De Havilland DH 106 Comet
| de Havilland DH 106 Comet | |
De Havilland DH 106 Comet i RAFs version
|
|
| Beskrivning | |
|---|---|
| Typ | passagerarflygplan |
| Besättning | 4 |
| Första flygning | 27 juli 1949 |
| I aktiv tjänst | 1952- |
| Versioner | Hawker Siddeley Nimrod |
| Tillverkare | De Havilland |
| Data | |
| Längd | 34,0 m |
| Spännvidd | 35,0 m |
| Höjd | 9,0 m |
| Vingyta | 197,0 m² |
| Tomvikt | 34 200 kg |
| Max. startvikt | 73 470 kg |
| Motor | 4 × Rolls-Royce Avon Mk 524 |
| Dragkraft | 4 x 46.8 kN |
| Prestanda | |
| Max. hastighet | 810 km/h (marschfart 790km/h) |
| Räckvidd med max. bränsle | 5 190 km |
| Max. flyghöjd | 12 000 m |
| Lastförmåga | |
| Lastförmåga | 36-109 passagerare |
| Kapacitet | 56-109 passagerare |
| Beväpning | |
| Övrigt | Konstruktör Ronald Bishop. |
De Havilland DH 106 Comet var världens första jetdrivna passagerarflygplan som någon flygplanstillverkare byggt.
Planet flögs första gången 1949 och sattes i trafik 2 maj 1952 av brittiska flygbolaget BOAC på linjen London-Johannesburg. Efter två haverier togs jetplanet, Comet 1 ur bruk 1954. Haveriorsaken var bl.a. utmattningsbrott i vingrötterna, som då var ett tämligen outforskat fenomen. Med anledning av haverierna med Cometplanen fick man upp ögonen för problemet, och det har senare blivit grundligt belyst bl.a genom tester i vattentankar där man simulerade tryckkabinens påverkan på planet. Efter modifikationer framför allt genom ändring av de stora fyrkantiga fönstren sattes den större Comet 4 i trafik 1958 och blev det första jettrafikplanet på Nordatlantrutten. De olika Cometmodellerna tillverkades i 112 exemplar fram till 1967. Idag flyger ingen Comet, sista som flög var ombyggda RAF flygtankningsplan.
Flygbolag som flög DH 106 Comet:
