Doctor Who

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Doctor Who
Genre Äventyr, science fiction, fantasy
Skapad av Sydney Newman
C.E. Webber
Donald Wilson
Medverkande Diverse Doktorer
(för närvarande Peter Capaldi)
Diverse följeslagare
(för närvarande Jenna Coleman)
Musik Ron Grainer
Delia Derbyshire
Antal avsnitt 826 (fram till december 2013) (97 saknade) (Lista över Doctor Who-äventyr)
Längd (per avsnitt) 25 min (1963–1984, 1986–89)
45 min (1985, 2005–)
Diverse andra speltider
Antal säsonger 33
Land  Storbritannien
Språk Engelska
Produktion
Produktionsbolag BBC
Sändning
Originalkanal BBC One
Originalvisning 19631989, 2005
IMDb

Doctor Who är en brittisk science fiction-TV-serie som produceras av BBC. Programmet skildrar en mystisk utomjordisk tidsresenär som kallas för Doktorn (engelska The Doctor) och hans äventyrliga resor i rums- och tidsfarkosten Tardis vars exteriör ser ut som en blå 1950-tals poliskiosk. Tillsammans med sina medresenärer utforskar han tid och rum, löser diverse problem och möter monster. Serien blandar friskt genrerna äventyr, science fiction, humor och skräck.

TV-serien är noterad i Guinness rekordbok som den äldsta science fiction-TV-serien i världen[1] och är också en betydande del av den brittiska populärkulturen.[2][3][4] Serien är känd för sina fantasifulla berättelser, kreativa lågbudget specialeffekter under de ursprungliga åren och dess banbrytande användning av elektronisk musik (ursprungligen producerat av BBC Radiophonic Workshop). I Storbritannien och på andra håll har serien blivit något av en kultfavorit bland de som växte upp med serien och har påverkat generationer av människor som arbetar inom den brittiska TV-världen. Doctor Who har fått erkännande från kritiker och allmänhet som ett av de främsta brittiska TV-programmen, däribland erhöll serien en BAFTA för bästa dramaserie 2006.[5]

Programmet sändes ursprungligen mellan åren 1963 och 1989 varefter serien lades ner efter 26 säsonger. Efter ett misslyckat försök att återuppliva serien med en TV-film år 1996 återlanserades den framgångsrikt 2005. Doctor Who produceras nu av BBC Wales i Cardiff. En del av finansieringen av den nya serien kommer från medproducenten Canadian Broadcasting Corporation (CBC). Doctor Who har också gett upphov till flera avknoppningar, inklusive de nuvarande TV-serierna Torchwood och The Sarah Jane Adventures, samt ett enda pilotavsnitt av K-9 and Company från 1981.

Seriens ledande huvudrollsinnehavare, "Doktorn", har sedan starten porträtterats av inte mindre än tolv olika skådespelare. Övergången från en skådespelare till en annan är inskriven i seriens intrig som en form av regenerering och de olika rollerna behandlas ofta som distinkta från varandra i den mån att i vissa avsnitt kan de olika inkarnationerna genom tidsresor möta varandra och arbeta tillsammans. I säsong 4 som sändes från 5 april till 5 juli 2008 spelade Catherine Tate Doktorns följeslagare. Ett extra julavsnitt med titeln "The Next Doctor" sändes under 2008 och följdes av ytterligare fyra specialavsnitt under 2009 och början av 2010. Nästa säsong sändes under 2010.[6] Tennant lämnade serien efter de fyra specialavsnitten.[7][8] Den elfte Doktorn porträtteras av Matt Smith.[9] Som följeslagare har han den unga Amy Pond spelad av Karen Gillan, och sedan slutet av säsong 5 även hennes make Rory Williams spelad av Arthur Darvill.

Seriens upplägg och kännetecken[redigera | redigera wikitext]

Den klassiska serien (1963–1989) sändes i 25-minutersavsnitt, som oftast bildade längre äventyr på mellan två och tio sammanhängande avsnitt, dock vanligen fyra eller sex. Budgeten var låg, och scenografin och effekterna därefter. Dock har man oftast satsat på etablerade och skickliga skådespelare i rollen som Doktorn, och äventyren var periodvis överraskande välskrivna.

Från första början har Doktorn tagit sig an olika följeslagare som rest omkring med honom i tiden och rummet. Dessa följeslagare har ofta, men inte alltid, varit människor från vår egen tid, och var ofta, men inte alltid, unga attraktiva kvinnor. Dock har Doktorn alltid intagit en farbroderlig roll och var aldrig romantiskt involverad med sina följeslagare.

Typiskt för serien är dess skräckartade inslag, med mer eller mindre övertygande monster. Det är också förvånande många som dör i varje avsnitt. Serien var gjord för barn, men många som växt upp med den har berättat att de satt "bakom soffan" och tittade på den. Den var oerhört populär och sågs av hela familjen. Doctor Who är sedan länge ikonisk i den brittiska populärkulturen.

Den nya serien sänds i 45-minutersavsnitt, som vart och ett skildrar ett avslutat äventyr, med undantag för några dubbelavsnitt. För att gå hem hos en modern publik har man satsat mycket mer på effekter och musik, samtidigt som man behållit många av de gamla principerna och inslagen, vilket gör nya Doctor Who till en serie som tilltalar de gamla fansen samtidigt som den står sig i den internationella konkurrensen.

Nytt för den nya Doctor Who-serien är också att relationen mellan Doktorn och hans följeslagare utforskas mer.

Avsnitt[redigera | redigera wikitext]

Ursprungligen visades 26 säsonger av Doctor Who på BBC One från den 23 november 1963 till den 6 december 1989. Under dessa ursprungliga säsonger ingick varje veckas avsnitt i en berättelse som vanligtvis bestod av fyra till sex avsnitt de första åren och tre till fyra avsnitt under senare år. Till undantagen hör den episka The Daleks' Master Plan som visades i tolv avsnitt (plus avsnittet Mission to the Unknown utan någon av den vanliga rollbesättningen), tre berättelser från säsong 7 på vardera 7 avsnitt, berättelsen The War Games som bestod i 10 avsnitt samt The Trial of a Time Lord som sändes i 14 avsnitt under den 23:e säsongen. Ibland har de olika berättelsernas intriger varit löst sammankopplade, såsom i säsong 16 där sökandet efter den kraftfulla artefakten "The Key of Time" genomsyrar de olika berättelserna eller i resan genom E-space i säsong 18.

Doctor Who var från början tänkt att vara ett pedagogisk inslag för hela familjen under lördagskvällarna. Inledningsvis varvades berättelser som behandlade gångna tider vars syfte vara att lära den yngre publiken om historia, med berättelser om framtiden eller yttre rymden med syfte att skapa intresse för vetenskap och teknik. Detta avspeglades också i doktorns första medresenärer där en var lärare i naturvetenskap och en annan en historielärare.

Science fiction-berättelserna kom dock att dominera programmet och historieberättelserna som inte var populära bland produktionsteamet slutade att produceras efter Highlanders (1967). Serien fortsatte att använda historiska miljöer men de användes istället som bakgrundshistorier för scifi-berättelser. Ett undantag är Black Orchid som utspelade sig i 1920-talets England.

Manusförfattare under de ursprungliga säsongerna var bland annat Terry Nation, Henry Lincoln, Douglas Adams, Robert Holmes, Terrance Dicks, Dennis Spooner, Eric Saward, Malcolm Hulke, Christopher H. Bidmead, Stephen Gallagher, Brian Hayles, Robert Sloman, Chris Boucher, Peter Grimwade, Marc Platt och Ben Aaronovitch.

Musiken[redigera | redigera wikitext]

Titelmusiken till TV-serien skapades av Ron Grainer 1963 och förverkligades av Delia DerbyshireBBC Radiophonic Workshop. Den är ett tidigt exempel på elektronisk musik, och har hyllats som banbrytande. Musiken var avsedd att låta futuristisk och aningen kuslig, och har använts som titelmusik till serien under alla dess sändningsår, nu senast i nytt arrangemang av Murray Gold, som även komponerat all övrig musik till den nya serien.

Ett stort antal musikartister och -grupper har använt sig av titelmusiken till Doctor Who i sina verk, antingen i mindre fragment, som samplade stycken eller som rena omtolkningar. Mest kända är The Timelords (vid tidpunkten kända som The Justified Ancients of Mu Mu) med "Doctorin' the Tardis" från 1988 samt Orbital.

Priser[redigera | redigera wikitext]

Nya serien[redigera | redigera wikitext]

År 2006 tilldelades Doctor Who BAFTA-priset för bästa dramaserie.[5]

Dubbelavsnittet The Empty Child/The Doctor Dances ur säsong 1, med manus av Steven Moffat, tilldelades Hugopriset år 2006 för bästa dramatiska presentation i kort form.[10]

I augusti 2007 tilldelades även avsnittet The Girl in the Fireplace ur säsong 2, även denna gång med manus av Steven Moffat, Hugopriset för bästa dramatiska presentation i kort form.[11]

Vid det brittiska National TV Awards 2007 mottog Doctor Who priset för årets bästa drama och David Tennant priset för årets populäraste skådespelare.[12]

Doktorns karaktär[redigera | redigera wikitext]

Doktorn är inte människa, även om han ser ut som en sådan, utan kommer från planeten Gallifrey och tillhör ett folk som på svenska kallas för Tidsherrar. Han är dock något av en avfälling och äventyrare, eftersom han inte kan låta bli att blanda sig i historiens gång, och när serien började var han på flykt undan sitt folk med en stulen Tardis (se nedan). Dock är han i grunden en god person som alltid ställer sig på de svagas sida och bekämpar maktövergrepp och övervåld. Till slut anlitades han t.o.m. ibland av sitt eget folk för att ingripa i hotfulla situationer, när deras egna lagar förhindrade dem att göra det.

Doktorn är när den nya serien börjar omkring 900 år gammal. Tidsherrar har förmågan att skjuta upp sin egen död genom att "regenerera" sin kropp, vilket de kan göra upp till 12 gånger. När en Tidsherre regenererar byts varenda cell i hans kropp ut, vilket resulterar i ett helt nytt utseende och även en något annorlunda personlighet, även om identiteten är densamma och alla minnen finns kvar.

En Tidsherre kan färdas i tiden och rummet i ett skepp som kallas för Tardis, vilket är en akronym för "Time And Relative Dimension(s) In Space". En Tardis har en "kameleontkrets" som gör att den kan anta olika yttre skepnader, och är också "dimensionellt transcendental", vilket innebär att den är större inuti än utanpå. Doktorns Tardis är dock en gammal modell som dessutom inte alltid fungerar som den ska, vilket innebär att dess kameleontkrets har hakat upp sig på en brittisk polistelefonkiosk från 1960-talet, dess kamouflage i det första avsnittet (i verkligheten ett beslut som togs av budgetskäl). I den nya serien antyds det att en Tardis är delvis organisk, och att de inte byggs utan odlas fram.

Doktorn både är och ser sig själv som överlägsen vår tids människor, men har en förkärlek för den mänskliga rasen och har räddat den från utplåning ett antal gånger. Han är i grunden pacifist och hyser stor respekt för alla former av liv - vilket inte hindrar honom från att ta till hårdhandskarna om någon ras skulle hota en annans existens. Han använder ogärna våld, men kan trots det vara hänsynslös när nöden kräver. Han är en särling, som ofta reagerar annorlunda på saker och ting än människorna omkring honom.

Doktorns bakgrund är mycket av ett mysterium. Hans verkliga namn har aldrig nämnts, utan han presenterar sig alltid som "Doktorn", även om han då och då kallat sig "John Smith" för att smälta in bland människor. Det har också antytts att han skulle vara mer än en vanlig Tidsherre.

Doktorns regenereringar[redigera | redigera wikitext]

När William Hartnell började spela Doktorn år 1963 var det bara meningen att serien skulle gå i sex veckor och därefter avslutas. Istället blev den en stor succé, och när Hartnell inte längre kunde spela rollen på grund av dålig hälsa bestämde man sig för att fortsätta med en ny skådespelare, Patrick Troughton. Konceptet som gjorde det möjligt att byta till en så radikalt annorlunda skådespelare kallas regenerering, fast det var inte förrän med den fjärde doktorn som det namnet började användas. Det har senare nämnts ett flertal gånger att en Tidsherre kan regenerera upp till tolv gånger innan han dör slutgiltigt. Men producenterna för nya serien har sagt att det skulle kunna vara mer av en lag eller regel från tidsherrarna och ska gå att bryta mot men kanske med allvarliga konsekvenser. Doktorn har i nuläget förbrukat elva regenereringar.

Skådespelare som gestaltat Doktorn[redigera | redigera wikitext]

  1. William Hartnell (19631966)
  2. Patrick Troughton (19661969)
  3. Jon Pertwee (19701974)
  4. Tom Baker (19741981)
  5. Peter Davison (19811984)
  6. Colin Baker (19841986)
  7. Sylvester McCoy (19871989,1996)
  8. Paul McGann (1996)
  9. Christopher Eccleston (2005)
  10. David Tennant (20052010)
  11. Matt Smith (20102013)
  12. Peter Capaldi (2013–)[13]

Doktorns inkarnationer[redigera | redigera wikitext]

Första Doktorn[redigera | redigera wikitext]

Den första doktorn spelades av William Hartnell och var i början ganska tvär och otillgänglig. Han var i exil på Jorden där hans barnbarn, Susan Foreman, gick i skola. När de båda lärarna i historia och naturvetenskap blev misstänksamma över att Susan hade väldigt avancerade kunskaper i vissa ämnen men verkade sakna dem i andra, följde de efter henne och såg henne gå in i en polistelefonkiosk på ett skrotupplag. När de gick in efter henne befann de sig plötsligt i Doktorns TARDIS. För att de inte skulle bli avslöjade åkte Doktorn iväg med Susan och de båda lärarna. Doktorn besökte olika tider mest för att studera men senare började han, efter påtryckningar från de båda lärarna, ta en mer aktiv roll.

Följeslagare: Susan, Ian, Barbara, Vicki, Steven, Katarina, Sara Kingdom, Dodo, Ben, Polly.

Andra Doktorn[redigera | redigera wikitext]

Den andra doktorn spelades av Patrick Troughton och personligheten var annorlunda. Istället för en äldre, respektingivande herre var han nu en mer komisk figur, och var betydligt mer intresserad av att blanda sig i saker. Han sysslade inte bara med tidsresor till Jordens historia utan reste också till främmande planeter.

Följeslagare: Ben, Polly, Jamie, Victoria, Zoe.

Tredje Doktorn[redigera | redigera wikitext]

Den tredje doktorn spelades av Jon Pertwee och var under nästan hela serien dömd till exil på 1900-talets Jorden av sitt folk Tidsherrarna, som hade gjort hans Tardis obrukbar (i verkligheten av budgetskäl). Doktorn började därför arbeta som vetenskaplig rådgivare åt UNIT (United Nations Intelligence Taskforce), vilket i serien är en specialstyrka som bekämpar utomjordiska hot. Personligheten var också annorlunda. Doktorn var nu överlägsen, auktoritativ och världsvan. Den tredje Doktorn kunde slåss med svärd och "venusiansk aikido" och tyckte om teknisk jargong. Han var något av en klädsnobb, gillade tekniska manicker och hade en gul veteransportbil vid namn "Bessie" som han själv trimmat och modifierat. Serien sändes nu för första gången i färg.

Följeslagare: Liz Shaw, Jo Grant, Sarah Jane Smith.

Fjärde Doktorn[redigera | redigera wikitext]

Den fjärde doktorn spelades av Tom Baker och till skillnad från sin föregående inkarnation hade han en betydligt mer avslappnad, bohemisk klädstil med den välkända, långa och mångfärgade halsduken. Han var också mer bohemisk och excentrisk i sin personlighet, var pacifist och ogillade auktoriteter, samtidigt som han själv var en av de mer auktoritära av inkarnationerna. Fjärde Doktorn var också mycket mindre benägen att stanna på Jorden, och hade ofta äventyr i rymden eller på andra planeter. Tom Baker är den skådespelare som hade rollen under längst tid (sju år), och för många är han den klassiske Doktorn.

Följeslagare: Sarah Jane Smith, Harry Sullivan, Leela, K-9, Romana, Adric, Tegan Jovanka, Nyssa.

Femte Doktorn[redigera | redigera wikitext]

Den femte doktorn spelades av Peter Davison och äventyren innehåller mindre skräck och humor och blir mer vetenskapliga. Doktorns personlighet var mer mänsklig och han föredrog diskussioner och diplomati framför agerande för att lösa en situation. Femte Doktorn brukar beskrivas som mer sårbar och känslig.

Följeslagare: Adric, Tegan Jovanka, Nyssa, Vislor Turlough, Perpugilliam Brown (smeknamn Peri).

Sjätte Doktorn[redigera | redigera wikitext]

Den sjätte doktorn spelades av Colin Baker och hade en självcentrerad, arrogant, något labil och ofta sarkastisk personlighet. Cynisk och ofta skojfrisk, hade dock den sjätte doktorn ett hjärta av guld och en högst kultiverad natur. Han bar också den mest färgstarka utstyrseln av alla doktorerna. Han var inte främmande för att ta till våld men oftast överlistade eller charmade han sina fiender.

Följeslagare: Peri, Melanie Bush (smeknamn Mel).

Sjunde Doktorn[redigera | redigera wikitext]

Den sjunde doktorn spelades av Sylvester McCoy och i den här inkarnationen började doktorn som en komisk, på ytan oförarglig figur men blev senare mörkare i tonen och kunde manipulera folk, även sina medarbetare. Det antyddes också att han bar på mörka hemligheter. Den sjunde Doktorn blev den siste innan TV-serien lades ner efter 26 år.

Följeslagare: Mel, Ace.

Åttonde Doktorn[redigera | redigera wikitext]

Den åttonde doktorn spelades av Paul McGann. Han hann bara vara med i en TV-film från 1996, som var tänkt som ett pilotavsnitt för att testa intresset för en brittisk-amerikansk samproduktion. I USA gick det inte så bra, filmen var dåligt marknadsförd av FOX men i Storbritannien sågs den av över 9 miljoner tittare och fick bra kritik. I filmen är han den klart mest romantiske av Doktorns inkarnationer. Han var öppen med sina känslor och uppmanade folk att uppleva livet. McGann har dock fortsatt att spela Doktorn i ett stort antal audio-äventyr utgivna av Big Finish Productions.

Följeslagare: Dr Grace Holloway (som dock aldrig reste med honom).

Nionde Doktorn[redigera | redigera wikitext]

Den nionde doktorn spelades av Christopher Eccleston när serien började produceras igen 2005. Doktorns personlighet var mörkare och hans ensamhet framstod tydligt. Hans klädstil var radikalt annorlunda från tidigare inkarnationer, med mörka kläder och en sliten svart skinnjacka. Visserligen kunde han vara lättsam men han bar också på en stor sorg och skuld från det stora Tidskriget. Han ogillade vapen men kunde använda våld om det var nödvändigt. Han kunde vara ganska burdus och opolerad - till exempel refererade han flera gånger till människor som "dumma apor", till skillnad från tidigare inkarnationer som bl.a. kallat människor sin "favoritart". Doktorns språk ändrade sig också och blev mer modernt och vardagligt. Han är också den förste Doktorn som talar tydlig nordengelsk dialekt.

Följeslagare: Rose Tyler, Adam Mitchell, kapten Jack Harkness.

Tionde Doktorn[redigera | redigera wikitext]

Den tionde doktorn spelades av David Tennant. Klädstilen ändrades så Doktorn numera bär brun eller blå kostym, slips, kamelbrun överrock och gymnastikskor. Han använder också glasögon ibland, inte för att han behöver dem utan för att se intelligent ut. Han var mycket talför och talade fortfarande dialekt, men nu Londonbaserad. Tionde Doktorns personlighet var på ytan mer positiv, social och charmerande än i den förra inkarnationen, men hade också inslag av kyla och obarmhärtighet.

Följeslagare: Rose Tyler, Mickey Smith, Donna Noble, Martha Jones, kapten Jack Harkness, Sarah Jane Smith.

Elfte Doktorn[redigera | redigera wikitext]

Matt Smith tillsammans med Karen Gillan under en inspelning av Doctor Who i Salford 2010.

Den elfte doktorn spelas av Matt Smith. Han är med sina 29 år den yngste som hittills har spelat Doktorn. Några framträdande drag hos honom är att han har fotografiskt minne och kan känna hur gammalt något är genom att smaka på det. Klädstilen förändrades även med denna nya doktor, han bär nu tweedkavaj med fluga.

Följeslagare: Amy Pond, Rory Williams, River Song och Clara "Oswin" Oswald

Tolfte Doktorn[redigera | redigera wikitext]

Den tolfte doktorn ska spelas av Peter Capaldi. Man har fått reda på en tolfte doktorns klädstil, han bär en svart kavaj med inslag av rött, och gråa byxor.

Följeslagare: Clara "Oswin" Oswald.

Återkommande Doctor Who-monster, -skurkar och -utomjordingar[redigera | redigera wikitext]

Autoner/Medvetandet från Nestene[redigera | redigera wikitext]

Autoner är namnet på de mördande skyltdockor som styrs av Medvetandet från Nestene, en varelse gjord av levande plast.

The Black Guardian[redigera | redigera wikitext]

The Black Guardian är en antropomorfisk personifikation av urkrafterna entropi och kaos. Han balanseras av sin motsats The White Guardian, som är en motsvarande personifikation av ordning, men han är mycket mer intresserad av att rubba balansen i riktning mot kaos och ondska. Han dök först upp i de äventyr med fjärde Doktorn som går under det övergripande namnet The Key to Time, och återkom i tre äventyr med femte Doktorn.

Ansiktet från Boe[redigera | redigera wikitext]

Ansiktet från Boe är ett enda stort gigantiskt ansikte som figurerar i tre avsnitt av den nya versionen av Doctor Who. Boe är en mycket hemlighetsfull karaktär som personligen är mycket förtegen om sitt ursprung och sitt förflutna. Legenden säger dock att Boe är universums äldsta invånare, med en uppskattad ålder på flera miljoner år. I slutet av säsong tre antyds det att Jack Harkness skulle vara Ansiktet från Boe. Jack blev av misstag odödlig i slutet av säsong 1 av den nya serien, när han dödades av Dalekar, men återupplivades av Rose Tyler efter att hon har absorberat tid och rum ur Tardisens inre. Då Rose emellertid inte kunde kontrollera återupplivningskraften återupplivade hon av misstag Jack för gott. I slutet av säsong 3 uttrycker den då redan drygt hundraårige Jack sin oro för sitt utseende, och faktumet att han sakta åldras men aldrig kan dö. Han bortförklarar sedan sin oro med att han bara är allmänt fåfäng eftersom han var affischpojke när han var ung och bodde på The Boeshane Peninsula. Han fortsätter med att berätta att lokalbefolkningen där var så stolta över honom på den tiden att de kallade honom "Ansiktet från Boe".

Lady Cassandra[redigera | redigera wikitext]

Lady Cassandra O'Brien kallar sig själv för den sista äkta människan och har genomgått ett stort antal operationer. Hon dyker upp i både säsong 1 och 2 av den nya serien.

Cybermen[redigera | redigera wikitext]

En Cyberman på muséet Doctor Who Experience i Cardiff.

Cybermen är ursprungligen en utomjordisk humanoid ras som modifierat sig själva på cybernetisk väg till en slags aggressiva cyborg-varelser, vilket de verkar fortsätta med under seriens gång, då de hela tiden förändras och utvecklas. De förekommer i flertal äventyr av både den klassiska och den nya serien, samt i den nya spinoff-serien Torchwood. I den klassiska serien är deras stora svaghet att de inte tål guld. I den nya serien har de sitt ursprung i ett universum parallellt till vårt och skapades av en teknologimagnat vid namn John Lumic, som konverterade vanliga människor till dem genom att bygga in deras hjärnor i cyberkropparna. Deras största motivation är att utöka sitt släkte genom att konvertera andra varelser och, i Lumics mening, befria dem från "svagheter" som känslor och fysiska svagheter. Trots att Doktorn har besegrat och till synes utplånat de nya Cybermännen mer än en gång har de setts vid liv vid flera tillfällen.

Daleks[redigera | redigera wikitext]

Daleks är en utomjordisk ras av cyborg-mutanter som förekommer i ett flertal äventyr både i den klassiska och den nya serien. De har sett ungefär likadana ut sedan första gången de dök upp, i det andra Doctor Who-äventyret någonsin år 1963. Deras mål är att ta över universum och utrota alla andra livsformer, eftersom de anser sig själva vara den mest högtstående. De ser Doktorn som sin största fiende, eftersom han omintetgjort deras planer vid så många tillfällen. Det stora Tidskriget utkämpades mellan Dalekarna och Tidsherrarna, och resulterade i att båda folken antas vara helt tillintetgjorda. Trots detta överlevde ett antal Dalekar, bland andra deras kejsare, som skapade en ny armé dalekar och dog tillsammans med dem i slutet av säsong 1, och även Skaro-sekten, en grupp elit-dalekar, som nu dött. I säsong-5 avsnittet Victory of the Daleks använde de en "Progenitor", en kapsel som innehåller ren dalek-DNA, och inledde en helt ny generation dalekar. Deras nuvarande design påminner om den från Doctor Who på 60-talet. Deras kända citat är EXTERMINATE!

Davros[redigera | redigera wikitext]

Davros var en makthungrig och besatt vetenskapsman från planeten Skaro, och den som genom genetiska experiment och cyborg-teknologi konstruerade de första Dalekarna, som ett vapen i det tusenåriga kriget mellan hans folk Kaleds (ett anagram på "Dalek") och deras fiende Thalerna. Davros var övertygad om att den organiska delen hos Dalekarna var den ultimata form som hans folk skulle utvecklats till under evolutionens gång, minus sådana "svagheter" som medkänsla, barmhärtighet och välvilja. Davros dyker första gången upp i äventyret Genesis of the Daleks. Senast han sågs var avslutningen av säsong 4, då han räddats från sin död i det stora Tidskriget av Dalek Caan, den sista överlevande medlemmen av Skaro-sekten, och klonade fram en ny generation daleker från sig själv. I slutet av avsnitten blev han tydligen förintad när dalekarmadan förstördes.

Skaro-sekten[redigera | redigera wikitext]

Skaro-sekten var en grupp elit-daleker som skapats för att tänka i nya banor. Deras auktoritet var till och med högre än dalek-kejsarens. De är de enda daleker som haft namn. Deras ledare hette Dalek Sec, som hade svart pansar, och de övriga medlemmarns hette Dalek Thay, Dalek Jast och Dalek Caan. I säsongsavslutningen av säsong 2 försökte de överta Jorden genom att befria en armé daleker från ett bärbart fängelseskepp stulet från Tidsherrarna. När alla de sögs in i utrymmet mellan alla universum färdades sekten tillbaka i tiden till Deprissionens New York City och experimenterade med metoder att kombinera sin DNA med mänsklig. När det misslyckades dödades Dalek Sec, Dalek Thay och Dalek Jast när Dalek-människorna gjorde revolt och Dalek Caan reste i tiden till Tidskriget och räddade dalekernas skapare, Davros. Trots att kriget och alla händelser som hör till det var "tidlåsta" så att ingenting kunde färdas in eller ut från dem lyckades han ta sig igenom, men drevs till vansinne på kuppen. Han dog, tillsammans med Davros och nästan alla daleker han skapat, när armadan förintades i slutet av säsong 4.

The Master[redigera | redigera wikitext]

En avfällig och ondskefull Tidsherre som genom seriens gång har fått rollen av Doktorns ärkefiende. Han är med i 19 olika äventyr i den klassiska serien, från 1971 och fram till det allra sista äventyret 2010, The End of Time part 2, och gjorde också ett framträdande i TV-filmen från 1996 (där han spelas av Eric Roberts). The Master spelades i den klassiska serien av fem olika skådespelare, varav de mest kända är Robert Delgado och Anthony Ainley. I början är han en storhetsvansinnig ärkefiende i största allmänhet, men senare blir hans syfte också att förlänga sitt liv genom att försöka stjäla till sig fler regenereringar, ofta från Doktorn, då han förbrukat alla sina egna. Det har antytts att Doktorn och The Master har någon form av gemensamt förflutet. The Master dyker även upp som den stora fienden i säsong tre av den nya serien, denna gång spelad av Sir Derek Jacobi och John Simm. Han återupplivades i special-avsnittet The End of Time och var delvis ansvarig för att Tidsherrarna nästan kom till Jorden. I slutet av avsnittet slog han tillbaka mot dem och åkte tydligen med dem när de skickades tillbaka till Tidskriget.

Sontarans[redigera | redigera wikitext]

Sontarans är en krigförande humanoid ras vars långvariga krig mot de lika militaristiska Rutans ofta medför att andra folk och planeter råkar illa ut. De kommer från en planet med mycket högre densitet än Jorden och är därigenom fysiskt mycket starkare än människor. Sontarans liknar satta och kompakt byggda människor, men har stora äggformade huvuden och rymdhjälmar som liknar rustningar. Deras svaga punkt är en kontaktventil i nacken, genom vilken de fyller på energi (istället för att äta och sova). De är med i fyra olika äventyr i den klassiska serien, och lyckades bland annat nästan invadera Doktorns hemplanet Gallifrey. I den nya serien använder de sig av stridsropet "Sontar-HA!"

Tidsherrarna[redigera | redigera wikitext]

Tidsherrarna ("the Time Lords") är Doktorns art och dyker upp då och då i den gamla serien. Vid den nya seriens början har de förintats av Doktorn till följd av en serie händelser som fortfarande inte fullt förklarats i serien. De är ett högt utvecklat, framstående och människoliknande släkte som har teknologin för att kunna resa i tiden, men har svurit att bara observera händelser och aldrig ingripa (de har dock gjort vissa undantag när universum stått på spel). De bor på planeten Gallifrey, som numera har förintats i Tidskriget. Liksom Doktorn har de förmågan att regenerera upp till 12 gånger vid ett dödstillfälle då byta kropp och utseende. De har också två hjärtan. Under seriens gång är de oftast godhjärtade och bundsförvanter till Doktorn, trots att de bestraffar den andra Doktorn med exil och regeneration och vissa enskilda tidsherrar, till exempel The Master och Omega, har varit hans motståndare. Under avsnitten The End of Time avslöjades det dock att Tidsherrarna blev korrumperade under Tidskriget, en massiv konflikt mot Dalekerna, bland andra, och blev maktlystna och mer skoningslösa. Mot slutet av det inledde de en plan för att rädda sig själva och förvandlas till kroppslösa varelser som kunde existera utanför tid och rum; planen skulle dock innebära att hela universum, tid och rum och allt, skulle utplånas.För att rädda universum tvingades Doktorn stoppa kriget genom att förinta Tidsherrarna och Dalekerna.

Andra återkommande karaktärer[redigera | redigera wikitext]

Brigadgeneral Alastair Gordon Lethbridge-Stewart[redigera | redigera wikitext]

Brigadgeneral Alastair Gordon Lethbridge-Stewart var ledare för UNIT. Han var en regelbunden karaktär under andra och tredje Doktorns tid, och återkom också i enstaka äventyr med fjärde, femte och sjunde Doktorn. Lethbridge-Stewart spelades av Nicholas Courtney.

K-9[redigera | redigera wikitext]

K-9 på muséet Doctor Who Experience i Cardiff.

K-9 var en robothund som förekom i flera upplagor i både den gamla och nya serien, samt i flera spin-off-serier. Den första K-9 var en gåva till fjärde doktorn av vetenskapsmannen professor Marius i säsong 15. K-9 uttalas på engelska som "Kay nine", precis som det engelska ordet canine som betyder hund.

Spin-off-serier[redigera | redigera wikitext]

Doctor Who har gett upphov till ett flertal mer eller mindre framgångsrika avläggare. Dessa inkluderar K-9 and Company (1981), Torchwood (2006), The Sarah Jane Adventures (2007), där Elisabeth Sladen återkommer till rollen som Sarah Jane Smith i en äventyrsserie som är specifikt riktad till en yngre publik, samt K-9 Adventures (2007/2008).

Torchwood har visats i tre säsonger. Den andra säsongen började sändas den 16 januari 2008 med avsnittet Kiss Kiss, Bang Bang. Gästskådespelare i serien är bland annat Freema Agyeman, som återkom i rollen som Martha Jones,[14] och James Marsters, mest känd för sin roll som Spike i Buffy och vampyrerna.[15]

Av The Sarah Jane Adventures visades på nyårsdagen 2007 ett timslångt helgspecialavsnitt, Invasion of the Bane, och TV-serien (bestående av tio 25-minutersavsnitt) började sändas den 24 september 2007 med dubbelavsnittet Revenge of the Slitheen.[16] The Sarah Jane Adventures lades ner 2011 efter Elisabeth Sladens död i cancer samma år.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Dr Who 'longest-running sci-fi'”. BBC News. 2006-09-28. http://news.bbc.co.uk/2/hi/entertainment/5390372.stm. Läst 2009-01-12. 
  2. ^ The end of Olde Englande: A lament for Blighty”. The Economist. 2006-09-14. http://www.economist.com/world/britain/displaystory.cfm?story_id=7912946. Läst 12 januari 2009. 
  3. ^ ”ICONS. A Portrait of England”. http://www.icons.org.uk/theicons/collection/doctor-who. Läst 12 januari 2009. 
  4. ^ Moran, Caitlin (2007-06-30). ”Doctor Who is simply masterful”. The Times (News Corporation). http://entertainment.timesonline.co.uk/tol/arts_and_entertainment/tv_and_radio/article1989181.ece. Läst 2009-01-12. ”[Doctor Who] is as thrilling and as loved as Jolene, or bread and cheese, or honeysuckle, or Friday. It’s quintessential to being British.” 
  5. ^ [a b] ”BBC NEWS - Entertainment - BAFTA TV Awards 2006: The winners”. BBC. 2007-05-07. http://news.bbc.co.uk/1/hi/entertainment/4983252.stm. Läst 2007-09-03. 
  6. ^ Spilsbury, Tom (2008-07-23 cover date). ”Gallifrey Guardian”. Doctor Who Magazine (397): ss. 10. 
  7. ^ ”David Tennant to leave Doctor Who”. BBC Doctor Who website. 2008-10-29. http://www.bbc.co.uk/doctorwho/s4/misc/news/. Läst 12 januari 2009. 
  8. ^ ”David Tennant quits as Doctor Who”. BBC News. 2008-10-29. http://news.bbc.co.uk/1/hi/entertainment/7698539.stm. Läst 12 januari 2009. 
  9. ^ "The Eleventh Doctor". Doctor Who Confidential. BBC. BBC One. 3 January 2009. Nr. 15.
  10. ^ ”2006 Hugo Award Winners”. sfwa.org. http://www.sfwa.org/news/2006/06hugowinners.htm. Läst 2007-09-02. 
  11. ^ ”The Hugo Awards: 2007 Hugo Awards”. thehugoawards.org. http://www.thehugoawards.org/index.php?page_id=127. Läst 2007-09-01. 
  12. ^ ”In Full: National TV Awards 2007 Winners”. digitalspy.co.uk. 2007-10-31. http://www.digitalspy.co.uk/tv/a78935/in-full-national-tv-awards-2008-winners.html. Läst 2007-11-01. 
  13. ^ Peter Capaldi revealed as new Doctor BBC, 4 augusti 2013.
  14. ^ ”BBC Press Office: A new face for Torchwood and a new look for Martha”. bbc.co.uk. 2007-08-15. http://www.bbc.co.uk/pressoffice/pressreleases/stories/2007/08_august/15/torchwood.shtml. Läst 2007-10-04. 
  15. ^ ”Buffy star's joy at Torchwood job”. bbc.co.uk. 2007-07-16. http://news.bbc.co.uk/1/hi/wales/6900670.stm. Läst 2007-10-04. 
  16. ^ ”BBC - Press Office -- CBBC Autumn 2007 Press Pack”. bbc.co.uk. 2007-08-14. http://www.bbc.co.uk/pressoffice/pressreleases/stories/2007/08_august/14/cbbc.shtml. Läst 2007-10-02. 

Se även[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]