Donald Byrd

Från Wikipedia
Donald Byrd
FöddDonaldson Toussaint L'Ouverture Byrd II[1]
9 december 1932[2][3][4]
Detroit[5], USA
Död4 februari 2013[6][2][3] (80 år)
Dover, USA
Medborgare iUSA
Utbildad vidWayne State University
Columbiauniversitetet
Cass Technical High School
Teachers College
Manhattan School of Music
SysselsättningJazztrumpetare[1], kompositör, jazzmusiker, musikpedagog, skivartist
ArbetsgivareRutgers University
Howard University
Utmärkelser
Bessie Award
NEA Jazz Masters
Redigera Wikidata

Donaldson Toussaint L'Ouverture Byrd II, född 9 december 1932 i Detroit, Michigan, död den 4 februari 2013[7], var en amerikansk jazzmusiker (trumpetare).

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Han spelade lite med Lionel Hampton innan han hade slutat skolan. Efter att ha spelat i en musikkår (engelska: marching band) medan han tjänstgjorde i USA:s flygvapen, fick han en kandidatexamen i musik från Wayne State University och en magisterexamen från Manhattan School of Music. Samtidigt som han studerade på Manhattan, gick han med i Art Blakeys jazzband, som ersättare för Clifford Brown.

På 1970-talet gick han över till jazz fusion och rhythm and blues. Tillsammans med Mizell Bröderna producerade han Black Byrd, som blev en stor framgång och Blue Note Records dittills mest sålda album. Några andra bästsäljare var Steppin' Into Tomorrow och Street Lady. Donald Byrd var pionjär inom genren jazzfunk.[8]

Byrd undervisade musik vid Rutgers University, Hampton Institute, New York University, Howard University och Oberlin College. 1974 skapade han gruppen The Blackbyrds, bestående av hans bästa elever. Gruppen gjorde flera bästsäljare, bland annat Walking In Rhythm och Blackbyrds Theme.

Diskografi[redigera | redigera wikitext]

  • Off to the Races (1958), Blue Note
  • Byrd in Hand (1959)
  • Fuego (1959)
  • Byrd in Flight (1960)
  • Royal Flush (1961)
  • Free Form (1961)
  • The Cat Walk (1962)
  • Groovin' for Nat (1962)
  • A New Perspective (1963)
  • I'm Tryin' To Get Home (1964)
  • Up With Donald Byrd (1965) Verve Records
  • Mustang! (1966)
  • Slow Drag (1967)
  • Blackjack (1967)
  • Fancy Free (1969)
  • Electric Byrd (1970)
  • Ethiopian Knights (1971)
  • Black Byrd (1972)
  • Street Lady (1973)
  • Stepping into Tomorrow (1974)
  • Places and Spaces (1975)
  • Caricatures (1976)
  • Thank You...For F.U.M.L. (Funking Up My Life) (1978)
  • Donald Byrd And 125th Street, N.Y.C. (1979)
  • Love Byrd: Donald Byrd and 125th St, N.Y.C. (1981)
  • Words, Sounds, Colors and Shapes (1983)
  • Harlem Blues (1987)
  • Getting Down to Business (1989)
  • A City Called Heaven (1991)
  • Touchstone (2000)
  • The Transition Sessions (2002)
  • Out of This World (2003)
  • At the Half Note Cafe, Vol. 1 (2003)
  • At the Half Note Cafe, Vol. 2 (2003)
  • At the Half Note Cafe, Vol. 1-2 (Bonus Tracks) (2004)
  • In a Soulful Mood (2005)
  • Pop-Jazz Volume 1 (2006)

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] läst: 19 december 2019.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] SNAC, Donald Byrd, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ Find a Grave, Donald Byrd, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  5. ^ Carnegie Hall:s öppna data, juni 2017, läs online och läs online, läst: 2 maj 2022.[källa från Wikidata]
  6. ^ R.I.P: Jazz Trumpeter Donald Byrd (på engelska), läs online.[källa från Wikidata]
  7. ^ ”Donald Byrd, Jazz Trumpeter, Dies at 80” (på engelska). http://www.nytimes.com/2013/02/12/arts/music/donald-byrd-renegade-jazz-trumpeter-dies-at-80.html?_r=0. Läst 17 februari 2013. 
  8. ^ thejazzrecord.com Läst 11 april 2017.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]