Sundsvall

Från Wikipedia

Hoppa till: navigering, sök
Den här artikeln handlar om tätorten Sundsvall. För kommunen Sundsvall, se Sundsvalls kommun.
Sundsvall
Ort
Land Sverige Sverige
Landskap Medelpad
Län Västernorrlands län
Kommun Sundsvalls kommun
Läge 62°24′N 17°19′O / 62.4, 17.317
Area 2 739 hektar ha
Befolkning 49 339 invånare (2005)
Arealfakta från SCB[1]
Sundsvalls läge i Sverige
Stenstaden med parken Vängåvan i förgrunden och Hirschska huset och Gustav Adolfskyrkan i bakgrunden. Fotografi taget under Sundsvalls gatufest, därav scenen framför Stadshuset.

Sundsvall är centralort i Sundsvalls kommun i Medelpad. Staden är Sveriges 21:a och Norrlands tredje mest befolkningstäta tätort med 49 339 invånare (2005). Tillsammans med sammanhängande tätorter utgör Sundsvall den näst mest befolkningsrika tätortsregionen i Norrland[2]. Sundsvalls kommun har 95 253 invånare (2009-06-30).

Sundsvall fick sina stadsrättigheter 1621 av Gustav II Adolf, som också står staty på Stora Torget i centrala Sundsvall.

Innehåll

[redigera] Historia

Se även Träpatron

[redigera] Från fiskarby till stad

Sundsvall var ursprungligen en fiskarby och stadsprivilegiet innebar att en stad skulle byggas där en av de ursprungliga tre gårdarna Köpstaden, Åkersvik och Sund låg. Platsen som valdes var gården Sunds vall, därav Sundsvall. 1624 hade byn vuxit till en liten stad med 300 invånare och var den stad i Sverige som växte snabbast näst efter Göteborg. I slutet av 1640-talet beslutade drottning Kristina att staden skulle flyttas. Nicodemus Tessin d.ä. ritade en ny stadsplan enligt klassiskt rutmönster, varvid stan tydligare markerades österut mot nuvarande läge. År 1721 kom ryssarna åt staden och plundrade och brände ner den och kvar blev endast ruiner. En svensk försvarsstyrka på omring 300 man kavalleri, allmoge och borgare från Jämtland och Sundsvallstrakten, besegrades av över 7 000 ryssar i slaget vid Selånger, vilket blir det stora nordiska krigets sista strid.

Staden byggdes upp igen på samma plats, drabbades av en ny stadsbrand 1803, men växte till kraftigt under 1800-talet med sågverksindustrin. Sundsvallsområdet var i slutet på 1800-talet världens sågverkstätaste område. I Sundsvall stod Elias Sehlstedt år 1852 och blickade ut över Alnön och sade: "Såg vid såg jag såg varhelst jag såg!". Sundsvall var vid den tiden en av landets rikaste städer.

När dåvarande televerket byggde upp det svenska stamnätet för telefoni, blev Sundsvall en av huvudorterna tillsammans med Stockholm, Göteborg och Malmö.

2007 varumärkesskyddades Sundsvall som "Norrlands huvudstad".

[redigera] Sundsvallsstrejken

I maj 1879 utbröt den stora Sundsvallsstrejken vid stadens sågverk. Sundsvall hade då 9000 invånare och industrin hade växt i snabb takt. En depression gjorde att industrins vinster minskade och därför sänktes arbetarnas löner vilket ledde till konflikten. Strejken avbröts efter åtta dagar trots att arbetarnas löner inte höjts.

Huvudartikel: Sundsvallsstrejken

[redigera] Sundsvalls centrum

1888 brann stora delar av staden ner (Sundsvallsbranden) och efter branden fördes långa diskussioner om hur stadsnätet skulle byggas upp igen. Beslutet togs att endast stenhus fick byggas i stadens centrum, därför kallas Sundsvalls stadskärna för Stenstaden.

Huvudartikel: Stenstaden

[redigera] Fornminnen

Ett av de intressantaste fornlämningarna i Sundsvall är gravplatserna i Högom, ca 2km väster om centrum. Där har man funnit den så kallade "Hövdingen i Högom". Fynden är från 400-550 e. Kr och finns dokumenterade och utställda på Sundsvalls Museum i Kulturmagasinet.

Sundsvalls hamn på 1870-talet.
Del av Sundsvalls stadskärna
Kulturmagasinet, fyra magasinsbyggnader sammanbyggda till bibliotek och stadsmuseum

[redigera] Stadsdelar och bostadsområden inom tätorten

Centrala delar

Väster

Norr

Söder

[redigera] Sundsvallsregionen

Sundsvall utgör centrum i en utspridd tätortsregion som sträcker sig längst kusten omkring 35 kilometer från Bergeforsen 20 km norr om Sundsvall till Njurundabommen 16 km söder om Sundsvall och som inkluderar tätorterna Timrå, Sundsbruk, Johannedal och Tunadal norr om Sundsvall, Alnön med Hovid, Vi, Gustavsberg och Ankarsvik öster om Sundsvall samt Bredsand, Stockvik, Svartvik, Kvissleby, Essvik, Skottsund och Dingersjö söder om Sundsvall. Flera av orterna har vuxit upp kring industrier, men även den kuperade terrängen har påverkat regionens urbaniseringsmönster. Folkmängden i tätortsregionen uppgick år 1995 till 90 232 invånare.[2]

Sundsvalls kommun hävdar att Sundsvallsregionen är Norrlands största arbetsmarknad med ca 200 000 invånare. Bakgrunden är att Sundsvallsregiongruppen [3] sedan 2004 försöker att lansera begreppet Sundsvallsregionen för sex kommuner (Hudiksvall, Härnösand, Nordanstig, Sundsvall, Timrå, Ånge), tillsammans bestående av 195 180 invånare 2007. Emellertid är Sundvallsregionen enligt Nuteks indelning Norrlands tredje största FA-region med 147 823 invånare 2008.[4]. LA-regionen Sundsvall består enligt SCB av kommunerna Timrå, Härnösand och Sundsvall med 138 015 invånare år 2007.

[redigera] Kommunikationer

[redigera] Vägar

Sundsvall genomkorsas i nord-sydlig riktning av E4. E14 mot Norge har sin start/slutpunkt i staden. Det planeras en omdragning av E4, sträckan Njurunda-Skönsberg, med en bro över Sundsvallfjärden på grund av att denna sträcka är en av de mest trafikerade norr om Uppsala (runt 30 000 fordon per dygn).

[redigera] Järnväg

Ostkustbanan mot Stockholm och Härnösand (när Botniabanan är färdig även mot Umeå) liksom Mittbanan mot Östersund, Åre och Trondheim går igenom staden, med spåranslutningar mot Sundsvalls hamn. Då järnvägen passerar genom Stenstaden med bomfällningar vid flera korsningar som följd är det ett önskemål från kommunen om att järnvägen ska ledas om i tunnel genom staden.

[redigera] Flyg

Midlanda flygplats, Sundsvalls-Härnösands Flygplats, ligger knappt två mil norr om Sundsvalls centrum i Timrå kommun. Härifrån går reguljärflyg till Arlanda, Bromma, Landvetter, Karlstad och till Luleå.

[redigera] Spårväg

Huvudartikel: Sundsvalls Spårvägs AB

Under tiden 1910-1952 bedrevs spårvägstrafik i Sundsvall.

[redigera] Sjöfart

Hamnstrategiutredningen har föreslagit tio strategiska hamnnoder i det svenska godstransportsystemet där Sundsvall ingår. Sundsvalls hamn är specialister på hantering av papper, trä och pappersmassa vilket utgör cirka 70% av det hanterade godset. Tunadalshamnen är Norrlands djupaste hamn med 12,3 meters djup.

[redigera] Näringsliv

Storgatan

Näringslivet har historiskt dominerats av skogsindustrin och SCA Graphics Sundsvall AB är fortfarande en stor arbetsgivare i kommunen med ungefär lika många anställda som Landstinget Västernorrland, kring 3 000 personer. Endast kommunen själv är större med cirka 8 000 anställda.[5]

Staden har flera tunga industrier som är påtagliga inslag i stadsbilden i och med närheten till tätorten. Med landets enda aluminumsmältverk, Kubal, Akzo Nobels fabriker och Ortvikens pappersbruk är Sundsvallsområdet ett landets mest elintensiva. Här förbrukar 1 procent av Sveriges befolkning 5 procent av elen.[6] Även Emhart Glass Sweden har en stor produktionsanläggning mitt i staden.

Flera statliga myndigheter har förlagt huvudkontorsenheter och IT-drift till Sundsvall, exempelvis Försäkringskassan, CSN, Bolagsverket och SPV, och köper tjänster av ett flertal IT-konsulter och andra konsultföretag i kommunen. Vidare är TeliaSonera en stor arbetsgivare med bland annat verksamhet inom mobiltelefoni. Det tidigare börsnoterade fastighetsbolaget AB Norrporten har sitt huvudkontor i Sundsvall. Staden har även samlat många försäkringsbolag och banker som förlagt hela eller delar av sin verksamhet i Sundsvall. Exempelvis har Folksam, Trygg Hansa, If och Skandia större administrativa kontor i staden. Många mindre nischade försäkringsbolag och filialer till utländska försäkringsbolag har valt att förlägga sitt svenska säte till Sundsvall på grund av tillgången till försäkringskunnig arbetskraft.

[redigera] Handel

Sundsvall har Norrlands största citygalleria, IN, som tar upp tre kvarter längst Storgatan och är 15 000 kvadratmeter stor. Åtta kilometer norr om centrum ligger den externa köpstaden Birsta som är Norrlands största köpcentrum med ett Ikea-varuhus som huvudattraktion tillsammans med köpcentrat Birsta City.

[redigera] Sport

[redigera] Sportprofiler

[redigera] Kultur och nöje

Kulturmagasinet

[redigera] Kultur- och nöjesprofiler

[redigera] Fiktiva personer från Sundsvall

  • Johan Axberg (Kriminalkommissarie i Jonas Moströms böcker)
  • Tommy Westfelt (Journalist i Christer Nygrens böcker)
  • Arne Olander (Kriminalinspektör i Christer Nygrens böcker)
  • Olle Sundqvist (Hotellägare i Colin Nutleys Sånt är livet)
  • Grynet (TV-profil)
  • Magnus "Hepp" Grehn (Gymägare i Stieg Larssons böcker)

[redigera] Utbildning

Sundsvall är den näst största av Mittuniversitetets campusorter med drygt 5 000 studenter. I Sundsvall ges utbildningar inom bland annat inom naturvetenskap, hälsovetenskap, samhällsvetenskap, journalistik och industridesign. Mittuniversitetets rektor har säte i Sundsvall.

[redigera] Vänorter

Sundsvall har fem vänorter:

[redigera] Se även

[redigera] Referenser

  1. ^ Statistik från SCB: Tätorter; arealer, befolkning 2005
  2. ^ [a b] Stads- och kommunhistoriska institutet: Cybercity - Sundsvalls Befolkning. Jfr med Umeå.
  3. ^ [www.Sundsvallsregionen.se Sundsvallsregionen.se]
  4. ^ Nutek FA-regioner
  5. ^ Västernorrlands 25 största arbetsgivare 2008
  6. ^ Energivärlden nr 1 2003

[redigera] Externa länkar

  • Commons-logo.svg Wikimedia Commons har media som rör Sundsvall.
v • d • r
Sundsvalls kommun i Västernorrlands län i Sverige
Tätorter Sundsvalls kommuns vapen
Församlingar
Hämtad från "http://sv.wikipedia.org/wiki/Sundsvall"