Cancer

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Cancer
Klassifikation och externa resurser
När normala celler skadas bortom räddning elimineras de genom apoptos. Cancerceller undviker apoptos och fortsätter att föröka sig genom okontrollerad celldelning.
DiseasesDB 28843
MedlinePlus 001289
MeSH svensk engelsk

Cancer (förr även stavat kancer), även kräfta, "celldelning utan kontroll", är samlingsnamnet på ett antal sjukdomar med okontrollerad celltillväxt som medför att de nya cellerna förstör den omgivande vävnaden. Tumörsjukdomar inklusive cancer är den näst vanligaste dödsorsaken i Sverige, efter hjärt- och kärlsjukdomar som är de vanligaste dödsorsakerna i Sverige.[1]

Cancer är latinets ord för krabba/kräfta, vilket även är det gamla svenska namnet på sjukdomen som ofta syns som dödsorsak i kyrkböcker. Namnet kommer från att den bild som uppkommer vid bröstcancer genom ådrornas ansvällning har en viss likhet med en krabba.

En svulst av cancerceller kallas för en tumör, eller mer exakt, en malign (elakartad) tumör. Det finns även benigna (godartade) tumörer vilka inte räknas som cancer. En malign tumör får dottersvulster, metastaser, i andra delar av kroppen då cancerceller lossnar från modertumören, vandrar i lymfbanorna eller i blodbanan och landar i andra vävnader där det växer fram nya tumörer. Även spridning via sk implantation förekommer i kroppshålor där cancern direkt infiltrerar en annan anatomisk vävnad. En malign tumör har även förmågan att invadera och förstöra intilliggande vävnad (infiltrativ växt).

Exempel på cancerformer som oftast botas idag men för bara några decennier sedan hade hög dödlighet är testikelcancer och lymfatisk leukemi hos barn, ett exempel på blodcancer. Skillnader i dödlighet mellan olika cancerformer är mycket stor; femårsöverlevnaden varierar mellan 99 % för vissa typer av hudcancer och 1 % för bukspottkörtelcancer. De största riskfaktorerna för att få cancer är hög ålder och rökning. Även genetiska faktorer är betydelsefulla.

Processen för hur cancer utvecklas kallas carcinogenes. Namnet för fobin mot cancer är carcinomatofobi.[2]

Innehåll

[redigera] Epidemiologi

Ett mammogram med en cancertumör (vid pilen).

Olika cancerformer har olika förekomst i befolkningsgrupper runt om i världen. I Nordeuropa och USA dominerar hudcancer, prostatacancer, lungcancer och bröstcancer. I Japan däremot är både prostatacancer och bröstcancer ovanligt, och istället är magsäckscancer en mycket vanlig cancerform. I många utvecklingsländer är västerländska cancerformer ovanliga, vilket dock kan bero på låg medellivslängd och bristfällig sjukvård vilket gör att få diagnoser ställs. Av demografiska undersökningar och genetiska studier är det fastställt att runt 5 % av alla cancerformer är ärftliga medan den stora majoriteten är orsakade av miljöfaktorer.

I Sverige upptäcks 50 000 nya cancerfall varje år, varav 7 000 är bröstcancer och 10 000 är prostatacancer.

[redigera] Symptom och diagnos

Symptomen på en cancersjukdom varierar väldigt mycket med vilken cancersjukdom det rör sig om. Många gånger kan diffusa, ospecifika symptom som trötthet, förändrade blodprovsvärden (till exempel blodbrist eller förhöjd sänka) eller viktnedgång vara första symptomet. I vissa fall är första symptomet en kännbar knöl. Vissa tumörer kan ge symptom genom att mekaniskt komprimera andra vävnader eller organ. Hjärntumörer kan till exempel ge symptom genom att komprimera omkringliggande, frisk hjärnvävnad och leda till bortfall av olika hjärnfunktioner, epileptiska anfall eller ökat tryck i kraniet. Tumörer i matstrupen eller som komprimerar matstrupen an ge sväljningssvårigheter och tumörer i gallgången kan ge gulsot. En del cancerformer ger symptom genom att bilda hormoner eller genom att på något annat sätt påverka organismens grundläggande, allmänna funktioner. Det finns ett antal så kallade paraneoplastiska syndrom där en cancer ger symptom från andra organ eller organsystem som inte omedelbart låter sig förklaras av cancerns läge. Tumörer kan också ge mer akuta symptom genom att till exempel börja blöda. Om en cancersjukdom gör ont eller inte i initialskedet beror på var den sitter. Tumörer i smärtkänslig vävnad tenderar att göra ont tidigare än tumörer i mindre smärtkänslig vävnad. Hjärntumörer kan dock börja med huvudvärk även om hjärnan själv inte är smärtkänslig, beroende på det ökade trycket i kraniet och smärtreceptorer kringliggande vävnad.

Cancersjukdomar brukade förr innebära en säker död, men tack vare bättre behandlingsmetoder tillfrisknar idag många statistiskt sett. Idag finns effektiva screeningsmetoder för att hitta många cancrar innan sjukdomen bryter ut på allvar, dessa inkluderar mammografi för att hitta bröstcancer,cellprov PAP-smear för att hitta cervixcancer. Det finns även en rad definierade tumörmarkörer varigenom förekomsten av en tumör kan påvisas genom ett enkelt blodprov, exempelvis PSA (prostataspecifikt antigen) för prostatacancer.

[redigera] Behandling av cancer

De tre viktigaste behandlingsmetoderna är kirurgi, strålbehandling och kemoterapi med cytostatika (cellgift) varav kirurgin är den viktigaste för enskilda solida tumörer medan kemoterapi är effektivast för leukemi och spridd (metastaserande) cancer. Det är som regel viktigt att sjukdomen upptäcks tidigt. En cancer som utvecklats så långt att den utvecklat metastaser i andra organ än den ursprungliga tumören är svår att bota.

En stor del av cancerforskningen i Sverige finansieras av Cancerfonden.

[redigera] Förebygga cancer

World Cancer Research Fund (WCRF) är en organisation som arbetar med frågeställningen hur matvanor påverkar cancerrisken. Organisationen bedömer vetenskapliga studier och ger råd om hur man kan minska risken för cancer.

I november 2007 kom "Diet and Cancer report" från WCRF som sammanfattar forskningen på området de sista 10 åren[3]. WCRF har systematiskt gått igenom olika studier och formulerat råd om hur man kan minska cancerrisken. I råden tar man hänsyn också till andra kroniska sjukdomar och förekomst av näringsbrister. Rapporten, inklusive råden, har globalt perspektiv. Författarna betonar också att det är viktigt att inte röka även om rökning inte är studerat specifikt.

Bevisen för ett samband mellan övervikt och flera cancerformer till exempel tjock- och ändtarmscancer, och postmenopausal bröstcancer har stärkts de senaste åren. Dessutom fastslår panelen i rapporten (s 98) att bevisen för att frukt skyddar mot lungcancer är övertygande. Här är några av de sammanfattade råden från rapporten:

1. Ät huvudsakligen mat från växtriket. Ät minst 5 portioner frukt och grönsaker varje dag och rikligt med baljväxter och fulkornsprodukter. Dessa livsmedel är rika på viktiga antioxidanter, fibrer och mineraler.

2. Undvik att bli överviktig, behåll normal kroppsvikt hela livet.

3. Motionera regelbundet. Minst en halvtimmes fysisk aktivitet per dag, helst en timme.

4. Minska konsumtionen av energitäta livsmedel, det vill säga livsmedel som innehåller mycket socker och fett och lite fibrer. Undvik sötade drycker.

5. Minska intaget av rött kött (i rapporten definierat som kött från nöt, gris, lamm och get) till 500 gram (tillagad vikt) per vecka och undvik charkuteriprodukter.

6. Om du dricker alkohol, drick högst en mängd som motsvarar 2 små glas vin per dag om du är man och ett litet glas vin per dag om du är kvinna.

7. Minska konsumtionen av salt och salt mat till en mängd som motsvarar högst 6 gram salt per dag.

8. Ge enbart bröstmjölk under barnets sex första levnadsmånader. Detta skyddar mamman mot bröstcancer och förebygger övervikt och fetma hos barnet.

Personer som har haft och överlevt cancer bör också följa råden eftersom mycket tyder på att de skyddar mot canceråterfall. Rapporten är en omfattande genomgång av den vetenskapliga litteraturen inom området matvanor och cancer. Den är systematiskt gjord och väl dokumenterad.

[redigera] Alternativmedicin och cancer

Enligt "lag om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område" (SFS 1998:531 som ersätter kvacksalverilagen från 1960) är det olagligt för den som inte är läkare att behandla cancer.[4]

[redigera] Cancerframkallande ämnen

Cancerframkallande eller carcinogena ämnen kan påskynda eller framkalla cancer hos människor och djur. Många av dessa ämnen finns i cigarettrök, kost, snus men förutom dessa källor kan även vissa typer av strålning och virus orsaka cancer.

Några ämnen som är cancerframkallande

[redigera] Se även

[redigera] Referenser

  1. ^ ”Dödsorsaker 2007”. Socialstyrelsen. http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2009/dodsorsaker2007. Läst 21 september 2011. 
  2. ^ Aftonbladet - Vad heter fobin?, ur Susan Greenfield: Hjärnans mysterier — Den levande maskinens ledningscentral. Det Bästa, 1996.
  3. ^ http://www.dietandcancerreport.org/
  4. ^ http://www.notisum.se/rnp/sls/LAG/19980531.htm

[redigera] Externa länkar

Hämtad från "http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Cancer&oldid=15919064"
Personliga verktyg
Namnrymder
Varianter
Åtgärder
Navigering
Skriv ut/exportera
Verktygslåda
På andra språk