Cancer

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Cancer
Klassifikation och externa resurser
När normala celler skadas bortom räddning elimineras de genom apoptos. Cancerceller undviker apoptos och fortsätter att föröka sig genom okontrollerad celldelning.
DiseasesDB 28843
MedlinePlus 001289
MeSH svensk engelsk

Cancer (förr även stavat kancer), även kräfta, "celldelning utan kontroll", är samlingsnamnet på ett antal sjukdomar med okontrollerad celltillväxt som medför att de nya cellerna (cancercellerna) förstör den omgivande vävnaden och bildar metastaser. Tumörsjukdomar inklusive cancer är den näst vanligaste dödsorsaken i Sverige efter hjärt- och kärlsjukdomar.[1]

Cancer är latinets ord för krabba/kräfta, vilket även är det gamla svenska namnet på sjukdomen som ofta syns som dödsorsak i kyrkböcker. Namnet kommer från att den bild som uppkommer vid bröstcancer genom ådrornas ansvällning har en viss likhet med en krabba.

En svulst av cancerceller och bindväv (så kallat stroma, se stromacell) kallas för en tumör, eller mer exakt, en malign (elakartad) tumör. Det finns även benigna (godartade) tumörer vilka inte räknas som cancer. En malign tumör får dottersvulster, metastaser, i andra delar av kroppen då cancerceller lossnar från modertumören, vandrar i lymfbanorna eller i blodbanan och landar i andra vävnader där det växer fram nya tumörer. Även spridning via sk implantation förekommer i kroppshålor där cancern direkt infiltrerar en annan anatomisk vävnad. En malign tumör har även förmågan att invadera och förstöra intilliggande vävnad (infiltrativ växt).

Exempel på cancerformer som oftast botas idag men för bara några decennier sedan hade hög dödlighet är testikelcancer och lymfatisk leukemi hos barn, ett exempel på blodcancer. Skillnader i dödlighet mellan olika cancerformer är mycket stor; femårsöverlevnaden varierar mellan 99 % för vissa typer av hudcancer och 1 % för bukspottkörtelcancer. De största riskfaktorerna för att få cancer är hög ålder och rökning. Även genetiska faktorer är betydelsefulla.

Processen för hur cancer utvecklas kallas carcinogenes. Namnet för fobin mot cancer är carcinomatofobi.[2]

Epidemiologi[redigera | redigera wikitext]

Ett mammogram med en cancertumör (vid pilen).

Olika cancerformer har olika förekomst i befolkningsgrupper runt om i världen. I Nordeuropa och USA dominerar hudcancer, prostatacancer, lungcancer och bröstcancer. I Japan däremot är både prostatacancer och bröstcancer ovanligt, och istället är magsäckscancer en mycket vanlig cancerform. I många utvecklingsländer är västerländska cancerformer ovanliga, vilket dock kan bero på låg medellivslängd och bristfällig sjukvård vilket gör att få diagnoser ställs. Av demografiska undersökningar och genetiska studier är det fastställt att runt 5 % av alla cancerformer är ärftliga medan den stora majoriteten är orsakade av miljöfaktorer.

I Sverige upptäcks 50 000 nya cancerfall varje år, varav 7 000 är bröstcancer och 10 000 är prostatacancer.

Symptom och diagnos[redigera | redigera wikitext]

Symptomen på en cancersjukdom varierar väldigt mycket med vilken cancersjukdom det rör sig om. Många gånger kan diffusa, ospecifika symptom som trötthet, förändrade blodprovsvärden (till exempel blodbrist eller förhöjd sänka) eller viktnedgång vara första symptomet. I vissa fall är första symptomet en kännbar knöl. Vissa tumörer kan ge symptom genom att mekaniskt komprimera andra vävnader eller organ. Hjärntumörer kan till exempel ge symptom genom att komprimera omkringliggande, frisk hjärnvävnad och leda till bortfall av olika hjärnfunktioner, epileptiska anfall eller ökat tryck i kraniet. Tumörer i matstrupen eller som komprimerar matstrupen kan ge sväljningssvårigheter och tumörer i gallgången kan ge gulsot. En del cancerformer ger symptom genom att bilda hormoner eller genom att på något annat sätt påverka organismens grundläggande, allmänna funktioner. Det finns ett antal så kallade paraneoplastiska syndrom där en cancer ger symptom från andra organ eller organsystem som inte omedelbart låter sig förklaras av cancerns läge. Tumörer kan också ge mer akuta symptom genom att till exempel börja blöda. Om en cancersjukdom gör ont eller inte i initialskedet beror på var den sitter. Tumörer i smärtkänslig vävnad tenderar att göra ont tidigare än tumörer i mindre smärtkänslig vävnad. Hjärntumörer kan dock börja med huvudvärk även om hjärnan själv inte är smärtkänslig, beroende på det ökade trycket i kraniet och smärtreceptorer kringliggande vävnad.

Cancersjukdomar brukade förr innebära en säker död, men tack vare bättre behandlingsmetoder tillfrisknar idag många statistiskt sett. Idag finns effektiva screeningsmetoder för att hitta många cancrar innan sjukdomen bryter ut på allvar, dessa inkluderar mammografi för att hitta bröstcancer, cellprov PAP-smear för att hitta cervixcancer. Det finns även en rad definierade tumörmarkörer varigenom förekomsten av en tumör kan påvisas genom ett enkelt blodprov, exempelvis PSA (prostataspecifikt antigen) för prostatacancer.

Behandling av cancer[redigera | redigera wikitext]

De tre viktigaste behandlingsmetoderna är kirurgi, strålbehandling och kemoterapi med cytostatika (cellgift) varav kirurgin är den viktigaste för enskilda solida tumörer medan kemoterapi är effektivast för leukemi och spridd (metastaserande) cancer. Det är som regel viktigt att sjukdomen upptäcks tidigt. En cancer som utvecklats så långt att den utvecklat metastaser i andra organ än den ursprungliga tumören är svår att bota.

En stor del av cancerforskningen i Sverige finansieras av Cancerfonden.

Alternativmedicin och cancer[redigera | redigera wikitext]

Enligt "lag om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område" (SFS 1998:531 som ersätter kvacksalverilagen från 1960) är det olagligt för den som inte är läkare att behandla cancer.[3]

Cancerframkallande ämnen[redigera | redigera wikitext]

Cancerframkallande eller carcinogena ämnen kan påskynda eller framkalla cancer hos människor och djur. Många av dessa ämnen finns i cigarettrök, kost, snus men förutom dessa källor kan även vissa typer av strålning och virus orsaka cancer.

Några ämnen som är cancerframkallande

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Dödsorsaker 2007”. Socialstyrelsen. http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2009/dodsorsaker2007. Läst 21 september 2011. 
  2. ^ Aftonbladet - Vad heter fobin?, ur Susan Greenfield: Hjärnans mysterier — Den levande maskinens ledningscentral. Det Bästa, 1996.
  3. ^ http://www.notisum.se/rnp/sls/LAG/19980531.htm

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]