att ha besegrat interim-mästaren. Submission of the Night.
Vinst 4–1 USA Frank Mir TKO (slag) UFC 100 11 juli 2009 2 1:48 USA Las Vegas, USA Försvarade UFC:s tungviktstitel och blev obestridd mästare efter att ha besegrat interim-mästaren.
Vinst 3–1 USA Randy Couture TKO (slag) UFC 91: Couture vs. Lesnar 15 november 2008 2 3:07 USA Las Vegas, USA Blev UFC:s tungviktsmästare.
Vinst 2–1 USA Heath Herring Domslut (enhälligt) UFC 87: Seek and Destroy 0 augusti 2008 3 5:00 USA Minneapolis, USA
Förlust 1–1 USA Frank Mir Submission (Kneebar) UFC 81: Breaking Point 2 februari 2008 1 1:30 USA Las Vegas, USA UFC-debut.
Vinst 1–0 Sydkorea Min Soo Kim Submission (slag) Dynamite!! USA 2 juni 2007 1 1:09 USA Los Angeles, USA

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Lesnar, B with Heyman, P (2011): Death Clutch, sid 3–31, ISBN 978–0–06–202312–4
  2. ^ Murphy, R (April 6, 2014). "Brock Lesnar def. The Undertaker". WWE. Läst 25 september 2014.