Champagne

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För andra betydelser, se Champagne (olika betydelser).

,

Champagne
Karta över champagneregionen med delregioner och vingårdar.
Champagnevingårdar i Verzenay i delregionen Montagne de Reims.
Champagneflaskor i en så kallad pupitre, där de förvaras under en kortare period för att jästfällningar i vinet ska kunna skakas ned i flaskhalsen.

Champagne är mousserande vitt vin eller rosévin från distriktet Champagne i norra Frankrike, med Reims och Épernay som champagneproduktionens huvudorter. Det är vanligt att ordet champagne används för att beskriva mousserande vin även från andra delar av världen, men det är endast vin från distriktet med samma namn och som har framställts enligt "méthode champenoise" som får lov att kallas champagne, eftersom detta är en skyddad ursprungsbeteckning.

Vingårdar och delregioner[redigera | redigera wikitext]

Det finns ungefär 33.500 hektar odlingsmark i regionen, fördelat på 319 byar. Regionen brukar delas upp i fem delregioner, från norr till söder:

  • Montagne de Reims, byarna närmast Reims och på nord-, ost-, och sydostsidan om kullen med samma namn mellan Reims och Épernay.
  • Vallée de la Marne, längs floden Marnes dalgång väster om Épernay.
  • Côte des Blancs, närmast söder om Épernay.
  • Côte de Sézanne, lite längre söderut
  • Aube, de sydligaste champagnevingårdarna, i departementet med samma namn.

Klassificering[redigera | redigera wikitext]

Champagnebyarna är klassificerade på en skala där vissa byar är Grand Cru eller Premier Cru. Dessa beteckningar sätts ibland ut på etiketten på champagne som enbart kommer från byar med en viss klassificering. Klassificeringen utgörs av en procentskala som ursprungligen har använts för att bestämma priset på druvorna på marknaden relativt det årets baspris, och där de olika byarna ligger på 80-100 %. De byar som har siffran 100 % är Grand Cru och de som har siffran 90-99 % är Premier Cru. Eftersom alla vingårdar i en by ges samma klassificering, är champagneklassificeringen inte lika detaljerad som den i exempelvis Bourgogne.

Framställning[redigera | redigera wikitext]

Vid framställningen används tre olika druvsorter, som utgör mer än 99,9 % av den odlade arealen:

Druvorna förekommer enskilt eller i olika blandningar sinsemellan.

Utöver de tre dominerande druvsorterna är även Arbanne, Petit Meslier, Pinot Blanc och Pinot Gris tillåtna,[1] men är idag mycket ovanliga i regionens vingårdar.

Champagne framställs enligt den så kallade "champagnemetoden", méthode champenoise eller méthode traditionelle genom att man först framställer ett vanligt basvin. Därefter buteljeras vinet, tillsammans med en jästtillsats, så att en andra jäsning startar i flaskorna. Under denna tid - 18 månader eller längre - skapas bubblorna. Innan flaskan är färdig för försäljning tas den sista jästfällningen bort, genom att flaska vibreras upp-och-ned under en kortare tid. När jästfällningen så har trillat ned i halsen, kyls flaskhalsen hastigt ned, korken tas bort och den frusna jästfällningen faller då ut genom att trycket i flaskan skjuter ut den. Vid denna punkt är alla champagner lika torra, men genom att flaskan fylls upp med en mindre mängd söt vätska, så kallad dosage, får champagnen olika sockerhalter.

Champagne utan årgångsbeteckning består vanligen av en blandning av basvin från två eller fler årgångar. Detta görs för att få en jämn stil och kvalitet på det färdiga vinet, trots Champagnes relativt kalla klimat, som ger betydande årgångsvariantioner i växtförutsättningarna på vingården. Huvuddelen av basvinet brukar bestå av den yngsta årgången då flaskan buteljerades, och därutöver ingår en viss andel så kallat reservvin, som sparats sedan tidigare årgång(ar) i stora tankar eller fat. Andelen reservvin och dess ålder kan variera stort mellan tillverkarna, men ungefär 10-30 % torde vara en vanlig andel.

Sötma/Sockerhalt[redigera | redigera wikitext]

Champagne kan variera från att vara riktigt söta viner till helt torra. Sockerhalten skall anges på flaskan och de olika varianterna är:

  • doux - sötast, mer än 50 g socker per liter
  • demi-Sec - halvtorrt, 33-50 g per liter
  • sec - torrt, 17-35 g per liter
  • extra dry - ännu lite torrare, 12-20 g per liter
  • brut - nästan helt torrt, mindre än 12 g per liter
  • extra brut - helt torrt, 0-6 g per liter
  • ultra brut - 0-3 g per liter (alternativa benämningar inkluderar "brut 0", "brut intégral" "non dosage" (då inget socker alls tillsätts) och "brut 100 %, vanligen även kallat Brut Nature")

Olika typer av champagne[redigera | redigera wikitext]

Lagringen på jäsfällning ger champagne mycket av dess karaktär.
Dom Perignon, Moët & Chandons prestigechampagne.

Sortimentet hos de flesta champagnetillverkare består av flera olika produkter. Regelverket för champagnetillverkning skiljer på två huvudsakliga typer:

  • icke-årgångsbetecknad champagne (non-vintage eller bara NV), som måste lagras minst 15 månader på jästfällningen före försäljningen
  • årgångsbetecknad champagne (vintage), som måste lagras minst 36 månader på jästfällningen före försäljningen

Eftersom längden på lagringen är en del av det som ger champagne sin speciella karaktär, är det vanligt att kvalitetsorienterade tillverkare överskrider dessa minimitider med bred marginal.

Hos de flesta stora tillverkare (champagnehus) kan tre olika prisnivåer på deras produkter urskiljas:

  • husets standardchampagne, en non-vintage
  • årgångschampagne med husets namn
  • prestigechampagne, vanligtvis årgångsbetecknad och ofta med ett särskilt namn

För prestigechampagne finns inget särskilt regelverk, men de utmärks oftast av noggrannare urval av druvor/basvin och längre lagring före försäljning, vilket också leder till högre pris. Exempel på prestigechampagner är Dom Perignon från Moët & Chandon, La Grande Dame från Veuve Clicquot och Cristal från Louis Roederer.

Därutöver producerar en del champagnehus också specialvarianter inom de olika prisnivåerna, exempelvis blanc de blancs och blanc de noirs.

Förutom den vanliga typen av champagne som är ljust grön eller gul i färgen, förekommer även roséchampagne. Den rosa färgen erhålls genom att blanda rött vin med den nästan färdiga champagnen. Detta skiljer sig från hur stilla rosévin får sin färg, där färgen kommer från skalet av de röda druvor som används vid framställningen.

Champagnehus[redigera | redigera wikitext]

Champagnehus (Maison de Champagne) kallas de producenter som tillverkar champagne. De flesta är medlem i "Union de Maisons de Champagne" (UMC).[2]

Några kända champagnehus:

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ JORF n°0273 du 25 novembre 2010 page 21013 texte n° 8: Décret n° 2010-1441 du 22 novembre 2010 relatif à l'appellation d'origine contrôlée « Champagne » (franska)
  2. ^ Maison de Champagne

Literaturreferenser[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]