Frank Mir

Från Wikipedia
USA Frank Mir
Personlig information
Fullt namnFrancisco Santos Mir III
Födelsedatum24 maj 1979 (44 år)
FödelseortLas Vegas, USA
Längd1,91 m (6 ft 3,2 in)
Räckvidd2,01 m (6 ft 7,1 in)
Vikt120 kg (265 lb)
ViktklassTungvikt
TeknikBrasiliansk jujutsu, Kempo
Grader     Svart bälte i BJJ
Under Ricardo Pires
     Svart bälte i Kempo
TeamJackson Wink MMA Academy
Aktiva år2001–
TitlarTungviktsmästare UFC
2004-2005
Matcher i Mixed martial arts *
Totalt: 32 V: 19 F: 13 O: 0 NC: 0
Vinst Domslut Förlust
59 % 19 Totalt 13 41 %
5 KO/TKO 10
9 Submission 0
4 Poäng/övrigt 3
* Antal proffsmatcher och resultat är korrekta per den
25 oktober 2019

Frank Mir, född 24 maj 1979, i Las Vegas, Nevada, är en amerikansk mixed martial arts-utövare som tidigare tävlat i Bellator och UFC. Mir var mellan 19 juni 2004 och 13 augusti 2005[1] tungviktsmästare i UFC.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Mir började träna brottning som tonåring efter att ha blivit inspirerad av sin pappa. Trots många förluster vann han mästartiteln i tungvikt, brottning, och karate 1998. Mir har även svart bälte i Brasiliansk Jiu-Jitsu och har dessutom utövat Taekwondo.

Karriär[redigera | redigera wikitext]

Tidig karriär[redigera | redigera wikitext]

2001 gjorde han sin professionella MMA-debut i HOOKnSHOOT: Showdown där han mötte Jerome Smith och vann via domslut. Efter det gick han ännu en match, den här gången i IFC Warriors Challenge 15 och även denna gång vann han på submission via triangel mot Dan Quinn.

UFC[redigera | redigera wikitext]

Mir debuterade sedan i UFC under UFC 34 i november 2001 när han besegrade Roberto Traven. Efter att ha vunnit fyra av sina efterföljande fem matcher fick han chansen att gå en match om mästartiteln i tungvikt mot Tim SylviaUFC 48 den 19 juni 2004. Mir besegrade Sylvia via en armbar som bröt Sylvias arm och Mir blev därmed ny mästare i UFC:s tungviktsdivision.

Bara några månader efter vinsten skadade han ena benet allvarligt i en motorcykelolycka, i september 2004. När han inte kunde gå en match för att försvara sin titel på 14 månader på grund av de skador han ådrog sig i olyckan blev han fråntagen sin titel i augusti 2005.[1] Mir gjorde till slut comeback i UFC den 4 februari 2006.

En av de mest uppmärksammade matcherna gick av stapeln den 2 februari 2008 då han mötte Brock Lesnar och vann efter 1:30 i den första ronden via submission.

Mir har även agerat som coach i The Ultimate Fighter under hösten 2008, tillsammans med Antônio Rodrigo Nogueira. De båda coacherna möttes den 27 december på UFC 92 där Frank tog hem segern och därmed Interim Heayweight Championship-bältet. Han blev också den första att besegra Antônio Rodrigo Nogueira under ordinarie matchtid (det vill säga innan domarna behövt avgöra matchen genom poängräkning).

Ett andra möte mellan Mir och Lesnar som skulle förena Mirs interim-bälte med Lesnars ordinarie tungviktsbälte genomfördes på UFC 100 i juli 2009 och Lesnar vann matchen på teknisk knockout i den andra ronden.

Mir hade sin nästa match mot Cheick Kongo den 12 december 2009 i UFC 107. Under fighten bedövade Mir Kongo tidigt med en vänster, följde upp med några slag och säkrade en giljotin som blev hans seger endast 1:12 min i första ronden. Kongo vägrade att klappa ut och tuppade av under tiden.

Mir besegrades av Shane Carwin via KO vid 3:48 i den första ronden, gällande interimsbältet i tungvikt, den 27 mars 2010 under UFC 111.

Den 8 juli 2017 lät Mir meddela att han efter nära nog 16 år med företaget lösts från sitt kontrakt med UFC trots att han hade sex matcher kvar på det.[2]

Bellator[redigera | redigera wikitext]

Sherdog lät meddela 15 augusti 2017 att Mir skrivit på för Bellator.[3] Efter tre matcher, med ett facit om 1-2 i organisationen, lät Mir meddela 18 april 2020 att han numera är en free agent.[4]

Familj[redigera | redigera wikitext]

Frank är gift med Jennifer Mir och de har tre barn tillsammans. Jennifer har även en son från ett tidigare äktenskap som Frank Mir har adopterat.

Tävlingsfacit[redigera | redigera wikitext]

Resultat Facit Motståndare Metod Evenemang Datum Rond Tid Plats Notering
Vinst
1-0  Jerome Smith (USA) Domslut (enhälligt) HOOKnSHOOT-Showdown 14 juli 2001 2 5:00 Evansville, Indiana, USA
Vinst
2-0  Dan Quinn (USA) Submission (triangel) IFC Warriors Challenge 15 31 augusti 2001 1 2:15 Oroville, Kalifornien, USA
Vinst
3-0  Roberto Traven (BRA) Submission (armbar) UFC 34 2 november 2001 1 1:05 Las Vegas, Nevada, USA
Vinst
4-0  Pete Williams (USA) Submission (axellås) UFC 36 22 mars 2002 1 0:46 Las Vegas, Nevada, USA
Förlust
4-1  Ian Freeman (GBR) TKO (slag) UFC 38 13 juli 2002 1 4:35 London, England
Vinst
5-1  Tank Abbott (USA) Submission (tålås) UFC 41 28 februari 2003 1 0:46 Atlantic City, New Jersey, USA
Vinst
6-1  Wes Sims (USA) DQ (Otillåten huvudstampning) UFC 43 6 juni 2003 1 2:55 Las Vegas, Nevada, USA
Vinst
7-1  Wes Sims (USA) KO (knän och slag) UFC 46 31 januari 2004 2 4:21 Las Vegas, Nevada, USA
Vinst
8-1  Tim Sylvia (USA) RSC (armbrott via armbar) UFC 48 19 juni 2004 1 0:50 Las Vegas, Nevada, USA Vann den vakanta tungviktstiteln.
Förlust
8-2  Marcio Cruz (BRA) TKO (slag) UFC 57 4 februari 2006 1 4:10 Las Vegas, Nevada, USA
Vinst
9-2  Dan Christison (USA) Domslut (enhälligt) UFC 61 8 juli 2006 3 5:00 Las Vegas, Nevada, USA
Förlust
9-3  Brandon Vera (USA) TKO (slag) UFC 65 18 november 2006 1 1:09 Sacramento, Kalifornien, USA
Vinst
10-3  Antoni Hardonk (NLD) Submission (kimura) UFC 74 25 augusti 2007 1 1:17 Las Vegas, Nevada, USA
Vinst
11-3  Brock Lesnar (USA) Submission (kneebar) UFC 81 2 februari 2008 1 1:30 Las Vegas, Nevada, USA
Vinst
12-3  Antônio Rodrigo Nogueira (BRA) TKO (slag) UFC 92 27 december 2008 2 1:54 Las Vegas, Nevada, USA Vann Interim tungviktstiteln.
Förlust
12-4  Brock Lesnar (USA) TKO (slag) UFC 100 11 juli 2009 2 1:48 Las Vegas, Nevada, USA Om tungviktstiteln.
Vinst
13-4  Cheick Kongo (FRA) Teknisk submission (giljotin) UFC 107 12 december 2009 1 1:12 Memphis, Tennessee, USA
Förlust
13-5  Shane Carwin (USA) KO (slag) UFC 111 27 mars 2010 1 3:48 Newark, USA
Vinst
14–5  Mirko Filipović (HRV) KO (Knä) UFC 119 25 september 2010 3 4:02 Indianapolis, Indiana, USA
Vinst
15–5  Roy Nelson (USA) Domslut (enhälligt) UFC 130 28 maj 2011 3 5:00 Las Vegas, USA
Vinst
16–5  Antônio Rodrigo Nogueira (BRA) Teknisk submission (kimura) UFC 140 10 december 2011 1 3:38 Toronto, Kanada Submission of the Night.
Förlust
16-6  Junior dos Santos (BRA) TKO (slag) UFC 146 26 maj 2012 2 3:04 Las Vegas, Nevada, USA Om tungviktstiteln.
Förlust
16-7  Daniel Cormier (USA) Domslut (enhälligt) UFC on Fox: Henderson vs. Melendez 20 april 2013 3 5:00 San Jose, Kalifornien, USA
Förlust
16-8  Josh Barnett (USA) TKO (knä) UFC 164 31 augusti 2013 1 1:56 Milwaukee, Wisconsin, USA
Förlust
16-9  Alistair Overeem (NLD) Domslut (enhälligt) UFC 169 1 februari 2014 3 5:00 Newark, New Jersey, USA
Vinst
17-9  Antônio Silva (BRA) KO (armbågar och slag) UFC Fight Night: Bigfoot vs. Mir 22 februari 2015 1 1:40 Porto Alegre, Brasilien Performance of the Night.
Vinst
18-9  Todd Duffee (USA) KO (slag) UFC Fight Night: Mir vs. Duffee 15 juli 2015 1 1:13 San Diego, Kalifornien, USA Performance of the Night.
Förlust
18-10  Andrej Arloŭski (BLR) Domslut (enhälligt) UFC 191 5 september 2015 3 5:00 Las Vegas, Nevada, USA
Förlust
18-11  Mark Hunt (NZL) KO (slag) UFC Fight Night: Hunt vs. Mir 20 mars 2016 1 3:01 Brisbane, Australien
Förlust
18-12  Fjodor Jemeljanenko (RUS) TKO (slag) Bellator 198 28 april 2018 1 0:48 Rosemont, Illinois, USA
Förlust
18-13  Javy Ayala (USA) TKO (slag) Bellator 212 14 december 2018 2 4:30 Honolulu, Hawaii, USA
Vinst
19-13  Roy Nelson (USA) Domslut (enhälligt) Bellator 231 25 oktober 2019 2 4:30 Uncasville, Connecticut, USA

Noter[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Sociala media[redigera | redigera wikitext]