1932

Från Wikipedia

1932 - MCMXXXII 77 år sedan
År 1929 | 1930 | 1931 1932 1933 | 1934 | 1935
Årtionde 1910-talet | 1920-talet 1930-talet 1940-talet | 1950-talet
Århundrade 1800-talet 1900-talet 2000-talet
Årtusende 1000-talet
Året
Födda | Avlidna Bildanden | Upplösningar
Humaniora och kultur Film | Konst | Litteratur | Musik | Radio | Serier | Teater
Samhällsvetenskap och samhälle Krig | Politik | Sport
Teknik och vetenskap Vetenskap
Svenskspråkiga länder
Sverige 1932
Epok: Mellankrigstiden 1918-1939	Regent: Gustaf V kung 1907-1950
Ärkebiskop: Erling Eidem 1931-1950	Statsminister: C. G. Ekman 1930-1932 Felix Hamrin 1932 P. A. Hansson 1932-1936
Finland 1932
Epok: Mellankrigstiden 1917-1941	Regent: P. E. Svinhufvud president 1931-1937
Ärkebiskop: Lauri Ingman 1930-1934	Statsminister: Juho Sunila 1931-1932 T.M. Kivimäki 1932-1936
Andra tideräkningar
Bahá'í- kalendern	88 – 89
Buddhistisk kalender	2476
Judisk kalender	5692 – 5693
Muslimsk kalender	1350 – 1351
Persisk kalender (Iran och Afganistan)	1310 – 1311
Sakakalendern (Indien)	1854 – 1855
Thailändsk solkalender	2475

Innehåll 1 Händelser 1.1 Okänt datum 2 Födda 3 Avlidna 4 Nobelpris

[redigera] Händelser

• 22 januari - Ledaren Birger Furugård talar inför 6.000 människor på Hötorget i Stockholm vid de svenska nazisternas första offentliga möte.
• 27 januari - Kreugerkoncernen köper aktiemajoriteten i Bolidens gruvaktiebolag.
• 1 februari - Ivar Kreuger utställer i New York en check på 50.000 kronor.
• 13 februari - Kreugers check löses in på Svenska handelsbanken av en viss "Carl Ekman" (statsminister Carl Gustaf Ekman).
• 17 februari - Röda Korset startar insamlingar för nödlidande i Sverige.
• 22 februari - Hanna Anderssons påträffas död i en kvarndamm i Esarps socken i Skåne. Hennes man anklagas och det blir ett uppmärksammat rättsfall, det så kallade Esarpsmålet.
• 27 februari - Lapporörelsen iscensätter det så kallade Mäntsäläupproret i Finland.
• 29 februari - Sveriges Grand Prix 1932 körs vid sjön Rämen i Dalarna med den helt otippade Västeråsaren Olle Bennström som segrare.
• 6 mars - IF Göta vinner bandyfinalen mot Västerås SK med 3-2 (2-0).
• 7 mars - Fredrik von Sydow mördar sin far, politikern Hjalmar von Sydow, samt familjens hushållerska Karolina Herou och jungfru Ebba Hamn i hemmet på Norr Mälarstrand. Innan polisen kan gripa mördaren skjuter han sin fru och sedan sig själv på restaurang Gillet i Uppsala. Något motiv till de så kallade "von Sydowska morden" har aldrig framkommit.
• 12 mars - Den svenske industrimagnaten Ivar Kreuger begår självmord i Paris. Detta och de ekonomiska svårigheter som följer på det kallas "Kreugerkraschen".
• 22 mars - 40.000 svenska socialister demonstrerar mot arbetslösheten under parollen "Massorna hungriga - vad göra statsmakterna?".
• 10 april - Fältmarskalk Paul von Hindenburg väljs till Tysklands president.
• 9 maj - Muntlig tentamen införs vid studentexamen i Sverige.
• 15 maj - En misslyckad militärkupp inträffar i Japan.
• 22 maj - Erling Eidem blir Sveriges nye ärkebiskop.
• 23 maj - Den svenska konstnärsföreningen Färg och form bildas.
• 6 juni - Debutanten Gunnar Ekelöfs Sent på jorden betecknas som den första surrealistiska diktsamlingen i Sverige.
• 5 juli - António de Oliveira Salazar blir fascistisk premiärminister i Portugal för de kommande 36 åren.
• 15 juli - Josephine Baker uppträder på China i Stockholm.
• 22 juli - Sveriges statsminister Carl Gustaf Ekman återbetalar 50.000 kronor som han för sitt partis räkning mottagit av Ivar Kreuger.
• 24 juli - Statsminister Ekman nekar i pressen till all kännedom om och befattning med den check på 50.000 kronor, som han löst in den 13 februari.
• 5 augusti - Kungen Gustaf V underrättas om Ekmans förehavanden med den andra penningsumman. Ekman erkänner innehavet, men hans rykte är redan för skadat.
• 6 augusti
  • Carl Gustaf Ekman avgår som svensk statsminister (även som partiordförande för Frisinnade folkpartiet) efter avslöjandet om de 50.000 kronor han mottagit, vilket han först nekat till. Han efterträds på båda posterna av Felix Hamrin.
  • Motorvägen mellan Köln och Bonn invigs som första motorvägen i Tyskland.
• 12 september - En valdebatt med företrädare för partierna sänds för första gången i svensk radio.
• 17 september - Det svenska andrakammarvalet blir en framgång för socialdemokraterna.
• 24 september - Felix Hamrin avgår som svensk statsminister och efterträds av Per Albin Hansson i en socialdemokratisk minoritetsregering.
• 14 oktober - Statistik visar att antalet understödstagare i den svenska fattigvården har ökat dramatiskt under den stora arbetslösheten.
• 15 oktober - Fritiof Nilsson Piraten debuterar med Bombi Bitt och jag.
• 18 oktober - AIK vinner SM-guld i fotboll.
• 19 oktober - Prins Gustaf Adolf gifter sig borgerligt med Sibylla av Sachsen-Coburg-Gotha.
• 8 november - Franklin D Roosevelt väljs till USA:s president.
• 10 november - Färjestads BK grundas av några pojkar i Håfströms kiosk i Karlstadsorten Färjestad.

[redigera] Okänt datum

• Den nya lantbrukshögskolan i Ultuna i Sverige öppnas.
• AB Tempo, ett nytt enhetsprisföretag, grundas av Åhlén & Holm.
• Den svenska "Munckska kåren" upplöses.
• En svensk kommission, Kreugerkommissionen, tillsätts och konstaterar att konkurs för Kreugerkoncernen är oundviklig. Då flera avslöjanden om oegentligheter inom koncernen följer vidtas åtgärder för att lugna allmänheten och förhindra panikreaktioner på finansmarknaden. Många banker, som har lånat ut pengar till Kreugerkoncernen, beviljas statliga pengar för att överleva, framförallt Skandinaviska Banken, som är hårdast drabbad. Många privatpersoner gör stora förluster, men de stora förlorarna är de privata bankfirmorna, av vilka många går omkull.
• Den svenska regeringen utfärdar amnesti för de tryckfrihetsdömda efter Ådalshändelserna 1931.
• Den svenska polisen omorganiseras och 1908 års reservpolis utökas till statspolis.
• Mjölkreglering införs och sköts av Svenska mejeriernas förening.
• Verkstadsföretagen J. & C.G. Bolinders Mekaniska Verkstad och Munktells Mekaniska Verkstads AB går samman till AB Bolinder-Munktell.
• Nybro får stadsprivilegium.

[redigera] Födda

• 4 januari - Carlos Saura, spansk filmregissör och manusförfattare.
• 5 januari
  • Raisa Gorbatjova, hustru till Michail Gorbatjov.
  • Johnny Adams, amerikansk bluessångare
• 6 januari - Hans Lindgren, svensk skådespelare, manusförfattare och producent.
• 13 januari - Nils Brandt, finlandssvensk skådespelare.
• 20 januari - Göran Bernhard, svensk skådespelare.
• 24 januari - Henri Nouwen, nederländsk romersk-katolsk präst och författare.
• 26 januari - Coxsone Dodd, jamaikansk reggaeproducent
• 6 februari
  • Camilo Cienfuegos, kubansk revolutionär.
  • Karin Falck, svensk TV-producent.
  • François Truffaut, fransk regissör.
• 7 februari
  • Gay Talese, amerikansk författare och journalist.
  • Alfred Worden, amerikansk astronaut.
• 8 februari - John Williams, amerikansk filmmusikkompositör.
• 11 februari
  • Margit Carlqvist, svensk skådespelare.
  • Henri Namphy, före detta president i Haiti.
• 12 februari - Astrid Ferner, norsk prinsessa.
• 14 februari - Harriet Andersson, svensk skådespelare.
• 15 februari - Erika Remberg, österrikisk skådespelare.
• 18 februari - Miloš Forman tjeckisk-amerikansk filmregissör.
• 19 februari
  • Joseph Kerwin, amerikansk astronaut.
  • Gerhard Richter, tysk konstnär.
• 22 februari
  • Edward Kennedy, amerikansk politiker.
  • Elsa Prawitz, svensk skådespelare, manusförfattare och musiktextförfattare.
• 23 februari - Majel Barrett, amerikansk skådespelare.
• 24 februari
  • Michel Legrand, fransk populärkompositör.
  • Zell Miller, amerikansk politiker.
• 26 februari - Johnny Cash, amerikansk country-musiker.
• 27 februari
  • Elizabeth Taylor, amerikansk skådespelare.
  • Åke Whilney, svensk TV-profil.
• 28 februari - Anders Öhrwall, svensk dirigent.
• 4 mars - Miriam Makeba, sydafrikansk sångare.
• 6 mars
  • Marc Bazin, president i Haiti 1992-1993.
  • Bronisław Geremek, polsk historiker och politiker.
• 12 mars - Andrew Young, amerikansk demokratisk politiker och diplomat, kongressledamot 1973-1977, FN-ambassadör 1977-1979.
• 15 mars - Alan Bean, amerikansk astronaut.
• 16 mars - Walter Cunningham, amerikansk astronaut.
• 18 mars
  • Karl-Erik Hagström, svensk näringslivsledare, VD för AB Albin Hagström sedan 1967.
  • John Updike, amerikansk författare.
• 21 mars - Walter Gilbert, amerikansk biokemist, nobelpristagare 1980.
• 31 mars - Kerstin Palo, svensk skådespelare.
• 1 april - Debbie Reynolds, amerikansk skådespelare och sångare.
• 4 april
  • Anthony Perkins, amerikansk skådespelare.
  • Andrej Tarkovskij, rysk regissör, författare och skådespelare.
• 8 april - Tuanku Mahmud Iskandar, sultan av Johor.
• 10 april - Omar Sharif, egyptisk skådespelare.
• 11 april - Joel Grey, amerikansk skådespelare och sångare.
• 12 april - Lakshman Kadirgamar, lankesisk utrikesminister 1994-2001 och 2004-2005 (mördad).
• 13 april - Orlando Letelier, chilensk politiker och diplomat.
• 18 april - Öllegård Wellton, svensk skådespelare.
• 25 april - Nikolaj Kardasjev, rysk astrofysiker.
• 26 april
  • Michael Smith, brittisk-kanadensisk kemist, nobelpristagare.
  • Birgitta Stenberg, svensk författare och manusförfattare.
• 27 april - Bert-Åke Varg, svensk skådespelare.
• 28 april - Torbjörn Axelman, svensk skådespelare, regissör, manusförfattare och producent.
• 1 maj
  • Berndt Egerbladh, svensk jazzmusiker, kompositör och programledare i TV.
  • Shri S.M.Krishna, indisk politiker, chefsminister i Karnataka 1999-2004.
• 3 maj - Aldo Rossi, italiensk postmodernistisk arkitekt.
• 7 maj - Pete Domenici, amerikansk republikansk politiker, senator 1973-.
• 8 maj - Sonny Liston, amerikansk boxare.
• 16 maj - Meg Westergren, svensk skådespelare.
• 19 maj - Alma Cogan, engelsk popsångare.
• 29 maj - Jan Malmsjö, svensk skådespelare och sångare.
• 31 maj - Margaretha Löwler, svensk skådespelare.
• 4 juni - John Drew Barrymore, amerikansk skådespelare.
• 6 juni - David R Scott, amerikansk astronaut.
• 11 juni - Gerd Andersson, svensk balettdansör och skådespelare.
• 12 juni - Jan Sandquist, svensk TV-reporter.
• 19 juni - Pier Angeli, italiensk skådespelare.
• 21 juni - Lalo Schifrin, argentinsk pianist, kompositör och dirigent.
• 22 juni
  • Bengt Forslund, svensk producent, regissör och författare.
  • Amrish Puri, indisk skådespelare.
  • Prunella Scales, brittisk skådespelare.
  • Soraya Esfandiary - persisk exdrottning.
• 28 juni - Pat Morita, japansk-amerikansk skådespelare.
• 9 juli - Donald Rumsfeld, amerikansk politiker, försvarsminister från 2000.
• 12 juli - Ursula Richter, svensk radioproducent och programledare
• 16 juli - Dick Thornburgh, amerikansk republikansk politiker, USA:s justitieminister 1988-1991.
• 17 juli - Quino, egentligen Joaquín Salvador Lavado, argentinsk serieskapare.
• 19 juli - Jan Lindblad, svensk naturfilmare.
• 20 juli
  • Nam June Paik, koreansk-amerikansk konstnär.
  • Otto Georg Schily, tysk politiker och jurist.
  • Sonja Westerbergh, svensk skådespelare.
• 22 juli - Oscar de la Renta, modedesigner.
• 25 juli
  • Bengt Göransson, svensk socialdemokratisk politiker, Sveriges utbildningsminister 1989-1991.
  • Paul J. Weitz, amerikansk astronaut.
• 31 juli
  • Ted Cassidy, amerikansk skådespelare.
  • Pelle Petterson, svensk seglare och formgivare.
• 2 augusti - Peter O'Toole, irländsk-brittisk skådespelare.
• 3 augusti - Gunwer Bergkvist, svensk skådespelare.
• 7 augusti - Rien Poortvliet, nederländsk konstnär.
• 8 augusti - John Culver, amerikansk demokratisk politiker, senator 1975-1981.
• 9 augusti - Tam Dalyell, brittisk parlamentsledamot för Labour från 1962.
• 12 augusti - Sirikit, thailändsk drottning.
• 17 augusti
  • Karl-Axel Björnberg, svensk författare, guide och underhållare.
  • Leslie Manigat, president i Haiti 1988.
  • V.S. Naipaul, trinidad-brittisk författare, nobelpristagare.
• 22 augusti
  • Gerald Carr, amerikansk astronaut.
  • Saye Zerbo, president i Övre Volta, nuvarande Burkina Faso 1980-1982.
• 26 augusti
  • Joe H. Engle, amerikansk astronaut.
  • Olov Svedelid, svensk författare.
• 27 augusti - François Bronett, svensk cirkusdirektör.
• 1 september
  • Helga Goebbels, en av Joseph Goebbels döttrar.
  • Bengt Hallberg, svensk jazzpianist.
• 7 september - Rolf Holmström, svensk fotbollsspelare i bland annat GAIS.
• 11 september
  • Sven-Axel Carlsson, svensk skådespelare och filmproducent.
  • Jan-Erik Wikström, svensk politiker, riksdagsledamot för Folkpartiet 1970-1973 och 1976-1992.
• 18 september - Nikolai Rukavishnikov, rysk kosmonaut.
• 22 september
  • Ingemar "Ingo" Johansson, svensk boxare.
  • Maurice Kouandété, före detta president i Dahomey, nuvarande Benin.
  • Algirdas Brazauskas - litauisk president 1993 - 1998.
• 24 september - Svetlana Beriosova, litauisk ballerina.
• 25 september - Glenn Gould, kanadensisk pianist.
• 26 september - Manmohan Singh, indiens regeringschef sedan 2004.
• 28 september - Víctor Jara, chilensk visdiktare och sångare.
• 29 september - Robert Benton, amerikansk regissör och manusförfattare.
• 16 oktober - Detlev Karsten Rohwedder, tysk företagsledare och politiker.
• 18 oktober - Vytautas Landsbergis, litauisk president 1990-1993.
• 21 oktober - R. J. Rummel, amerikansk statsvetare.
• 27 oktober
  • Jean-Pierre Cassel, fransk skådespelare.
  • Sylvia Plath, amerikansk författare och lyriker.
• 28 oktober - Suzy Parker, amerikansk fotomodell och skådespelare.
• 1 november - Francis Cardinal Arinze, afrikansk romersk-katolsk ärkebiskop och kardinal.
• 7 november - Ann-Marie Gyllenspetz, svensk skådespelare.
• 10 november – Roy Scheider, amerikansk skådespelare.
• 15 november
  • Petula Clark, brittisk sångare och skådespelare.
  • Alvin Plantinga, amerikansk filosof.
• 20 november - Lucy Marlow, amerikansk skådespelare.
• 23 november
  • Renato Raffaele Martino, italiensk kardinal.
  • Bernt Callenbo, svensk skådespelare, regissör och manusförfattare.
• 25 november - Leif Forstenberg, svensk skådespelare.
• 29 november
  • Jacques Chirac, fransk president 1995 - 2007.
  • Moltas Erikson, svensk radioprofil.
  • Diane Ladd, amerikansk skådespelare.
• 3 december - Corry Brokken, nederländsk sångerska och skådespelare.
• 5 december - Little Richard, amerikansk rock-and-roll-musiker.
• 9 december - Don King, amerikansk boxningspromotor.
• 17 december - Bill Nilsson, svensk motocrossförare.
• 18 december - Tony Williamson, brittisk manusförfattare.
• 20 december - Christina Lundquist, svensk skådespelare.
• 24 december - Ian Wachtmeister, svensk industriman och politiker, partiledare för partiet Ny demokrati.
• 31 december - Sune Mangs, finlandssvensk sångare och skådespelare.

[redigera] Avlidna

• 7 januari - André Maginot, fransk politiker.
• 21 februari - Erik Bergman, svensk journalist och författare.
• 6 mars - John Philip Sousa, kompositör och dirigent av marschmusik.
• 7 mars
  • Hjalmar von Sydow, svensk politiker.
  • Aristide Briand, fransk politiker.
• 12 mars - Ivar Kreuger, svensk ingenjör och finansman (mord eller självmord).
• 14 mars - George Eastman, amerikansk uppfinnare.
• 28 mars - Leslie Mortimer Shaw, amerikansk republikansk politiker, USA:s finansminister 1902-1907.
• 4 april - Wilhelm Ostwald, tysk fysiker och kemist, nobelpristagare i kemi.
• 18 april - William J. Harris, amerikansk demokratisk politiker, senator 1919-1932.
• 6 maj - Paul Doumer, fransk president (mördad).
• 15 maj - Tsuyoshi Inukai, japansk politiker, premiärminister 1931-1932 (mördad).
• 12 juni - Horace Chilton, amerikansk demokratisk politiker, senator 1891-1892 och 1895-1901.
• 13 juni - William C. Redfield, amerikansk demokratisk politiker, handelsminister 1913-1919.
• 16 juni - Frederik Willem van Eeden, nederländsk författare.
• 10 juli - John Börjeson, svensk lektor.
• 22 juli - Errico Malatesta, italiensk anarkist och revolutionär.
• 26 juli - Fred Duesenberg, amerikansk racerförare och bildesigner, grundare av bilmärket Duesenberg.
• 16 augusti - Karl Fazer, finsk bagare och företagsledare.
• 19 augusti - Louis Anquetin, fransk målare.
• 2 september - Johan August Gustafsson, träskulptör, även kallad JAG.
• 23 september - Jules Chéret, fransk konstnär.
• 27 september - John Sharp Williams, amerikansk demokratisk politiker.
• 29 oktober - Joseph Babinski, fransk neurolog.
• 25 december - Ernst Rolf, svensk revyartist (lunginflammation).
• Charles Gide, fransk nationalekonom.
• Olof Hammarsten, professor i medicinsk och fysiologisk kemi.

[redigera] Nobelpris

• Fysik - Werner Heisenberg, Tyskland
• Kemi - Irving Langmuir, USA
• Medicin
  • Sir Charles Sherrington, Storbritannien
  • Edgar Adrian, Storbritannien
• Litteratur - John Galsworthy, Storbritannien
• Fred - Inget pris utdelades