12 juli

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
◄◄     12 juli     ►►
Veckodag 2014: Lördag
Jun · Juli · Aug
Årets 193:e dag
(194:e under skottår)
172 dagar till årets slut
Ti On To Fr
1 2 3 4 5 6
7 8 9 10 11 12 13
14 15 16 17 18 19 20
21 22 23 24 25 26 27
28 29 30 31
2014
Alla datum
Månader
Januari  Februari  Mars
April  Maj  Juni  Juli
Augusti  September  Oktober
November  December

På Wikimedia Commons
finns media som rör 12 juli

Se även Mall:12 juli

12 juli är den 193:e dagen på året i den gregorianska kalendern (194:e under skottår). Det återstår 172 dagar av året.

Återkommande bemärkelsedagar[redigera | redigera wikitext]

Nationaldagar[redigera | redigera wikitext]

  • Kiribati Kiribati (till minne av självständigheten från Storbritannien denna dag 1979)
  • São Tomé och Príncipe São Tomé och Príncipe (till minne av självständigheten från Portugal denna dag 1975)

Namnsdagar[redigera | redigera wikitext]

I den svenska almanackan[redigera | redigera wikitext]

  • Nuvarande – Herman och Hermine
  • Föregående i bokstavsordning
    • Hanne – Namnet infördes på dagens datum 1986, men utgick 1993.
    • Hermagoras – Namnet fanns, till minne av en norditaliensk biskop och martyr, på dagens datum före 1765, då det utgick till förmån för Herman.
    • Herman – Namnet infördes på dagens datum 1765 och har funnits där sedan dess.
    • Hermine – Namnet infördes på dagens datum 1986 och har funnits där sedan dess.
  • Föregående i kronologisk ordning
    • Före 1765 – Hermagoras
    • 1765–1900 – Herman
    • 1901–1985 – Herman
    • 1986–1992 – Herman, Hanne och Hermine
    • 1993–2000 – Herman och Hermine
    • Från 2001 – Herman och Hermine
  • Källor
    • Brylla, Eva (red.): Namnlängdsboken, Norstedts ordbok, Stockholm, 2000. ISBN 91-7227-204-X
    • af Klintberg, Bengt: Namnen i almanackan, Norstedts ordbok, Stockholm, 2001. ISBN 91-7227-292-9

Händelser[redigera | redigera wikitext]

  • 526 – Sedan Johannes I har avlidit 18 maj väljs Felix IV till påve. Johannes har avlidit i fängelse, där han har spärrats in av den ostrogotiske kungen Theoderik den store och det är också Theoderik som lyfter fram Felix som påvekandidat. Under sitt pontifikat kan Felix dra nytta av att stå i Theoderiks och sedan hans efterträdare Amalasunthas gunst och utfärdar ett edikt om kyrkans jurisdiktionsrätt, som innebär att om någon utanför kyrkan begår ett brott mot en person inom kyrkan ska målet föras till kyrklig domstol och om straffet blir böter ska dessa tillfalla de fattiga, via påven. Innan han dör 530 utser han Bonifatius II till sin efterträdare.
  • 927 – Sedan den anglosaxiske kungen Æthelstan den ärorike har besegrat det sista vikingariket på Brittiska öarna (York) enar han de sju kungarikena till det enade kungariket England. Samtidigt får han ett löfte av kung Konstantin II av Skottland om att denne inte ska alliera sig med vikingar mot England och därmed kan man börja bygga upp det engelska kungariket utan hot utifrån. Detta är därför det närmaste England kommer att ha ett ”födelsedatum”.
  • 1191 – Den ayyubidiske befälhavaren Saladins garnison på fästningen i Akko (i nuvarande Israel) kapitulerar till den franske kungen Filip II August efter att de kristna styrkorna har belägrat borgen i två år. Det har då bara gått fyra år sedan de kristna erövrade fästningen från muslimerna och trots att det är de kristna som är belägrarna och muslimerna de belägrade, har det blivit en av de blodigaste händelserna under det tredje korståget, då de kristna har förlorat över 13 000 av sina totalt 25 000 man på belägringen. Detta är också första gången som kungen av Jerusalem personligen har blivit tvungen att delta i försvaret av det heliga landet.
  • 1561Vasilijkatedralen i Moskva invigs efter en byggtid på sex år. Den har beställts av tsar Ivan den förskräcklige till minne av den ryska erövringen av Kazan 1552 och Astrakhan 1556. Katedralen markerar Moskvas geometriska centrum och är idag ett av stadens mer välkända landmärken. Under sovjettiden blir den 1929 sekulariserad och upptas sedan 1990 på Unescos världsarvslista.
  • 1568 – Hertigarna Johan och Karl inleder ett uppror mot sin halvbror, den svenske kungen Erik XIV. Erik har länge varit psykiskt instabil och det faktum att han en vecka tidigare officiellt har gift sig med sin frilla Karin Månsdotter och låtit kröna henne till Sveriges drottning blir den utlösande faktorn till upproret. Många adelsmän ställer sig på hertigarnas sida, då adeln under Eriks regeringstid i många fall har ansett sig förfördelad. Upproret tar två och en halv månad och i slutet av september intar hertigarna Stockholm och avsätter Erik, varpå Johan utropas till Sveriges nye kung med namnet Johan III.
  • 1691 – Sedan Alexander VIII har avlidit den 1 februari väljs Antonio Pignatelli till påve och tar namnet Innocentius XII. Hans pontifikat varar i nio år (till hans död 1700) och under det utfärdar han dels en bulla mot nepotism, dels upphäver han de gallikanska friheterna, som sedan 1682 har begränsat påvens handlingsfrihet.
  • 1730 – Sedan Benedictus XIII har avlidit den 23 februari väljs Lorenzo Corsini till påve och tar namnet Clemens XII. Hans pontifikat varar till hans död 1740, under vilket han mest genomför estetiska förbättringar i Rom, då han bland annat låter bygga en ny fasad på Lateranbasilikan och låter påbörja byggandet av Fontana di Trevi.
  • 1789 – Dagen efter att den franske kungen Ludvig XVI har avskedat finansministern Jacques Necker håller politikern Camille Desmoulins ett tal i Paris, där han uppmanar folket att ta till vapen, för att rädda fosterlandet. Han är inspirerad av det missnöje, som har börjat gro efter avskedandet och det faktum att många trupper, däribland många utländska, på sistone har blivit stationerade i staden, har börjat leda till rykten om att de som går emot kungens vilja ska avrättas. Hans tal inspirerar stora människoskaror i staden att beväpna sig, vilket de gör under den 12 och 13 juli och dagen därefter inleds den franska revolutionen med stormningen av Bastiljen.
  • 1806 – Genom ett avtal undertecknat i Paris låter den franske kejsaren Napoleon I grunda det så kallade Rhenförbundet, som en federation mellan sexton olika tyska stater, vilka i princip blir marionettkungadömen till det franska kejsardömet. Den 1 augusti utträder de alla formellt ur det tysk-romerska riket och eftersom de har utgjort huvuddelen av det tvingas den tysk-romerske kejsaren Frans II efter ett ultimatum från Napoleon den 6 augusti upplösa det gamla kejsardömet, som i en eller annan form har existerat i ungefär ett årtusende (sedan 800). När Napoleon några år senare är på väg att bli besegrad låter hans allierade motståndare upplösa Rhenförbundet den 4 november 1813, varpå följer ett och ett halvt års politiskt kaos i de tyskspråkiga områdena, innan det Tyska förbundet grundas den 8 juni 1815.
  • 1908 – Natten mellan 11 och 12 juli utför de tre arbetslösa ungsocialisterna Algot Rosberg, Anton Nilson och Alfred Stern det så kallade Amaltheadådet i hamnen i Malmö, då de detonerar en bomb vid fartygssidan av Amalthea, där brittiska strejkbrytare är huserade. Arbetaren Walter Close omkommer och 23 personer skadas i attentatet, som får stor uppmärksamhet i hela Sverige – till och med kung Gustaf V besöker de skadade arbetarna. De tre attentatsmännen grips snart och Rosberg och Nilson döms båda till döden, medan Stern döms till livstids straffarbete. Även Rosbergs och Nilsons domar omvandlas emellertid till livstids straffarbete. Före 1910-talets utgång har dock samtliga tre blivit släppta och Nilson lever sedan till 101 års ålder och dör först 1989.
  • 1910 – Den brittiske flygaren Charles Stewart Rolls, den ene av grundarna av motorbolaget Rolls-Royce Motor Cars, omkommer när han havererar med sitt flygplan nära brittiska Bournemouth. Han blir därmed den förste brittiske piloten som omkommer i en flygolycka. I och med hans död ändras färgen på Rolls-Royce-emblemets sammanflätade R-bokstäver från röd till svart.
  • 1920Ryska sovjetrepubliken sluter ett fredsavtal med Litauen i Moskva, där Ryssland erkänner Litauens självständighet,[1] i utbyte mot att ryska trupper får röra sig fritt över litauiskt territorium och att Litauen förhåller sig neutralt under det pågående polsk-sovjetiska kriget. Avtalet reglerar också Litauens östra gräns och under mellankrigstiden hävdar Litauen denna gränsdragning, även om en stor del av östra Litauen befinner sig i polska händer (däribland huvudstaden Vilnius).
  • 1975 – Ögruppen São Tomé och Príncipe utanför Afrikas sydvästkust blir självständigt från Portugal. Självständigheten har delvis påskyndats av nejlikerevolutionen i Portugal och i november året innan har man kommit överens om hur makten över kolonin ska övergå från portugisiska myndigheter till de egna innevånarna.
  • 1979 – Stillahavsögruppen Kiribati blir självständigt från Storbritannien efter att ha varit brittiskt protektorat sedan 1892. Senare samma år överlämnar USA även Phoenixöarna och Linjeöarna till det nya landet och därmed kommer landet att bestå av dessa ögrupper och Gilbertöarna samt den isolerade ön Banaba.
  • 2006
    • Den libanesiska organisationen Hizbollah beskjuter norra Israel med raketer och kidnappar två israeliska soldater, vilket blir inledningen på ett månadslångt krig mellan Libanon och Israel. Hizbollah kräver att Israel ska frige libanesiska fångar i utbyte mot de kidnappade soldaterna, men Israel svarar med att bombardera och invadera södra Libanon och sätta landet i blockad. En vapenvila framtvingas av FN den 14 augusti och under de följande veckorna avvecklas konflikten, då Israel drar tillbaka sina trupper och häver blockaden.
    • Vraket efter det tyska hangarfartyget Graf Zeppelin återupptäcks cirka 55 km utanför Polens kust. Fartyget beställdes före andra världskriget, men blev aldrig färdigbyggt och användes därmed inte under kriget. Det sänktes vid övningar 1947 utanför Świnoujście, men platsen har dittills varit okänd och det dröjer också två veckor efter återupptäckten, innan den polska flottan kan bekräfta, att det verkligen är Graf Zeppelin man har hittat.

Födda[redigera | redigera wikitext]

Avlidna[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Lithuania” (på engelska). World Statesmen. http://www.worldstatesmen.org/Lithuania.htm. Läst 22 september 2012. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]