Elektroencefalografi

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
En patient med 32 elektroder

Elektroencefalografi (EEG) är en metod för att registrera hjärnbarkens spontana elektriska aktivitet med hjälp av elektroder som vanligtvis klistras fast på skalpen. Elektroderna klistras i ett rutmönster som täcker skalpen enligt ett internationellt system, det så kallade 10-20-systemet, med referenspunkter i näsroten och nackbenets förgreningspunkt. Den grafiska representationen av undersökningsresultatet är ett elektroencefalogram. Detta diagram framställs efter att signalerna har fouriertransformerats i datorn så att man får fram signalernas frekvenser[1].

I det svenska sjukvårdssystemet utför en BMA, Biomedicinsk analytiker, EEG-undersökningen. Denna tolkas av läkare som är specialister i klinisk neurofysiologi.

Användningsområden[redigera | redigera wikitext]

EEG används kliniskt bland annat för att diagnostisera epilepsi, sömnstörningar, narkolepsi men även andra funktionella sjukdomar i hjärnan kan studeras med metoden, exempelvis demens. EEG används även för att undersöka om en patient är hjärndöd.

Indelning av hjärnrytmer[redigera | redigera wikitext]

Frekvensintervall Namn Associerad med: EEG
> 40 Hz Gammavågor Högre mentala förmågor som problemlösning, rädsla och vakenhet.
Eeg gamma.svg
13–39 Hz Betavågor Aktivt eller oroligt tänkande, aktiv koncentration, upprymdhet.
Eeg beta.svg
7–13 Hz Alfavågor Vaken avkoppling, förstadiet till sömn, yrvaket tillstånd, REM-sömn och drömmande.
Eeg alpha.svg
4–7 Hz Thetavågor Djup meditation, sömn.
Eeg theta.svg
< 4 Hz Deltavågor Djup, drömlös sömn.
Eeg delta.svg

(Generell indelning, de exakta gränserna varierar mellan olika källor, och det finns inga allmänt accepterade gränsdragningar).

Tolkning av EEG[redigera | redigera wikitext]

Spikes och waves hos en patient med barnepilepsi.

När man tolkar EEG tittar man på de olika typerna av hjärnvågor och försöker hitta patologiska vågformer. Exempel på dessa vågformer är spikes och sharp waves vilket kan påvisa att patienten har epilepsi.[2]

Artefakter[redigera | redigera wikitext]

Artefakt, eller mätstörningar, kallas det när man får missvisande mätvärden. De mönster man med hjälp av instrumenten iakttar härstammar då inte från de fenomen man önskar undersöka.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Rampil, Ira Jay. ”Fast Fourier Transformation of EEG Data”. Fast Fourier Transformation of EEG Data. JAMA. http://jama.jamanetwork.com/article.aspx?articleid=391249. Läst 4 september 2012. 
  2. ^ ”Godartade barnepilepsier”. Godartade barnepilepsier. Svensk Neuropediatrisk Förening. http://www.blf.net/neuropediatrik/utbildn.dagar/nollsex/fyra.pdf. Läst 4 september 2012.