Sundsvall

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För den historiska stadskommunens administrativa historia, se Sundsvalls stad. För andra betydelser, se Sundsvall (olika betydelser).
Koordinater: 62°23′27″N 17°18′25″O / 62.39083, 17.30694
Sundsvall
Tätort
Centralort
Stenstaden med parken Vängåvan i förgrunden och Hirschska huset och Gustav Adolfskyrkan i bakgrunden. Fotografi taget under Sundsvalls gatufest, därav scenen framför Stadshuset.
Stenstaden med parken Vängåvan i förgrunden och Hirschska huset och Gustav Adolfskyrkan i bakgrunden. Fotografi taget under Sundsvalls gatufest, därav scenen framför Stadshuset.
Land  Sverige
Landskap Medelpad
Län Västernorrlands län
Kommun Sundsvalls kommun
Församlingar Sundsvalls Gustav Adolfs församling, Sköns församling, Skönsmons församling, Selångers församling
Koordinater 62°23′27″N 17°18′25″O / 62.39083, 17.30694
Area 2 746,2 hektar
Folkmängd 50 712 (2010-12-31)[1]
Befolkningstäthet 18,47 inv./hektar
Tidszon CET (UTC+1)
Tätortskod 7688
Sundsvalls läge i Sverige
Red pog.svg
Sundsvalls läge i Sverige

Sundsvall är en tätort som är centralort i Sundsvalls kommun i Medelpad och Västernorrlands län. Orten är invånarmässigt Sveriges 21:a och Norrlands tredje största tätort, med 50 712 invånare (2010). Hela kommunen har en folkmängd på 95 704 invånare (2011).

Sundsvall är Medelpads enda stad, och fick sina stadsrättigheter 1621 av Gustav II Adolf, som också står staty på Stora Torget i centrala Sundsvall.

Innehåll

[redigera] Historia

Se även: Träpatron
Minnesmärke efter Slaget vid Selånger 1721.
Sundsvalls hamn på 1870-talet.

[redigera] Från fiskarby till stad

Sundsvall var till att börja med en fiskarby med marknadsplats, träkyrka, hamn och en samling trähus, och ingick i Selångersbygdens maktcentra. Byn hade uppkallats efter den tidigare öppna betesmark (vall), söder om ån, som tillhörde Sund, en by med fyra bönder norr om ån vid Åkroken. Här hade ån tidigare smalnat av till ett sund strax innan den mynnade ut i Sundsvallsfjärdens dåvarande läge.

Den 23 augusti 1621 undertecknades ett interimsbrev med stadsprivilegier av fyra stadsråd. Kungen, som varit upptagen i krig i Ryssland, skrev slutligen under den 15 april 1624. Stadsprivilegiet innebar att en stad kom att byggas på mark som tillhörde de tre byarna Köpstaden, Åkersvik och Sund, kända från 1571. [2] 1624 hade fiskarbyn vuxit till en liten stad med 300 invånare och var den stad i Sverige som växte snabbast näst efter Göteborg.

Staden fick sin placering därför att landhöjningen hade gjort inseglingsrännan till Medelpads tidigare centralort och utskeppningshamn vid Selångers kyrka för trång. Vidare mötte Selångersfjärden här den sydliga Norrstigen (landsväg längs Bottenhavets kust), den västliga handels- och pilgrimsvägen mot Nidaros (Trondheim) samt en landförbindelse mellan havet och Ljungan, förbi Viforsen.

Den första stadsplanen för Sundsvall gjordes troligen av Olof Bure år 1642 (år 1623 enligt en mindre sannolik uppgift), och var en kombination av ett enkelt oregelbundet rutnätsparti i västra delen av staden, och en långgatsplan längs med Selångersån. Huvudgatan motsvarade västra delen av dagens Storgatan. Torget förlades till nuvarande Åkroken.[3] Vapensmedjor placerades så att de fick vattenkraft där Sidsjöbäcken mynnade ut i Selångersån.

I slutet av 1640-talet beslutade drottning Kristina att staden skulle flyttas österut till den plats där stenstaden ligger idag, för att staden skulle få en bättre hamn. Nicodemus Tessin d.ä. ritade en ny stadsplan med ett rätvinkligt rutmönster.[3] Kyrkan placerades där stadshuset ligger idag.

År 1721 angrep ryssarna Sundsvall och plundrade och brände ned staden och kvarlämnade endast ruiner. En svensk försvarsstyrka på omkring 300 man (kavalleri, allmoge och borgare från Jämtland och Sundsvallstrakten) besegrades av över 7 000 ryssar i slaget vid Selånger, vilket var det stora nordiska krigets sista strid.

Staden, som byggdes upp igen på samma plats, drabbades av en ny stadsbrand 1803, men växte till kraftigt under 1800-talet med sågverksindustrin. Sundsvallsområdet var i slutet på 1800-talet världens sågverkstätaste område. Sundsvall var på den tiden en av landets rikaste städer. I Sundsvall stod Elias Sehlstedt år 1872 och blickade ut över Alnön i solnedgången och sade:[4]

” Och hela hamnen som en spegel låg

Och såg vid såg jag såg hvarthelst jag såg

 „
— Ur Sång i Ångermanland

När dåvarande Televerket byggde upp det svenska stamnätet för telefoni, blev Sundsvall en av huvudorterna tillsammans med Stockholm, Göteborg och Malmö.

2007 varumärkesskyddades Sundsvall som ”Norrlands huvudstad”.

[redigera] Sundsvallsstrejken

Huvudartikel: Sundsvallsstrejken

I maj 1879 utbröt den stora Sundsvallsstrejken vid stadens sågverk. Sundsvall hade då 9 000 invånare och industrin hade växt i snabb takt. En depression gjorde att industrins vinster minskade och därför sänktes arbetarnas löner vilket ledde till konflikten. Strejken avbröts efter åtta dagar trots att arbetarnas löner inte höjts.

[redigera] Sundsvallsbranden

Huvudartikel: Stenstaden
Sundsvall tre dagar efter den stora stadsbranden 22 juni 1888. Foto: Sundsvalls museums arkiv
Utsikt från Norra stadsberget

1888 brann stora delar av staden ner (Sundsvallsbranden) och efter branden fördes långa diskussioner om hur stadsnätet skulle byggas upp igen. Beslutet togs att endast stenhus fick byggas i stadens centrum, därför kallas Sundsvalls stadskärna för Stenstaden.

[redigera] Fornminnen

Ett av de intressantaste fornlämningarna i Sundsvall är gravplatserna i Högom, cirka två kilometer väster om centrum. Där har man funnit den så kallade Hövdingen i Högom. Fynden är från 400–550 e.Kr. och finns dokumenterade och utställda på Sundsvalls Museum i Kulturmagasinet.

[redigera] Militärstaden

Staden har aldrig varit någon betydande garnisonsstad i jämförelse med andra svenska orter i samma storlek. Det enda militära förband som förlades till staden under 1900-talet, var ett luftvärnsbatteri ur Karlsborgs luftvärnsartilleriregemente (A 9) som senare omorganiserades till Sundsvalls luftvärnsregemente (Lv 5). Dock så blev dess historia endast 42 år gammal, då det avvecklades den 30 juni 1980 i samband med försvarsbeslutet 1977.

[redigera] Stadsdelar och bostadsområden inom tätorten

Storgatan

Centrala delar

Väster

Norr

Söder

Se även övriga tätorter inom kommunen.

[redigera] Befolkningsutveckling

Befolkningsutvecklingen i Sundsvall 1960–2010[5]
År Folkmängd Areal (ha)
1960
  
 41 891
1965
  
 46 406
1970
  
 53 599
1975
  
 52 268
1980
  
 51 282
1990
  
 50 378 2 923
1995
  
 49 023 2 705
2000
  
 48 695 2 719
2005
  
 49 339 2 739
2010
  
 50 712 2 746
Anm.: Sammanvuxen med Stockvik 1970, Stockvik utbruten 1995

[redigera] Sundsvallsregionen som tätortsregion

Utsikt från Norra Stadsberget
Del av Sundsvalls stadskärna

Sundsvall utgör centrum i en utspridd tätortsregion som sträcker sig längst kusten omkring 35 kilometer från Bergeforsen 20 kilometer norr om Sundsvall till Njurundabommen 16 kilometer söder om Sundsvall och som inkluderar tätorterna Timrå, Sundsbruk, Johannedal och Tunadal norr om Sundsvall, Alnön med Hovid, Vi, Gustavsberg och Ankarsvik öster om Sundsvall samt Bredsand, Stockvik, Svartvik, Kvissleby, Essvik, Skottsund och Dingersjö söder om Sundsvall. Flera av orterna har vuxit upp kring industrier invid vattendrag och havet, men även den kuperade terrängen har påverkat regionens urbaniseringsmönster. Folkmängden i tätortsregionen uppgick år 1995 till 90 232 invånare.[6]

[redigera] Sundsvallsregionen som arbetsmarknadsregion

Sundsvalls kommun hävdar att Sundsvallsregionen är Norrlands största arbetsmarknad med ca 200 000 invånare. Bakgrunden är att Sundsvallsregiongruppen [7] sedan 2004 försöker att lansera varumärket Sundsvallsregionen för sex kommuner (Hudiksvall, Härnösand, Nordanstig, Sundsvall, Timrå, Ånge), tillsammans bestående av 195 180 invånare 2007. Detta som en vision om framtida regionförstoring genom kortare restider. Enligt Tillväxtverkets indelning baserat på pendlingsmönster består emellertid FA-regionen Sundsvall idag endast av kommunerna Timrå, Härnösand, Sundsvall och Ånge. Denna FA-region är Norrlands tredje största med 147 823 invånare 2008.[8] LA-regionen Sundsvall består enligt SCB idag av samma fyra kommuner.

[redigera] Kommunikationer

[redigera] Vägar

Sundsvall genomkorsas i nord-sydlig riktning av Europaväg 4 (E4). Europaväg 14 mot Norge har sin start–slutpunkt i staden. Det planeras en omdragning av E4-Sundsvall, sträckan Njurunda–Skönsberg, med en bro över Sundsvallfjärden, Dubbelkrum, på grund av att denna sträcka är en av de mest trafikerade norr om Uppsala (runt 30 000 fordon per dygn).[källa behövs]

[redigera] Järnväg

Ostkustbanan mot Stockholm och Härnösand (och vidare mot Umeå via Botniabanan när upprustningen av Ådalsbanan blir färdig) liksom Mittbanan mot Östersund, Åre och Trondheim går igenom staden, med spåranslutningar mot Sundsvalls hamn. Då järnvägen passerar genom Stenstaden med bommar vid flera plankorsningar som följd är det ett önskemål från kommunen om att järnvägen ska ledas om i tunnel genom staden.

[redigera] Flyg

Midlanda flygplats (Sundsvalls-Härnösands flygplats) ligger knappt två mil norr om Sundsvalls centrum i Timrå kommun. Härifrån går reguljärflyg till Arlanda, Bromma, Landvetter och till Kallax.

[redigera] Spårväg

Huvudartikel: Sundsvalls Spårvägs AB

Under tiden 1910–1952 bedrevs spårvägstrafik i Sundsvall.

[redigera] Bussar

Huvudartikel: Stadstrafiken i Sundsvall

I Sundsvall kör Busslink 15 busslinjer.

[redigera] Sjöfart

Hamnstrategiutredningen har föreslagit tio strategiska hamnnoder i det svenska godstransportsystemet där Sundsvall ingår. Sundsvalls hamn är specialister på hantering av papper, trä och pappersmassa vilket utgör cirka 70 procent av det hanterade godset. Tunadalshamnen är Norrlands djupaste hamn med 12,3 meters djup.

[redigera] Media

[redigera] Tidningar

[redigera] Radio

[redigera] Näringsliv

Näringslivet har historiskt dominerats av skogsindustrin och SCA Graphics Sundsvall AB är fortfarande en stor arbetsgivare i kommunen med ungefär lika många anställda som Västernorrlands läns landsting, runt 3 000 personer. Endast kommunen själv är större med cirka 8 000 anställda.[9][10]

Staden har flera tunga industrier som är påtagliga inslag i stadsbilden i och med närheten till tätorten. Med landets enda aluminumsmältverk, Kubal, Akzo Nobels fabriker och Ortvikens pappersbruk är Sundsvallsområdet ett av landets mest elströmintensiva. Här förbrukar en procent av Sveriges befolkning fem procent av den elektriska strömmen.[11] Även Emhart Glass Sweden har en stor produktionsanläggning mitt i staden.

Flera statliga myndigheter har förlagt huvudkontorsenheter och it-drift till Sundsvall, exempelvis Försäkringskassan, Centrala studiestödsnämnden, Bolagsverket och Statens pensionsverk, och köper tjänster av ett flertal it-konsulter och andra konsultföretag i kommunen. Vidare är Telia Sonera en stor arbetsgivare med bland annat verksamhet inom mobiltelefoni. Det tidigare börsnoterade fastighetsbolaget AB Norrporten har sitt huvudkontor i Sundsvall.

Staden har även samlat många försäkringsbolag och banker som förlagt hela eller delar av sin verksamhet i Sundsvall. Exempelvis har Folksam, Trygg Hansa, If och Skandia större administrativa kontor i staden. Många mindre nischade försäkringsbolag och filialer till utländska försäkringsbolag har valt att förlägga sitt svenska säte till Sundsvall på grund av tillgången till försäkringskunnig arbetskraft.

[redigera] Handel

Sundsvall har Norrlands största innerstadsgalleria, IN, som tar upp tre kvarter längst Storgatan och är 15 000 kvadratmeter stor. Åtta kilometer norr om centrum ligger den externa köpstaden Birsta som är Norrlands största köpcentrum med ett Ikea-varuhus som huvudattraktion tillsammans med köpcentret Birsta City.

[redigera] Sport

[redigera] Föreningar

[redigera] Sportprofiler

[redigera] Kultur och nöje

Kulturmagasinet, fyra magasinsbyggnader sammanbyggda till bibliotek och stadsmuseum
Kulturmagasinet

[redigera] Kultur- och nöjesprofiler

[redigera] Musikensembler

[redigera] Fiktiva personer från Sundsvall

[redigera] Utbildning

Campus i Sundsvall 62°23.658′N 17°17.038′O / 62.3943, 17.283967

I Sundsvall finns den näst största av Mittuniversitetets universitetsområden med drygt 9 000 studenter läsåret 2009/10. Där ges utbildningar inom bland annat naturvetenskap, datateknik, hälsovetenskap, företagsekonomi, industridesign, journalistik och samhällsvetenskap. Mittuniversitetets rektor har säte i Sundsvall.

[redigera] Vänorter

Sundsvall har fem vänorter:

[redigera] Se även

[redigera] Källor

[redigera] Fotnoter

  1. ^ ”Tätorter; arealer, befolkning 2010”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 16 juni 2011. http://www.webcitation.org/5zURBa7Kv. Läst 16 juni 2011. 
  2. ^ Magnus Mauritz Höjer, Konungariket Sverige: delen Norrland, J. Seligmann, 1883
  3. ^ [a b] Nils Ahlberg, Stadsgrundningar och planförändringar : Svensk stadsplanering 1521–1721, avhandling vid Institutionen för landskapsplanering Ultuna och Konstvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet 2005, s. 550
  4. ^ ”Författare med anknytning till Medelpad och Ångermanland: Elias Sehlstedt”. Länsbiblioteket Västernorrland. http://www.ylb.se/authors/sehlstedt.html. Läst 18 mars 2010. 
  5. ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. http://www.webcitation.org/5zewoamwt. Läst 13 december 2010. 
  6. ^ Cybercity - Sundsvall
  7. ^ Sundsvallsregionen.se
  8. ^ Nutek FA-regioner
  9. ^ 25 största arbetsgivarna i Sundsvalls kommun 2007
  10. ^ Västernorrlands 25 största arbetsgivare 2008
  11. ^ Energivärlden nr 1 2003

[redigera] Litteratur

[redigera] Externa länkar


v • d • r
Sundsvalls kommun i Västernorrlands län
Tätorter Sundsvalls kommuns vapen
Församlingar
v • d • r
Stationer längs Mittbanan
Västra delen
Östra delen
Ånge – Erikslund – Ljungaverk – Fränsta – Torpshammar – Stöde – Sundsvall
v • d • r
Stationer längs Ostkustbanan
Sundsvall – Gnarp – Hudiksvall – Iggesund – Söderhamn – Ljusne – Gävle C – Tierp – Uppsala C – Knivsta – Märsta – Upplands Väsby – Stockholm C
För lokaltågstationer, se Upptåget och Stockholms pendeltåg.
v • d • r
Stationer längs Ådalsbanan
Hämtad från "http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Sundsvall&oldid=15725239"
Personliga verktyg
Namnrymder
Varianter
Åtgärder
Navigering
Skriv ut/exportera
Verktygslåda
På andra språk