Stockholms tunnelbana

Wikipedia

Hoppa till: navigering, sök
Symbol för Stockholms tunnelbana
Karta
Karta
Grön linje mot Hässelby strand
Grön linje mot Hässelby strand
Blå linjen
Hjulsta T10
Tensta
Rinkeby
Akalla T11
Husby
Kista
Kymlinge
Rissne
Duvbo
Sundbybergs centrum
Vreten
Huvudsta
Hallonbergen
Näckrosen
Solna centrum
Västra skogen
Stadshagen
Fridhemsplan Gröna linjen
Rådhuset
T-Centralen Röda och Gröna linjen
Kungsträdgården T10 T11
Röda linjen
Mörby centrum T14
Danderyds sjukhus
Bergshamra
Universitetet
Tekniska Högskolan
Stadion
Ropsten Lidingöbanan T13
Gärdet
Karlaplan
Östermalmstorg
(Gröna linjen)
T-Centralen Blå och Gröna linjen
Gamla Stan Gröna linjen
Slussen Saltsjöbanan Gröna linjen
(Gröna linjen)
Mariatorget
Zinkensdamm
Hornstull
Liljeholmen Tvärbanan
Midsommarkransen
Telefonplan
Hägerstensåsen
Västertorp
Fruängen T14
Aspudden
Örnsberg
Axelsberg
Mälarhöjden
Bredäng
Sätra
Skärholmen
Vårberg
Vårby Gård
Masmo
Fittja
Alby
Hallunda
Norsborg T13
Gröna linjen
Hässelby strand T19
Hässelby gård
Johannelund
Vällingby
Råcksta
Blackeberg
Islandstorget
Ängbyplan
Åkeshov T17
Brommaplan
Abrahamsberg
Stora Mossen
Alvik Nockebybanan och Tvärbanan T18
Kristineberg
Thorildsplan
Fridhemsplan Blå linjen
S:t Eriksplan
Odenplan
Rådmansgatan
Hötorget
(Röda linjen)
T-Centralen Blå och Röda linjen
Gamla Stan Röda linjen
Slussen Saltsjöbanan Röda linjen
(Röda linjen)
Medborgarplatsen
Skanstull
Gullmarsplan Tvärbanan
Skärmarbrink
Hammarbyhöjden
Björkhagen
Kärrtorp
Bagarmossen
Skarpnäck T17
Blåsut
Sandsborg
Skogskyrkogården
Tallkrogen
Gubbängen
Hökarängen
Farsta
Farsta strand T18
Globen Tvärbanan
Enskede gård
Sockenplan
Svedmyra
Stureby
Bandhagen
Högdalen
Rågsved
Hagsätra T19

Stockholms tunnelbana invigdes den 1 oktober 1950 och är tunnelbanesystemet i Storstockholm och den enda tunnelbanan i Sverige. Tunnelbanan ägs av AB Storstockholms Lokaltrafik (SL), det landstingsägda länstrafikbolaget i Stockholms län. Trafiken är anbudsupphandlad och drivs av Veolia Transport Sverige AB.

Den har idag exakt 100 stationer. Av dessa är 53 ytstationer (de ligger ovan jord) och 47 underjordiska stationer. Man delar in de underjordiska stationerna i två huvudtyper:

  • Bergstationer: stationer utsprängda i berg
  • Betongstationer: stationer gjutna i betong

Innehåll

[redigera] Linjer

Det finns tre linjenät, som går skilda åt på var sina spår. De korsar alltså inte varandra i plan och delar inte spår (även om det finns förbindelsespår som inte används för normal trafik).

  • Tunnelbana 1, gröna linjen har totalt 49 stationer varav 9 är betongstationer, 3 är bergstationer och 37 är ytstationer. Banan är totalt 41 256 meter lång, den invigdes 1 oktober 1950 (mellan Slussen och Hökarängen). Den består av fyra grenar, Hässelby strand i väster samt Hagsätra, Farsta strand och Skarpnäck i söder. Den har 482 000 resenärer per arbetsdag (2006) och cirka 146 miljoner per år (2005).
  • Tunnelbana 2, röda linjen har totalt 36 stationer varav 4 är betongstationer, 16 är bergstationer och 15 är ytstationer. Banan är totalt 41 238 meter lång (18 meter kortare än bana 1). Den invigdes 5 april 1964 (mellan T-Centralen-Fruängen/Örnsberg). Den består av fyra grenar, Fruängen och Norsborg i syd/sydväst samt Ropsten och Mörby centrum i nordost/norr. Tidigare hade röda linjen orange färg på översiktskartorna, men vartefter nya kartor trycktes upp vid förändringar i tunnelbanenätet fick linjen under 1980-talet en allt rödare färgton. Den röda linjen har 411 000 resenärer per arbetsdag (2006) och cirka 128 miljoner per år (2005).
  • Tunnelbana 3, blå linjen har totalt 20 stationer varav 19 är bergstationer och 1 är ytstation. På den blå linjen finns även Kymlinge, en halvfärdig station som inte färdigställts, då den planerade stadsdelen ej byggts. Banan är 25 516 meter lång. Den invigdes 31 augusti 1975 (mellan T-Centralen-Hjulsta) och består av tre grenar: Kungsträdgården i söder samt Akalla och Hjulsta i norr. Förgreningspunkten mellan Hjulsta och Akalla grenarna låg ursprungligen i Hallonbergen där tågen mot Hjulsta vek av i en tunnel mot Rinkeby. 1985 öppnades en ny sträcka som förbinder Västra skogen med Rinkeby via Sundbyberg. Sedan dess används tunneln mellan Hallonbergen och Rinkeby för transport av tomtåg till och från Rissne-depån. Sträckan Kungsträdgården-Hjulsta är Sveriges längsta trafiktunnel, 14,7 km. Den blå linjen har 177 000 resenärer per arbetsdag (2006) och cirka 55 miljoner per år (2005). Det är färre än den gröna och röda linjen, men det beror på färre stationer, färre bor inom gångavstånd, och det är färre bussterminaler längs linjen. Per station är det nästan lika många.

Totalt görs det 1 071 000 resor på tunnelbanan per dag (påstigande resenärer 2006). Bytande räknas då som påstigande igen.

Förutom huvudindelningen i Grön, Röd och Blå linje, finns även en linjenumrering inom dessa. Denna är i viss utsträckning "ärvd" från de förortsspårvägslinjer som trafikerade motsvarande sträckor innan tunnelbanan byggdes. Detta gör att systemet inte är helt logiskt uppbyggt. Användningen av detta nummersystem varierar över tiden. Idag skyltas det t ex på plattformsskyltarna, men inte alltid på tågen. (Den nya vagntypen C20, som togs i trafik 1998, kan inte visa linjenummer.)

Man valde vid dragningen av linjerna att ha övergång med järnvägsnätet endast vid Centralstationen/T-Centralen. Man undvek att bygga stationer nära järnvägsstationer, det ansågs räcka men en förbindelse från varje station till centrum. Dessutom fick byten mellan tunnelbanelinjer ske i centrum vid T-Centralen eller Slussen. Nätet fick alltså en väldigt stark tyngdpunkt i centrala staden. Senare, på 2000-talet, byggdes Tvärbanan som gav tvärförbindelser i söder och väster mellan röda och gröna linjen, och pendeltågen.

Tunnelbanenätet har idag spårförbindelse med det övriga järnvägsnätet vid via Tvärbanan. Övergången mellan Tvärbanan och tunnelbanesystemet är belägen på tunnelbana 1 mellan stationerna Globen och Gullmarsplan, och Tvärbanan har i sin tur kontakt med järnvägsnätet via ett industrispår öster om Liljeholmen. Detta innebär att man vid nyleverans av vagnar nattetid kan få se dessa bogseras på Tvärbanan. Innan Tvärbanan byggdes hade tunnelbanesystemet kontakt med järnvägsnätet via det numera rivna industrispåret mellan godsbangården vid Årsta och Slakthusområdet. Från Slakthusområdet fanns ett förbindelsespår som anslöt vid Globens T-banestation.


Linje Sträcka Första invigning Längd Stationer
T10 KungsträdgårdenHjulsta 1975-08-31 15,1 km 14
T11 KungsträdgårdenAkalla 1977-06-05 15,6 km 12
T13 NorsborgRopsten 1964-04-05 26,6 km 25
T14 FruängenMörby centrum 1964-04-05 19,5 km 19
T17 ÅkeshovSkarpnäck 1958-04-17 19,6 km 24
T18 AlvikFarsta strand 1950-10-01 18,4 km 23
T19 Hässelby strandHagsätra 1951-09-09 28,6 km 35
Hela tunnelbanesystemet 110 km 100

[redigera] Historia

Tunnelbanan vid Medborgarplatsen under utbyggnad, 1932
Tunnelbanan vid Medborgarplatsen under utbyggnad, 1932
Fastighetsdirektör Jarl Berg, stadsingenjör Gösta Lundborg och borgarrådet Yngve Larsson vid T-centralens invigning 1957.
Fastighetsdirektör Jarl Berg, stadsingenjör Gösta Lundborg och borgarrådet Yngve Larsson vid T-centralens invigning 1957.
Tunnelbanebygget i Klara 1957. Kvarteret Gropen, Hägern större och Sporrens östra del är rivna. T v går Klarabergsgatan på provisorisk bro och t h går Mäster Samuelsgatan på provisorisk bro.
Tunnelbanebygget i Klara 1957. Kvarteret Gropen, Hägern större och Sporrens östra del är rivna. T v går Klarabergsgatan på provisorisk bro och t h går Mäster Samuelsgatan på provisorisk bro.

[redigera] Tidig historia

Den 30 september 1933 invigdes en tunnel under