Judo
Judo (kanji: 柔道, "Den mjuka vägen") är en japansk kampsport skapad av Jigoro Kano ur olika jujutsustilar vid 1800-talets slut. Sporten fick sin stora spridning efter andra världskrigets slut till andra länder och är idag en olympisk sport.
Innehåll |
[redigera] Historik
Jigoro Kano hade nått hög nivå inom flera olika jujutsu-stilar innan han 1882 grundade sin egen skola vid namn Kodokan Judo. Jujutsu hade vid denna tid en svag ställning och många skolor dog ut i samband med att feodalsamhället med samurajklassen nyligen avskaffats. Hans syfte var att bevara de av de olika jujutsu-skolornas tekniker han fann bäst uppbyggda ur fysiologisk och mekanisk synpunkt samt samla dem inom ett gemensamt system som byggstenar för en ofarlig sport lämplig som fysisk fostran.
Tekniker som valdes ut för Kodokan Judo skulle genom fokus kring hävstångseffekt eller tyngdpunktsplacering på effektivt sätt nyttja den kraft man lade in i utförandet till att omrikta motståndarens kraft och rörelsemoment och bryta hans balans. Även efter Jigoro Kanos död har hans elever och efterföljare inom Kodokan Judo fortsatt att utveckla judon genom varianter i utförande eller helt nya tekniker. Vissa farliga moment är numera förbjudna i tävling men kan fortfarande tränas med en samarbetande partner som ren teknikuppvisning, kata.
Judo är sedan Olympiska sommarspelen i Tokyo 1964 en olympisk sport. Torsten Ehrenmark var svensk kommentator och myntade då uttrycket "pyjamasbrottning". Det gav publiken en förenklad men lättförståelig bild av vad judo är: brottning med kläder att gripa i, till skillnad från den västerländska brottningen som minimerat kläderna och förbjudit grepp i dem. Genom att ta i dräkten och dra eller trycka kan man både kasta och till exempel "strypa" sin motståndare (ett så kallat halslås), på sätt som vore omöjligt i västerländsk brottning. De flesta brottningskast är dock tillåtna även inom judon, och det finns inga krav på att de tekniker som används i en tävling ska finnas i Kodokans standard så länge de inte bryter mot tävlingens regler.
Judon tränas idag i de flesta länder huvudsakligen som en tävlingssport men används även för motion eller andra former av träning. Det är Kanos judo, Kodokan judo som är en olympisk idrott. I Japan finns även en mindre gren av judo som tävlar under annorlunda regler som mera befrämjar markkamp, Kosen judo.
Judo har ingen särskild åldersgräns men många svenska klubbar följer Svenska Judoförbundets rekommendation att man ska ha fyllt sex år innan man kan ta sin första ordinarie gradering (efter det vita nybörjarbältet). Judo finns inom vissa klubbar även för förskoleålder och brukar då vara mer lekbetonad. Det finns cirka 17 000 utövare i Sverige.
[redigera] Utrustning
[redigera] Bälten
| 6 kyû vitt |  |
| 5 kyû gult |  |
| 4 kyû orange |  |
| 3 kyû grönt |  |
| 2 kyû blått |  |
| 1 kyû brunt |  |
| 1-10 dan svart |  |
Röda och blåa bälten används väldigt ofta på tävlingar för att kunna urskilja två judokas, detta betyder inte att personen har erhållit graden i fråga. Svenska klubbar använder normalt bälten i färgerna vitt för nybörjare och sedan gult, orange, grönt, blått och brunt för att markera hur långt en elev nått i teknikinlärningen, så kallade kyû-grader. Många klubbar markerar även halvvägs mellan färgerna genom att man får sätta ett band med nästa grads färg runt ena (ibland vardera) änden på sitt bälte. Internationellt finns flera varianter för hur kyû-grader markeras men där färger används har de i allmänhet samma ordning som i Sverige.
Svart bälte eller dan-grader delas inte ut på klubbnivå utan i Sverige av en riksgraderingskommitté inom Svenska Judoförbundet. Av svart finns det tio nivåer, 1-10 dan. De högsta graderna kräver även internationellt godkännande. Alla dan-grader markeras likadant över hela världen.
1-5 dan bär svart bälte.
6-8 dan bär svart bälte men kan också välja att använda ett bälte med omväxlande röda och vita fält.
9-10 dan kan på samma sätt välja att bära ett helrött bälte.
Både de röd-vita och de helröda bältena används oftast som ceremonibälten eller då bäraren är aktiv som instruktör. I vardagsträning bär även högdaniga utövare ofta vanliga svarta bälten.
Den högsta graden, 10 dan, delas ut av Kodokans president, för närvarande (2007) Jigoro Kanos sonson Yukimitsu Kano. Kodokan har allt som allt bara delat ut 10 dan till 15 personer. Internationella Judoförbundet (IJF) har delat ut 10 dan till två personer.
[redigera] Gradering
För att en utövare av Judo ska få försöka erhålla ett högre bälte måste utövaren uppfylla ett antal krav, t.ex. antal träningstillfällen och kunskap kring ett antal tekniker, när utövaren gör detta så kan denne delta i en gradering. En gradering går till så att eleven visar ett förbestämt antal tekniker för de personer som observerar (oftast den högst graderade person inom klubben och/eller elevens tränare) och poängsätter de uppvisade teknikerna, är de uppvisade teknikerna korrekta har eleven lyckats med sin gradering och därmed erövrat sitt nya bälte. Svenska judoförbundet tillhandahåller ett kompendium med tekniker som skall finnas med till 1 Kyu men klubbarna har rätt att, så länge alla tekniker är med i graderingarna före 1 Kyu, att själva göra egna graderingsbestämmelser.[1]
[redigera] Tävling
Judo blev en olympisk sport för män vid de Olympiska Spelen i Tokyo 1964. Holländaren Anton Geesink vann den första OS-guld i den öppna uppdelningen av judo genom att besegra Akio Kaminaga i Japan. Judo förlorade sedan bilden av att vara "endast japansk" och gick vidare till att bli en av de mest praktiserade sporterna i världen. Paralympisk judo har varit en paralympiska idrotten (för synskadade) sedan 1988, det är också en av de sporterna i Special Olympics. Män och kvinnor tävlar var för sig, även om de ofta tränar tillsammans. I tävlingar delas deltagarna också upp efter hur mycket de väger, men bältesgraden spelar däremot ingen roll.
| Män | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Under 60 kg | 60–66 kg | 66–73 kg | 73–81 kg | 81–90 kg | 90–100 kg | Över 100 kg |
| Kvinnor | ||||||
| Under 48 kg | 48–52 kg | 52–57 kg | 57–63 kg | 63–70 kg | 70–78 kg | Över 78 kg |
[redigera] Regler
De traditionella reglerna för judo syftar till att undvika skador för deltagarna och säkerställa ett korrekt uppförande. Senare tillägg till de regler motiverades av en önskan att göra sporten mer intressant för åskådare. Straff kan ges om någon är inaktiv under matchen eller använder otillåtna tekniker. Matchen stoppas om en deltagare går utanför det avsedda området på mattan. Om domarna behöver diskutera något under matchen, kommer domaren kalla Sono-mama (används i betydelsen "inte röra", bokstavligen "som det är") och båda fighters måste stoppa i det läge de befinner sig i. När de diskuterat klart, säger huvuddomaren Yoshi och matchen fortsätter. Alla beslut kommer från huvuddomaren. Kantdomarna kan dock diskutera med huvuddomaren på olika sätt för att meddela att de anser att personen ifråga gjort ett felaktigt domslut.
Poäng
| Benämning | Poäng |
| Ippon | 10 |
| Waza-Ari | 7 |
| Yuko | 5 |
Målet i en judomatch är att vinna matchen med ippon. Det högsta poänget är en Ippon, vilket är lika med 10 poäng. Därefter kommer Waza-Ari, 7 poäng och sist kommer Yuko som är värt 5 poäng. Fram till 2009 använde man också Koka, vilket var värt 3 poäng. Ippon får man genom att göra ett perfekt kast eller hålla en fasthållning i 25 sekunder. Man kan också göra ett halslås eller ett armlås på motståndaren och därigenom tvinga denne att ge upp, vilket gör att man får ippon. En Waza-Ari är ett ”halvt poäng”, och får man två Waza-Ari vinner man med Ippon. En Waza-Ari ges för ett kast som inte riktigt har tillräckligt med kraft eller kontroll för att ge en ippon, eller för en fasthållning i tjugo sekunder. Yoko är den lägsta graden av poäng, och räknas endast som utslagspoäng. En Waza-Ari slår obegränsat antal Yoko, men en Waza-Ari och en Yoko slår en Waza-Ari med ingen Yoko. Så kallade "skickliga nedtagningar" är tillåtna (t.ex. flying armbar) men ger inte poäng. Om poängen är identiska när matchtiden är slut, avgörs matchen av Golden Score. Golden Score innebär att klockan ställs om till matchtiden och den första tävlande att få något poäng vinner. Om ingen av spelarna får poäng under denna period, så avgör domarna vinnaren genom röstning (Hantei). Röstningen går normalt till så att flaggor delas ut till domarna och på en given signal höjer alla tre flaggan med motsvarande färg för den judoka som de anser vara vinnaren.
Poängtavlan
Resultattavlor visar antalet Waza-Ari och Yuko för varje spelare. Ofta visas inte ippon på resultattavlan, eftersom en ippon innebär omedelbar matchvinst. Resultattavlor visar normalt också antalet varningar för varje spelare, och ibland antalet läkarbesök för varje. (Endast två läkarbesök är tillåtna för de tävlande under en match.) Elektroniska resultattavlor innefattar vanligen också en klocka för att mäta både matchtiden och fasthållningstiden.
Påföljder
Det första straffet är en varning, vilket noteras på resultattavlan. Den andra varningen innebär att motståndaren får Yoko, och sålunda leder den tredje varningen till att motståndaren får en waza-ari. Den fjärde varningen leder till att man diskvalificeras, vilket kallas Hansoku-make. Motståndaren vinner då matchen med en ippon. Man kan också få en Hansoku-make direkt för allvarliga regelbrott. I sådana fall diskvalificeras spelaren som fick Hansoku-make från turneringen. Vid mycket allvarliga regelbrott kan en judoka också bli ifråntagen rätten att bära sin bältesgrad.
[redigera] Se även
[redigera] Externa länkar
- Svenska Judoförbundet
- Svenska Judoklubbars hemsidor
- Judoforum.se
- Koshiki no kata Jigoro Kano - Yamashita Yoshiaki
[redigera] Referenser
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
