Carl Gustafs stads gevärsfaktori

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Faktoriet i Eskilstuna
Gevärsfaktoriet 1911

Carl Gustafs stads gevärsfaktori etablerades 1812 i Eskilstuna stad. Samtidigt lades faktorierna i Söderhamn och Norrtälje ned på grund av det utsatta läget på östersjökusten där ryssarna härjade i omgångar. Verkstäderna låg från 1813 till 1969 på Faktoriholmarna och därefter flyttades tillverkningen till Svista i utkanten av Eskilstuna. Från 1943 drevs verksamheten av FFV (Försvarets Fabriksverk.fr.o m 1970 Förenade Fabriksverken) som sedan slogs samman med Bofors. Idag drivs tillverkningen av Saab Bofors Dynamics. Utvecklingsavdelningen lades ner 2009 och flyttades till Karlskoga.

Det första faktoriet i Sverige kom till 1551 då Gustav Vasa beordrade fogden i Arboga att förbereda ankomsten av några vapensmeder som införskrivits från Tyskland. Vapenproduktionen i Arboga upphörde 1712 och tillverkningen av skjutvapen överfördes till Örebro. Liknande faktorier inrättades efterhand i Jönköping och sedermera Husqvarna, Söderhamn (och en kort tid Sundsvall) samt i Västerås och Uppsala. Stadsfaktorier anlades dessutom i Norrköping, Eskilstuna (Carl Gustafs stad), Norrtälje och Ronneby.

Smederna skulle fortfarande verka i sina egna smedjor, men deras verksamhet skulle samlas i ett faktori. Efter att Krigskollegium inrättats 1634, ställdes landets faktorier under Krigskollegiums ledning.

Reinhold Rademacher, en framgångsrik industriman från Riga i dåvarande svenska Livland, men av nederländsk börd, hade år 1654 erhållit privilegium på en finsmidesmanufaktur i Kirkholms skans. Inför det ryska hotet 1656 överflyttades dock faktoriet till Sverige av kung Karl X Gustav för att lägga grunden till en smidesmanufaktur i Eskilstuna som skulle fylla hela landets behov av smidesvaror. År 1659 fick Eskilstuna stadsrättigheter under namnet Karl Gustavs stad. Ett antal Rademachersmedjor uppfördes, men efter Rademachers död gick det allt sämre för verksamheten och faktoriet övergick i privat ägo. Vid mitten av 1700-talet bröts manufakturverksamheten ur staden och drevs vidare under namnet Carl Gustafs stad, varvid staden återfick det gamla namnet Eskilstuna.

År 1812 köpte kronan Carl Gustafs stads gevärsfaktori och lät inrätta ett gevärsfaktori på Faktoriholmarna i ån, vars byggnader ännu finns kvar.

Styresman 1835 var översten Johan Anders Palm (född 1787, död 1837). Han fick i november 1835 ett patent på vissa "förbättringar å Ångmaschiner".[1]

År 1888 anställdes Carl Edvard Johansson, och avlade där 1890 examen som besiktningsrustmästare, och fick sig anförtrodd ledningen av faktoriets tillverkning av specialmaskiner, verktyg och kontrollmått. Han skulle senare uppfinna kombinationsmåttsatsen med passbitar.

År 1970 köpte FFV Husqvarna vapenfabriks tillverkning av gevär.

Vid Carl Gustafs stads gevärsfaktori har bl.a. tillverkats bajonetter, 1867 års gevär (Remingtongeväret), Gevär m/96 (Mausergeväret), Automatgevär m/42 (Ag m/42), Kulsprutepistol m/45 (Kpist m/45), Automatkarbin 4 (Ak4), Granatgevär m/48 (Grg m/48), 20 mm akan m/45 samt en mängd olika kulsprutor.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Patentbrevet, infört i Post- och Inrikes Tidningar, 29 december 1835