Västernorrlands län

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Västernorrlands län
Län
Västernorrland län vapen.svg
Västernorrlands läns vapen
Land  Sverige
Landskap Medelpad, Ångermanland
Hälsingland, Jämtland
Läge 62°44′N 16°56′Ö / 62.733°N 16.933°Ö / 62.733; 16.933Koordinater: 62°44′N 16°56′Ö / 62.733°N 16.933°Ö / 62.733; 16.933
Residensstad Härnösand
Area Rankad 6:e
 - Totalt 21 678 km²
Folkmängd Rankad 16:e
 - Totalt 242 972 (2014-09-30)[1]
Befolkningstäthet
 - Totalt 11,2 invånare/km²
Inrättat 1762
Landsting Västernorrlands läns landsting
Landshövding Bo Källstrand
Länsbokstav Y
Länskod 22
SverigesLän2007Västernorrland.svg
Kommunerna i länet
1646 bildades Hudiksvalls län (blått) och Härnösands län (gult). Dessa sammanslogs 1654 till Västernorrlands län (både gult och blått), som 1762 delades i Gävleborgs län (blått) och Västernorrlands län (gult). Mellan 1646 och 1762 förändrades dock Västernorrlands län flera gånger. När Jämtlands län grundades 1810 fick det även Härjedalen. Dagens länsgränser kan ses i rött.
Kommunindelningen i Västernorrlands län 1952. Notera att länsgränsen har ändrats sedan dess. De dåvarande landskommunerna Fjällsjö och Tåsjö har överförts till Jämtlands län.
Y:et, skulptur föreställande Västernorrlands länsbokstav.

Västernorrlands län är ett av Sveriges län, beläget i mellersta Norrlands östra del, vars residensstad är Härnösand. Länet tillhör den informella Mittsverigeregionen, som utgör en del av Nedre Norrland. Västernorrlands läns valkrets utgör valkrets vid riksdagsval i Sverige.

Av Sveriges 21 län är Västernorrland det till ytan sjätte största, befolkningsmässigt det sjätte minsta. Av Norrlands fem län är Västernorrland det till ytan såväl som folkmängden näst minsta, men samtidigt det näst folktätaste. Länets folkmängd minskade med 10,9% åren 1970 till 2005, vilket gör Västernorrland till det län med svagast befolkningsutveckling under den perioden.[2]

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Länet omfattar Medelpad i sin helhet samt större delen av Ångermanland. Dessutom ingår mindre delar av Hälsingland (som en mindre del av Attmars socken tillhör) och Jämtland (området runt Överturingen). De ångermanländska församlingarna Tåsjö, Bodum och Fjällsjö församlingar i Strömsunds kommun ingår dock i Jämtlands län. Ångermanland omfattar även Nordmalings kommun, Bjurholms kommun samt större delen av Hörnefors församling i Umeå kommun som dock ingår i Västerbottens län.

Kommuner[redigera | redigera wikitext]

Länet består av följande kommuner ordnade i avtagande storleksordning, enligt SCB 30 september 2013:

# Kommun Folkmängd
1 Sundsvalls kommun 96 977
2 Örnsköldsviks kommun 54 993
3 Härnösands kommun 24 468
4 Sollefteå kommun 19 576
5 Kramfors kommun 18 389
6 Timrå kommun 18 067
7 Ånge kommun 9 582

Residensstadens kommun är i fet stil

Största tätorter[redigera | redigera wikitext]

De största tätorterna i länet enligt SCB år 2010:

# Tätort Folkmängd
1 Sundsvall 50 712
2 Örnsköldsvik 28 991
3 Härnösand 17 556
4 Timrå 10 443
5 Sollefteå 8 562

Residensstaden är i fet stil

Länsvapnet[redigera | redigera wikitext]

Blasonering: Kluven sköld: I, Ångermanlands vapen, fält II Medelpads vapen

Innan det nuvarande vapnet fastställdes 1941 använde länsstyrelsen olika varianter, bland annat med landskapsvapnen i olika sköldar.

Demografi[redigera | redigera wikitext]

Sågverksepoken gav länet avsevärt snabbare befolkningsutveckling än landet i övrigt under 1800-talets sista decennier. Länet har uppvisat en svagare befolkningsutveckling än landet i övrigt sedan 1930-talet till följd av nettoutflyttning. Folkmängden var som störst kring år 1960, och har sedan dess minskat med 16,4% fram till år 2012, vilket innebär att Västernorrland är det av landets län som har haft svagast befolkningsutveckling sedan 1960.

Befolkningsutvecklingen i Västernorrlands län[3][4]
År Folkmängd Del i rikets folkmängd
1805
  
59684 2,47 %
1810
  
60500 2,54 %
1815
  
63123 2,56 %
1820
  
67087 2,6 %
1825
  
72237 2,61 %
1830
  
78421 2,72 %
1835
  
83920 2,77 %
1840
  
85875 2,74 %
1845
  
93775 2,83 %
1850
  
99558 2,86 %
1855
  
107631 2,96 %
1860
  
116669 3,02 %
1865
  
127524 3,1 %
1870
  
134598 3,23 %
1875
  
150234 3,43 %
1880
  
169195 3,71 %
1885
  
184884 3,95 %
1890
  
208763 4,36 %
1895
  
217220 4,42 %
1900
  
232311 4,52 %
1905
  
240873 4,55 %
1910
  
250512 4,54 %
1915
  
259826 4,55 %
1920
  
265227 4,49 %
1925
  
273220 4,51 %
1930
  
278562 4,54 %
1935
  
282103 4,51 %
1940
  
275474 4,32 %
1945
  
278707 4,18 %
1950
  
283750 4,03 %
1955
  
289365 3,97 %
1960
  
285676 3,81 %
1965
  
277467 3,57 %
1970
  
273456 3,38 %
1975
  
268034 3,27 %
1980
  
267935 3,22 %
1985
  
262314 3,05 %
1990
  
261155 3,05 %
1995
  
258290 2,92 %
2000
  
246903 2,78 %
2005
  
243736 2,69 %
2010
  
242625 2,58 %
2012
  
241981 2,53 %

Historia[redigera | redigera wikitext]

Medelpad och Ångermanland räknades ända in på 1300-talet som en del av landskapet Hälsingland och löd således under Hälsingelagen. Landsdelen Norrland nämns i skrift första gången 1434. Västernorrland (Wester Norlanden) omfattade från 1500-talet de norrländska landen - även lappmarkerna - på den svenska, västra sidan av Bottniska viken, medan Östernorrland var en benämning på det finska Österbotten.[5]

Ett första Västernorrlands län bildades som ett resultat av 1634 års regeringsform. Därefter har det hela tiden (utom åren 1646–1654) funnits ett län med detta namn, men det har haft olika omfattning under olika tidsperioder. Här lämnas en översikt över Västernorrlands län genom tiderna. Under de perioder då Hudiksvall var residensstad kallades länet även för Hudiksvalls län, och när Gävle var residensstad kallades det även för gävleborgska länet.[6][7]

  • 1634–37. Hälsingland, Medelpad, Ångermanland, Västerbotten samt Ångermanna, Ume, Pite, Lule och Torne lappmarker. Residensstad: Hudiksvall.
  • 1637–45. Hälsingland, Medelpad, Ångermanland samt Ångermanna lappmark. Av det nordligare området hade Västerbottens län bildats. Från 1641 utökades Västernorrlands län med Gästrikland, som dittills hade utgjort änkedrottning Maria Eleonoras livgeding. Residensstad: Hudiksvall. År 1646 delades Västernorrlands län upp i Härnösands och Hudiksvalls län och upphörde därför att existera under några år.
  • 1654–58. Gästrikland, Hälsingland, Härjedalen, Jämtland, Medelpad, Ångermanland och Ångermanna lappmark. Residensstad: Gävle.
  • 1658–60. Gästrikland, Hälsingland, Medelpad, Ångermanland och Ångermanna lappmark. De västliga landskapen ingick under dessa år i Trondheims län. Residensstad: Gävle.
  • 1660–64. Gästrikland, Hälsingland, Medelpad, Härjedalen, Jämtland, Ångermanland och Västerbotten utom Tornedalen samt Ångermanna, Ume, Pite och Lule lappmarker. Torne lappmark ingick under denna period i Österbottens län. Residensstad: Gävle.
  • 1664–94. Gästrikland, Hälsingland, Härjedalen, Jämtland, Medelpad, Ångermanland och Ångermanna lappmark. Residensstad: Gävle.
  • 1694–1762. Gästrikland, Hälsingland, Härjedalen, Jämtland, Medelpad och Ångermanland. Ångermanna lappmark överfördes 1694 till Västerbottens län. Residensstad: Gävle.
  • 1762–1810. Medelpad, Ångermanland och Jämtland utom ett område sydväst om Hundshögen som hörde till Gävleborgs län. Residensstad: Sundsvall till 1778, därefter Härnösand.
  • 1810–. Medelpad och Ångermanland, utom Nordmaling och Bjurholm som detta år överfördes till Västerbottens län. År 1974 överfördes de ångermanländska församlingarna Fjällsjö, Tåsjö och Bodum till Jämtlands län, varigenom Västernorrlands län fick den utsträckning som det har idag.

Politik[redigera | redigera wikitext]

Politiska majoriteter i Västernorrlands län[redigera | redigera wikitext]

Politiska oppositionsledare i Västernorrlands län[redigera | redigera wikitext]

Trafik[redigera | redigera wikitext]

För allmänna busskommunikationer inom länet ansvarar Västernorrlands läns trafik. Tåg finns endast på linjer ut ur länet, Sundsvall-Stockholm (SJ) och Sundsvall-Östersund (Mittnabotåget). År 2011 kommer länstrafikbolaget Norrtåg ta över dagtågen norrut och västerut (Sundsvall-Östersund och den nya linjen Sundsvall-Örnsköldsvik-Umeå), medan SJ fortsätter med tåg mot Stockholm, år 2011 utökat till sträckan Umeå-Stockholm. Det finns tre flygplatser i länet: Sundsvall, Kramfors och Örnsköldsvik.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Folkmängd i riket, län och kommuner 30 september 2014”. Statistiska centralbyrån. 10 november 2014. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Befolkning/Befolkningens-sammansattning/Befolkningsstatistik/25788/25795/Kvartals--och-halvarsstatistik---Kommun-lan-och-riket/378565/. Läst 10 november 2014. 
  2. ^ Statistiska centralbyrån: Folkmängden länsvis vart femte år 1805-2005.
  3. ^ Statistiska centralbyrån. Sammanställd på regionfakta.
  4. ^ Statistiska centralbyrån. Historisk statistik för Sverige, statistiska centralbyrån, andra upplagan, 1969.
  5. ^ Harry Ståhl: Ortnamn och ortnamnsforskning Uppsala 1976, sid 133
  6. ^ Edlund Lars-Erik, Frängsmyr Tore, red (1995). Norrländsk uppslagsbok: ett uppslagsverk på vetenskaplig grund om den norrländska regionen. Bd 3, [Lapp-Reens]. Umeå: Norrlands univ.-förl. Sid. 253–255. Libris 1610873. ISBN 91-972484-1-X (inb.) 
  7. ^ Edlund Lars-Erik, Frängsmyr Tore, red (1996). Norrländsk uppslagsbok: ett uppslagsverk på vetenskaplig grund om den norrländska regionen. Bd 4, [Regio-Övre]. Umeå: Norrlands univ.-förl. Sid. 344. Libris 1610874. ISBN 91-972484-2-8 (inb.)