T-Centralen

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Koordinater: 59°19′54″N 18°03′39″Ö / 59.33167°N 18.06083°Ö / 59.33167; 18.06083

Stockholm metro symbol.svg
T-Centralen
Stockholm central station.jpg
T-Centralen, blå linjens perrong
Stationsinformation
Kommun Stockholms kommun (Innerstaden)
Tunnelbana Stockholms tunnelbana
Ingång från Vasagatan
Klarabergsgatan
Centralstationen
Invigd 1957, 1975
Kapacitet
Antal plattformar 3 st
Antal passagerare 168 400 påstigande/vardagsdygn[1]
Förbindelser
Linje Stockholm metro symbol.svg Tunnelbana:
Gröna linjen: T17,T18,T19
Röda linjen: T13,T14
Blå linjen: T10,T11
Anslutande linjer Spårvagn Spårvagn: 7
Stockholm commuter rail symbol.svg Pendeltåg: J35,J36
Fjärrtåg, Regionaltåg: Västra stambanan, Arlandabanan, Ostkustbanan, Mälarbanan
Buss: Cityterminalen
Djup under marknivå 8,5, 14 och 32 meter
Stationssignatur Tce
Föregående station Gröna linjen: Hötorget, Röda linjen: Östermalmstorg, Blå linjen: Rådhuset
Efterföljande station Gröna och Röda linjen: Gamla stan, Blå linjen: Kungsträdgården
Övrigt
Konstnärlig utsmyckning Jörgen Fogelquist, Signe Persson-Melin, Siri Derkert, Oscar Brandtberg, Carl Fredrik Reuterswärd med flera
Linjekarta
T-Centralen Tunnelbana R.png
Invigning av T-Centralen i Stockholm av kung Gustaf VI Adolf medan drottning Louise och borgarrådet Helge Berglund ser på, 24 november 1957.

T-Centralen är den största och mest trafikerade stationen inom Stockholms tunnelbana. Den ligger i stadsdelen Norrmalm i Stockholms innerstad, i direkt anslutning till Stockholms centralstation.

Den första tiden bar stationen namnet Centralen, men redan den 27 januari 1958 kompletterades namnet med ett "T" (för Tunnelbana) för att undvika sammanblandning med centralstationen.

T-Centralen är den enda av Stockholms tunnelbanestationer där alla tunnelbanelinjer möts. En vanlig dag har stationen 168 400 påstigande resenärer på tågen.[1] Antal resenärer som antingen stiger på, stiger av eller byter (den normala definitionen av antal resenärer på en station, flygplats med mera) är mer än 300 000. De kan genom ett system av gångtunnlar ta sig till och från bland annat Stockholms central och Cityterminalen för att byta färdmedel.

Stationen[redigera | redigera wikitext]

Stationen öppnade 24 november 1957 i samband med att sammanbindningsbanan mellan Slussen och Hötorget togs i bruk. Stationen ligger under Klara kyrka och varuhuset Åhléns City. Stationen för den gröna och röda linjen och anslutande banor byggdes genom att gräva ett stort dike genom centrala Stockholm och sedan täcka över med betongtak. Sträckan under Klara kyrka är dock en sprängd tunnel.[källa behövs] Arkitekt var Gunnar Lené[2] Blå linjens station byggdes dock helt som en sprängd tunnel ett antal år senare.

Stationen har plattformar i tre olika plan. De övre två planen ligger 8,5 respektive 14 meter under marken och trafikeras av gröna och röda linjerna. Det övre planet trafikeras av norrgående tåg på gröna linjen och södergående tåg på röda linjen, och tvärtom på planet under. Denna lösning gör det möjligt att byta mellan grön och röd linje i motsatta riktningar rakt över plattform utan att man behöver gå i några trappor. Den som vill byta mellan röd och grön linje i samma riktning gör det lämpligare på Slussens och Gamla stans tunnelbanestationer då dessa har separata plattformar för norrgående respektive södergående tåg.

Nedre planet ligger 26–32 meter under jorden och trafikeras av blå linjen. Denna del togs i bruk 31 augusti 1975 i samband med att den blå linjen invigdes, och förbinds med de övriga plattformarna genom rulltrappor och en drygt 100 meter lång gångtunnel med rullband, kallad Blå gången.

När pendeltågstunneln under Stockholm, Citybanan, blir klar 2017 är det meningen att ytterligare en nivå ska läggas under de tre befintliga. Här kommer alla pendeltåg få den egna 4-spåriga stationen City och man kan då enkelt byta från pendeltågen till tunnelbana.

Konstnärlig utsmyckning[redigera | redigera wikitext]

Den konstnärliga utsmyckningen har gjorts av flera konstnärer.[3]

Biljetthallen vid Vasagatan[redigera | redigera wikitext]

Övre planet[redigera | redigera wikitext]

Mellanplanet[redigera | redigera wikitext]

Dessutom fanns fram till 1997 en grind i konstsmide i gången mot Klara kyrka av Britt-Louise Sundell, född 1964. Grinden flyttades till Hammarbydepån.

Nedre planet[redigera | redigera wikitext]

  • Blå bladrankor och blommor och silhuetter av byggnadsarbetare av Per Olov Ultvedt.
  • Vid gångtunneln med rullbandet har olika konstnärer gjort målningar som byts ut emellanåt, bland annat av Ola Billgren, Jan Håfström, Olle Kåks, och Ulla Wiggen.
  • Carl Fredrik Reuterswärd, "Take the A-train", 1984.
  • Sedan hösten 2011 sitter längs väggarna vid rullbandet i blå gången information kring Citybanan samt ett bildcollage med ett stort antal fotografier över T-centralen med dess omgivningar under hela perioden från dåtid (50-tal) till nutid.

Biljetthallar[redigera | redigera wikitext]

T-Centralen har tre biljetthallar.

Den norra är belägen vid Sergels torg, med entré från torget, från Drottninggatan omedelbart norr och söder om Klarabergsgatan samt från Åhléns Citys undre plan. Från den norra biljetthallen finns nedgångar till alla tre tunnelbanelinjerna. Biljetthallen har nyligen blivit helt ombyggd och fått nya ingångar.

Den södra är belägen i förbindelsen mellan tunnelbanestationen och Stockholms centralstation. Gångtunneln till Centralstationen öppnades den 1 december 1958. Ingång finns även från Vasagatan 20. Från denna biljetthall når man gröna och röda linjens plattformar, och via dessa också blå linjen.

Den tredje biljetthallen ("krysset") är belägen under Vasagatan med tre nedgångar från gatuplanet. Den har endast direkt förbindelse med blå linjens plattformar.

Ett system av rulltrappor, rullband och ramper förbinder stationens olika nivåer.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] ”Fakta om SL och länet år 2012” (PDF). Storstockholms Lokaltrafik. 25 september 2013. http://sl.se/Global/Pdf/Rapporter/Fakta_om_sl_och_lanet_2012.pdf. Läst 19 december 2013. 
  2. ^ Konsten på stationen
  3. ^ ”Konsten i tunnelbanan”. SL. http://sl.se/PageFiles/1130/KonstTunnelbanan09_webb.pdf. Läst 10 februari 2012. 

Se även[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]