Stockholms tunnelbana

Wikipedia

Karta

Grön linje mot Hässelby strand

Blå linjen
Hjulsta T10 Tensta Rinkeby Akalla T11 Husby Kista Kymlinge Rissne Duvbo Sundbybergs centrum Vreten Huvudsta Hallonbergen Näckrosen Solna centrum Västra skogen Stadshagen Fridhemsplan Gröna linjen Rådhuset T-Centralen Röda och Gröna linjen Kungsträdgården T10 T11

Röda linjen

Mörby centrum T14 Danderyds sjukhus Bergshamra Universitetet Tekniska Högskolan Stadion Ropsten T13 Gärdet Karlaplan Östermalmstorg (Gröna linjen) T-Centralen Blå och Gröna linjen Gamla Stan Gröna linjen Slussen Gröna linjen (Gröna linjen) Mariatorget Zinkensdamm Hornstull Liljeholmen Midsommarkransen Telefonplan Hägerstensåsen Västertorp Fruängen T14 Aspudden Örnsberg Axelsberg Mälarhöjden Bredäng Sätra Skärholmen Vårberg Vårby Gård Masmo Fittja Alby Hallunda Norsborg T13

Gröna linjen

Hässelby strand T19 Hässelby gård Johannelund Vällingby Råcksta Blackeberg Islandstorget Ängbyplan Åkeshov T17 Brommaplan Abrahamsberg Stora Mossen Alvik T18 Kristineberg Thorildsplan Fridhemsplan Blå linjen S:t Eriksplan Odenplan Rådmansgatan Hötorget (Röda linjen) T-Centralen Blå och Röda linjen Gamla Stan Röda linjen Slussen Röda linjen (Röda linjen) Medborgarplatsen Skanstull Gullmarsplan Skärmarbrink Hammarbyhöjden Björkhagen Kärrtorp Bagarmossen Skarpnäck T17 Blåsut Sandsborg Skogskyrkogården Tallkrogen Gubbängen Hökarängen Farsta Farsta strand T18 Globen Enskede gård Sockenplan Svedmyra Stureby Bandhagen Högdalen Rågsved Hagsätra T19

Stockholms tunnelbana invigdes den 1 oktober 1950 och är tunnelbanesystemet i Storstockholm och den enda tunnelbanan i Sverige. Tunnelbanan ägs av AB Storstockholms Lokaltrafik (SL), det landstingsägda länstrafikbolaget i Stockholms län. Trafiken är anbudsupphandlad och drivs av Veolia Transport Sverige AB.

Den har idag exakt 100 stationer. Av dessa är 53 ytstationer (de ligger ovan jord) och 47 underjordiska stationer. Man delar in de underjordiska stationerna i två huvudtyper:

• Bergstationer: stationer utsprängda i berg
• Betongstationer: stationer gjutna i betong

[redigera] Linjer

Det finns tre linjenät, som går skilda åt på var sina spår. De korsar alltså inte varandra i plan och delar inte spår (även om det finns förbindelsespår som inte används för normal trafik).

• Tunnelbana 1, gröna linjen har totalt 49 stationer varav 9 är betongstationer, 3 är bergstationer och 37 är ytstationer. Banan är totalt 41 256 meter lång, den invigdes 1 oktober 1950 (mellan Slussen och Hökarängen). Den består av fyra grenar, Hässelby strand i väster samt Hagsätra, Farsta strand och Skarpnäck i söder. Den har 482 000 resenärer per arbetsdag (2006) och cirka 146 miljoner per år (2005).
• Tunnelbana 2, röda linjen har totalt 36 stationer varav 4 är betongstationer, 16 är bergstationer och 15 är ytstationer. Banan är totalt 41 238 meter lång (18 meter kortare än bana 1). Den invigdes 5 april 1964 (mellan T-Centralen-Fruängen/Örnsberg). Den består av fyra grenar, Fruängen och Norsborg i syd/sydväst samt Ropsten och Mörby centrum i nordost/norr. Tidigare hade röda linjen orange färg på översiktskartorna, men vartefter nya kartor trycktes upp vid förändringar i tunnelbanenätet fick linjen under 1980-talet en allt rödare färgton. Den röda linjen har 411 000 resenärer per arbetsdag (2006) och cirka 128 miljoner per år (2005).

• Tunnelbana 3, blå linjen har totalt 20 stationer varav 19 är bergstationer och 1 är ytstation. På den blå linjen finns även Kymlinge, en halvfärdig station som inte färdigställts, då den planerade stadsdelen ej byggts. Banan är 25 516 meter lång. Den invigdes 31 augusti 1975 (mellan T-Centralen-Hjulsta) och består av tre grenar: Kungsträdgården i söder samt Akalla och Hjulsta i norr. Förgreningspunkten mellan Hjulsta och Akalla grenarna låg ursprungligen i Hallonbergen där tågen mot Hjulsta vek av i en tunnel mot Rinkeby. 1985 öppnades en ny sträcka som förbinder Västra skogen med Rinkeby via Sundbyberg. Sedan dess används tunneln mellan Hallonbergen och Rinkeby för transport av tomtåg till och från Rissne-depån. Sträckan Kungsträdgården-Hjulsta är Sveriges längsta trafiktunnel, 14,7 km. Den blå linjen har 177 000 resenärer per arbetsdag (2006) och cirka 55 miljoner per år (2005). Det är färre än den gröna och röda linjen, men det beror på färre stationer, färre bor inom gångavstånd, och det är färre bussterminaler längs linjen. Per station är det nästan lika många.

Totalt görs det 1 071 000 resor på tunnelbanan per dag (påstigande resenärer 2006). Bytande räknas då som påstigande igen.

Förutom huvudindelningen i Grön, Röd och Blå linje, finns även en linjenumrering inom dessa. Denna är i viss utsträckning "ärvd" från de förortsspårvägslinjer som trafikerade motsvarande sträckor innan tunnelbanan byggdes. Detta gör att systemet inte är helt logiskt uppbyggt. Användningen av detta nummersystem varierar över tiden. Idag skyltas det t ex på plattformsskyltarna, men inte alltid på tågen. (Den nya vagntypen C20, som togs i trafik 1998, kan inte visa linjenummer.)

Man valde vid dragningen av linjerna att ha övergång med järnvägsnätet endast vid Centralstationen/T-Centralen. Man undvek att bygga stationer nära järnvägsstationer, det ansågs räcka men en förbindelse från varje station till centrum. Dessutom fick byten mellan tunnelbanelinjer ske i centrum vid T-Centralen eller Slussen. Nätet fick alltså en väldigt stark tyngdpunkt i centrala staden. Senare, på 2000-talet, byggdes Tvärbanan som gav tvärförbindelser i söder och väster mellan röda och gröna linjen, och pendeltågen.

Tunnelbanenätet har idag spårförbindelse med det övriga järnvägsnätet vid via Tvärbanan. Övergången mellan Tvärbanan och tunnelbanesystemet är belägen på tunnelbana 1 mellan stationerna Globen och Gullmarsplan, och Tvärbanan har i sin tur kontakt med järnvägsnätet via ett industrispår öster om Liljeholmen. Detta innebär att man vid nyleverans av vagnar nattetid kan få se dessa bogseras på Tvärbanan. Innan Tvärbanan byggdes hade tunnelbanesystemet kontakt med järnvägsnätet via det numera rivna industrispåret mellan godsbangården vid Årsta och Slakthusområdet. Från Slakthusområdet fanns ett förbindelsespår som anslöt vid Globens T-banestation.

[redigera] Historia

Tunnelbanan vid Medborgarplatsen under utbyggnad, 1932

Fastighetsdirektör Jarl Berg, stadsingenjör Gösta Lundborg och borgarrådet Yngve Larsson vid T-centralens invigning 1957.

Tunnelbanebygget i Klara 1957. Kvarteret Gropen, Hägern större och Sporrens östra del är rivna. T v går Klarabergsgatan på provisorisk bro och t h går Mäster Samuelsgatan på provisorisk bro.

[redigera] Tidig historia

Den 30 september 1933 invigdes en tunnel under