Carl Stål (militär)

Från Wikipedia
Carl Stål.

Carl Stål (även känd som Ståhl), född 7 november 1803 i Stockholm, död där 5 januari 1884, var en svensk fortifikationsofficer, arkitekt och författare. Han var far till entomologen Carl Stål.

Carl Stål blev underlöjtnant vid Ingenjörkårens fortifikationsbrigad 1821. Åren 1822-27 tjänstgjorde han vid Vanäs (senare Karlsborgs fästning) och byggde det första fästningsverket där. År 1828 förordnades han att vara informationsofficer i befästningskonst vid krigsakademien på Karlberg. 1829 blev han löjtnant vid Ingenjörkåren, 1833 lärare i byggnadskonst och 1836 även i befästningskonst vid Högre artilleriläroverketMarieberg. Han var därutöver informationsofficer i topografi vid Karlberg. Stål ledde befästningsarbetena norr om Stockholm 1831 och uppgjorde ritningar till och utförde ny verkstadsbyggnad vid Carl Gustafs stads gevärsfaktori. 1837 befordrades han till kapten, och detta och följande år företog han en utrikes studieresa. 1839 uppgjorde han förslag till befästning av SliteGotland samt blev major i armén och tjänstgörande major vid krigsakademien och några år senare styresman för undervisningen vid detta läroverks övre avdelning. Han befordrades 1849 till överstelöjtnant och 1858 till överste vid Ingenjörkåren samt var tillika militärleningen på Krigskollegii fortifikationsdepartement, tills han 1868 nedlade sina militära befattningar.

Han var ledamot av Krigshovrätten 1861-68 och i direktionen över Allmänna Barnhuset 1850-60 samt ordförande i Slöjdskolans styrelse 1859-68 (föregångare till Konstfack) och under tillsyn av Johan Adolf Hawerman ritade han dess nybyggnad på Mäster Samuelsgatan 1866. Mellan 1855-1866 drev han en arkitektverksamhet tillsammans med Edvard Medén och de utformade bland annat Norrköpings synagoga, stadshuset i Sundsvall, och i Stockholm Hôtel du Nord och Davidsonska husetKungsträdgårdsgatan.[1] Från 1853 var han ledamot av Lantbruksakademin och kom att rita bland annat Skära villanExperimentalfältet. I sitt arbete för Överintendentsämbetet signerade han nyritningarna för Idre kyrka (byggd 1835), Sandhems kyrka (1838), Tvings kyrka (1841), Hjärnarps kyrka (1842).[2]

Bilder av några verk

Bibliografi

  • Utkast till lärobok i byggnadskonsten, 1834
  • Lärobok i topografien för linieofficerare, 1835
  • Föreläsningar i fästningsläran och fästningskriget, 1839–41,
  • Något om fästningar. För medborgare af alla stånd, 1845
  • Om undervisningsverket vid Kungliga krigsakademien samt om den allmänna skolundervisningen, 1848
  • Utkast till allmän byggnadslära. Fahlun. 1854. Libris 19215015. http://hdl.handle.net/2077/41760 

Källor

Noter