Version från den 9 oktober 2017 kl. 00.25 av LarskeBot(Diskussion | Bidrag)(→top: +svenskt talformat, - -> –, replaced: 17620 mm → 17 620 mm (3), 1982-1984 → 1982–1984 med AWB)
C13 var en tunnelvagn tillverkad av ASEA, ASJ och Hägglund i 94 exemplar åren 1982–1984. C13 blev likt föregångaren C12 mer av en ombyggnad av äldre C2–C3 vagnar till skillnad mot exempelvis C6–C9 som var ny konstruktion från start. Vagnskorgen utgjordes av C6 typ medan banmotorer, elektrisk utrustning samt hjulsatser kom från de utrangerade C1–C3. Till skillnad från C12 fick dock C13 modernare typ av boggier, samma typ som på C6. Hyttombyggnad skedde på cirka hälften av samtliga C13 vagnar i samma veva som C6H under mitten av 90-talet. C13 kom främst att trafikera gröna linjen men även i viss mån röda och blå linjen. C13 kom att överleva några år till jämfört med C12 och det beroende på de modernare boggierna. C13 började dock fasas ut och skrotas tillsammans med C7/C8 under 2003–2004 när leveransen av nya C20 slutfördes. C13 var multipelkörbar med C2–C9, C13–C15. Ett 10-tal C13H, hyttombyggda vagnar sparades för att användas som dragfordon i diverse arbetståg, vagntransporter mm då C13H i samband med hyttombyggnaden fick nya hyttsignalsystemet som krävs för att under normala former trafikera gröna linjen. Ett fåtal av dessa kvarvarande C13 hade fortfarande den gröna målningen. Status för dessa C13-vagnar är idag (2012) okänd.
Trycka källor
Diehl, Ulf och Nilsson, Lennart (2003). Svenska Lok & motorvagnar 2003. Förlagsstallet HB Göteborg. ISBN 91-85098-98-1
Diehl, Ulf och Nilsson, Lennart (2009). Svenska Lok & motorvagnar med personvagnar 2009. Förlagsstallet HB Göteborg. ISBN 978-918519504-6
Alfredsson, Björn och Berndt, Roland samt Harlén, Hans (2000). Stockholm Under 50 år – 100 stationer. Brombergs. ISBN 91-7608-832-4
.svg){kind=small}
