Carl Otto Elfström

Från Wikipedia

Carl Otto Elfström, född 13 mars 1862 i Häggdångers socken, Västernorrlands län, död 30 maj 1923 i Sundsvall, var en svensk läkare. Han var bror till borgmästare Johan Bernhard Elfström.

Elfström, som var son till kyrkoherde Per Elfström, blev student i Uppsala 1881, medicine kandidat 1887, medicine licentiat 1890, var tillförordnad biträdande läkare vid Uppsala hospital 1890–1891, biträdande läkare vid Sundsvalls länslasarett 1892–1893, tillförordnad stadsläkare i Sundsvalls stad tidvis 1892–1894 och förste stadsläkare där från 1894 som efterträdare till Carl Henric Benckert. Elfström var läkare vid Sundsvalls medicinsk-mekaniska institut från 1908.

Elfström tillhörde Sundsvalls stadsfullmäktige 1899–1919 och var högerrepresentant i Västernorrlands läns landsting 1905–1916. Han var ordförande i hälsovårdsnämnden från 1895 och under många år även i Sundsvalls gårdsägareförening. Han publicerade en redogörelse över en komparativ undersökning hos skolungdomen och jämnåriga sågverksarbetare (Hygienisk tidskrift, 1910).

Källor[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]