Wikipedia:Språklig stil

Wikipedia

(Omdirigerad från Wikipedia:Språkvård)
Hoppa till: navigering, sök
Genväg:
WP:SV
Denna sida i ett nötskal:
  • Det finns ett antal rekommenderade standarder för svenskt språk och svensk terminologi
  • Skriv med ett vårdat språk

Denna sida behandlar språkvård på svenskspråkiga Wikipedia.

Innehåll

[redigera] Var djärv!

När det talas om språkvård, rekommendationer och ett korrekt språk är det lätt att känna press. Måste man verkligen skriva perfekt svenska för att vara godkänd som artikelförfattare på Wikipedia? Absolut inte! Det viktigaste är att förbättra Wikipedias artiklar och tillföra nytt innehåll. Var därför djärv och skriv så mycket som möjligt oavsett kunskaper om stavning och grammatik. Det finns alltid någon annan som läser artikeln senare och kan korrigera eventuella misstag. I det närmaste allt som publiceras på papper korrekturläses, eftersom alla skribenter – även de professionella – gör fel då och då.

Det existerar inte någon perfekt svenska, eftersom det är språkanvändarna som definierar vad som är bra och dåligt språk. Däremot finns det konventioner som de flesta är överens om när det gäller grammatik, stavning och språklig stil, och dessa är samlade i referensverk som till exempel Svenska Akademiens ordlista.

Wikipedias motto "Var djärv!" gäller förstås även för språkvårdare. För den som läser en artikel och ser ett språkfel är det bara att ändra – i första hand i enlighet med rekommendationerna på den här sidan. Rekommendationerna, i likhet med externa referensverk, utgör dock inte någon lagsamling. De får därför inte användas som bevis för att någon skulle ha fel och någon annan rätt.

För den som är särskilt intresserad av språkvård finns även närmare riktlinjer för korrekturläsning.

[redigera] Vad är ett vårdat språk?

Om Wikipedia-artiklar är skrivna på god svenska ökar möjligheterna för att läsare ska få uppfattningen av att det rör sig om ett seriöst försök att skapa en encyklopedi. I begreppet god svenska ingår

  • att grammatik och stavning är korrekta
  • att texten inte innehåller tvetydiga formuleringar
  • att texten är lättläst
  • att grafiska element, till exempel kursiv stil, används på ett konsekvent och förståndigt sätt
  • att en artikel inte växlar alltför kraftigt mellan språkliga stilnivåer (helst skulle förstås samma stilnivå genomströmma hela Wikipedia, men det kan vi knappast uppnå med tanke på det stora antalet skribenter).

Tänk dock på att det kan finnas många olika sätt att uppnå dessa mål, och att ditt eget sätt inte nödvändigtvis är bättre än någon annans. Personer som intresserar sig för språkvård utvecklar ofta en mycket tolerant hållning: två kända exempel är Fredrik Lindström som i sina böcker och i programmet Värsta språket förespråkar en liberal attityd, samt grundarna av rörelsen skrivihop.nu som enligt egen utsago "själva genomgått en resa från språktalibanwannabear till språkliberaler" (källa www.skrivihop.nu, besökt den 9 november 2004).

[redigera] Standarder för språk och namngivning

[redigera] TT-språket

Den samling rekommendationer som kanske bäst lämpar sig för Wikipedia är TT-språket, som tillhandahålls av Tidningarnas telegrambyrå (TT). Det finns flera anledningar till varför Wikipedia bör förlita sig på dessa rekommendationer:

  • reglerna följs ofta av press, radio och teve, vilket gör att de kan accepteras av de flesta språkanvändare
  • reglerna uppdateras ofta, vilket är ovärderligt för en encyklopedi som själv ständigt uppdateras
  • reglerna är tillgängliga på nätet, vilket är praktiskt för artikelförfattare.

TT-språkets rekommendationer omfattar bland annat följande:

  • textreklam såsom avvikande versalisering eller typografi i företags- eller produktnamn normaliseras[1]
  • uttryck såsom bland annat, cirka och med mera förkortas inte[2]
  • initialförkortningar som uttalas som ord skrivs genomgående med gemener (förutom begynnelsebokstaven i egennamn).[3]

Se vidare

[redigera] Svenska skrivregler

Språkrådet (före detta Svenska språknämnden) ger ut Svenska skrivregler, som med jämna mellanrum utkommer i nya utgåvor. Den är lättläst och praktiskt inriktad, men finns tyvärr inte på Internet.

[redigera] Myndigheternas skrivregler

Skriv- och språkrekommendationer från Regeringskansliet finns sammanställda i Myndigheternas skrivregler. Skrivreglerna finns fritt tillgängliga på Internet och som tryckt publikation. Skriften är enkel att använda, men uppdateras inte lika ofta som TT-språket.

Se vidare

[redigera] Svenska Akademiens ordlista

När det gäller stavning och böjning är Svenska Akademiens ordlista (SAOL) den vedertagna referensen. Den är en betaltjänst i sin internetversion.

Oavsett vad folk tror, så är det inte SAOL som definierar vilka ord som ingår i svenska språket. En ordlista i ett band kan omöjligen ta upp alla facktermer, sammansättningar och nyord, utan måste begränsas till de vanligaste och mest etablerade orden. Den svenska ordskatten är mycket rikare än SAOL:s 120 000 ord. Men om en fackterm eller något annat ord ska ha en egen artikel måste det vara relevant och verifierbart.

Svenska akademins ordbok som finns på Internet kan också användas som källa, men är bristfällig eftersom de flesta av uppslagsorden är mycket gamla.

[redigera] Specialområden

Det finns ordlistor och rekommendationer inom vissa områden.

  • Storheter och enheter: Swedish Standards Institute (SIS) ger ut böckerna SI-Guide och Storheter och enheter - SI måttenheter. Där finns rekommendationer om storheter och enheter inom SI, omräkningsfaktorer för äldre enheter, andra liknande standarder samt skrivsätt (exempelvis stora eller små bokstäver samt rak eller kursiv stil).
  • Teknisk terminologi och fackspråk: Terminologicentrum (TNC) utger Skrivregler för svenska och engelska sedan 1941, nu i femte upplagan.
  • EU-relaterade språkfrågor: Publikationshandboken innehåller EU:s skriv- och språkregler (för den svenska versionen se [4]).
  • Undvika tillkrånglade skrivsätt: Det svenska justitiedepartementet har sammantällt den så kallade "svarta listan" över ord och uttryck som är onödigt tillkrånglade och därför vanligen bör undvikas (se [5]).
  • Svenska datatermgruppen (fritt tillgänglig på Internet, se [6])
  • Svenska biotermgruppen (fritt tillgänglig på Internet)

[redigera] Liten hjälpreda

Fetstil används i detta avsnitt för rekommenderade skrivsätt. Se även Wikipedia:Namngivning#Allmänna rekommendationer.

[redigera] Förkortningar

Undvik att förkorta fraser på Wikipedia. Skriv alltså ut uttrycken bland annat, bland andra, cirka, med flera, det vill säga, etcetera, med mera, och dylikt och så vidare. Namn på språk bör inte heller förkortas; skriv alltså inte it. utan italienska.

Förkortningar på organisationer, företag och dylikt skrivs med gemener och versal begynnelsebokstav ifall de uttalas som ett ord, som till exempel Tass, Ikea, Jas och Nato, medan förkortningar som uttalas bokstav för bokstav skrivs med versaler, som exempelvis ABB, TCO, SMHI och LKAB. Förkortningar av den här typen som inte är allmänt kända bör för övrigt skrivas ut första gången de används i texten.

Förkortningar som inte är egennamn och som inte läses ut i sina delar, exempelvis cd, dvd, mpeg, vd och vvs, bör skrivas med gemener precis som vanliga ord.

Se vidare

[redigera] Förkortade uppslagsord

Wikipedias utrymme är inte begränsat på samma sätt som vanliga uppslagverk. Därför behöver vi inte som traditionella ordböcker och encyklopedier spara på plats genom förkortade uppslagsord. Använd alltså inte förkortade skrivsätt som A. eller ~ utan skriv ut uppslagsordet varje gång det förekommer.

[redigera] Decimaltecken

I svensk skrift används decimalkomma och inte decimalpunkt. Enligt ISO 31 är decimaltecknet ett komma på grundlinjen, men i dokument på engelska används ofta en punkt.

  • Skriv inte *"Ett närmevärde till pi är 3.14" utan "Ett närmevärde till pi är 3,14".

Ett hjälpmedel för att skriva även långa tal enligt svenska Wikipedias rekommendationer kan vara att använda "formatnum". Exempelvis skrivs {{formatnum:-299792458.56789}} här hos oss ut som -299 792 458,56789, men på annat sätt på vissa andra wikipedior.

[redigera] Procent och promille

I löpande text används hellre orden procent och promille än procenttecken (%) och promilletecken (‰). Om procenttecken eller promilletecken används ska det vara ett blanksteg mellan siffervärdet och tecknet. Vid sifferuttryck är hårda blanksteg som förhindrar radbrytning mellan talet och enheten att föredra. Dessa skrivs som   i redigeringsläge.

I löptext

Skriv inte
24% av befolkningen talar tyska.
utan skriv
24 procent av befolkningen talar tyska.
Resultat: 24 procent av befolkningen talar tyska.

I tabeller och faktarutor med ont om utrymme.

Skriv inte
Tyska: 24%
utan skriv
Tyska: 24 %
Resultat: Tyska: 24 %

[redigera] Tal och matematiska symboler

I icke-matematisk löptext bör små heltal skrivas ut med bokstäver. En ungefärlig övre gräns kan dras vid talet tolv. I ett givet sammanhang bör man dock vara konsekvent.

  • Skriv inte *"de 3 musketörerna", utan "de tre musketörerna".
  • Skriv inte *"Per hade tre kronor och Anna hade 254 kronor", utan använd det konsekventa skrivsättet "Per hade 3 kronor och Anna hade 254 kronor".

Undvik att inleda meningar med tal eller matematiska symboler. Dessa saknar versala varianter som kan markera meningens början, vilket gör att meningarna flyter ihop.

  • Undvik "1879 föddes Einstein" utan skriv hellre "Einstein föddes 1879". I nödfall kan man skjuta in ett ord före talet: "År 1879 föddes Einstein".

[redigera] Versalisering

Se artikeln om versalisering för råd om var stora bokstäver ska användas.

[redigera] Särskrivning

De flesta sammansatta ord i svenskan ska skrivas ihop. Därför skriver vi häromdagen, någonstans och överföringshastighet. Vid alltför långa ord kan det vara frestande att skriva isär för att öka tydligheten, men då är oftast den bästa lösningen att skriva om frasen.

  • Skriv alltså inte *"Konstsnickeriet Trävligheter lämnade in en handelsbolagsstatusansökan" utan "Konstsnickeriet Trävligheter ansökte om att få status som handelsbolag".

Reglerna för när ord ska skrivas ihop, skrivas isär eller när bindestreck ska användas är inte alltid intuitiva; det är inte lätt att gissa sig till att många föredrar skrivsättet "i dag" och "nu för tiden" hellre än att skriva ihop (Svenska Akademiens ordlista betraktar dock båda skrivsätten som likvärdiga). Vid tvekan kan ordet kontrolleras i något referensverk, till exempel på TT-språkets webbsidor eller i Svenska Akademiens ordlista.

[redigera] Semikolon

Semikolon används mellan huvudsatser och det krävs alltså att fraserna på bägge sidor om tecknet kan skrivas som egna, fullständiga meningar.

  • Skriv inte *"Det är inte sant; trots att många påstår motsatsen." ("Trots att många påstår motsatsen." är ingen fullständig mening) utan "Det är inte sant, trots att många påstår motsatsen".

[redigera] Satsradning

Satsradning innebär att två huvudsatser sammanfogas med ett kommatecken. Detta kan åtgärdas genom att infoga en samordnande konjunktion, genom att skriva satserna som två separata meningar eller med hjälp av semikolon.

Se vidare

[redigera] Överflödiga kommatecken

En grundregel för kommatecken i löpande text är att de bara används när det krävs för att texten ska bli tydlig (samt vid uppräkningar och dylikt, förstås).

  • Skriv inte *"Jag vet inte, om jag föredrar sushi, eller hamburgare." utan "Jag vet inte om jag föredrar sushi eller hamburgare".

Ibland placeras ett kommatecken felaktigt omedelbart före det finita verbet (det verb som tidsböjs; "bor" i exemplet nedan).

  • Skriv inte *"Sven Svensson, bor i Sverige" utan "Sven Svensson bor i Sverige.".

[redigera] Nödvändiga kommatecken

Inskjutna fraser bör av tydlighetsskäl alltid omges av kommatecken.

  • Skriv inte *"Han flyttade från Köpenhamn Danmarks huvudstad till Flen" utan hellre Han flyttade från Köpenhamn, Danmarks huvudstad, till Flen.

[redigera] Anglicismer

På Wikipedia är det vanligt att bidragsgivare har översatt till exempel en engelsk text till svenska. Därför kan det vara lämpligt att vara extra uppmärksam på typiska så kallade anglicismer – ord eller fraser där det engelska ursprunget gör texten onödigt svårläst på svenska.

Exempel:

  • "Sverker spenderade en vecka i Stehag" är misstänkt likt "Sverker spent a week in Stehag" och bör ändras till "Sverker tillbringade en vecka i Stehag".
  • "Han var den förste att göra det" liknar "He was the first one to do so" men bör skrivas "Han var den förste som gjorde det".

[redigera] Skrivsätt för ord från andra språk

Särskilda riktlinjer angående lånord från andra språk, där ett etablerat svenskt skrivsätt saknas, finns i Wikipedia:Översättning och transkription.

[redigera] Språklig stil

Artiklar i Wikipedia bör skrivas så att det syns att det handlar om en encyklopedi. Undvik därför ett alltför familjärt språk och använd inte jag-form eller man-form. Det är kanske mer en stilfråga än en språkvårdsfråga, och fler tips ges på Wikipedia:Stilguide.

En annan risk är förstås språket blir alltför formellt eller akademiskt. Språkvårdare strävar efter att förenkla det som är onödigt krångligt. Skriv alltså lättläst och tydligt, utan att för den skull ta bort relevanta detaljer.

[redigera] Luddiga citationstecken

Citationstecken används ibland för att markera ett visst avstånd till ordvalet, till exempel:

  • Den muslimska "kyrkan" var prydd av en lökformig kupol.
  • Det var en "stark" upplevelse.
  • Vi vill ha värme var ingen "riktig" schlagerlåt.

Wikipedia är inte ett sådant sammanhang. I en encyklopedi måste man veta vad man skriver, och noggrant välja sina ord. Om ett ord passar så illa att man måste ta till citationstecken för att kunna acceptera det i texten, då ska man söka upp ett bättre ord eller formulera om meningen. Ibland räcker det att ta bort citationstecknen och stå för ordet som det är.

En tumregel är att citattecken alltid ska omge just ett citat, eller något som har karaktär av citat. När man citerar ska man alltid uppge källan.

Apostrof, i vissa sammanhang kallat enkelt citattecken, används enligt Svenska språknämnden för att visa en ordförklaring. Citat ur deras skrift Svenska skrivregler : "Ordet demokrati 'folkstyre' kommer från grekiskan."

Se vidare

[redigera] Substantivsjuka

Substantivsjuka förekommer ofta när skribenten försöker skriva formellt eller opersonligt. Det handlar om en tendens att beskriva de flesta handlingar med substantiv istället för verb, vilket gör texten abstrakt och svår att ta till sig. Dessutom döljer substantiven ofta vem som utfört handlingen.

Exempel:

  • "Nedmonteringen av konstverket hade sin grund i en högljudd protest" skulle kunna skrivas "Kalmar stad monterade ner konstverket, eftersom 10 000 kommuninvånare protesterade högljutt".

[redigera] Passiv form

Meningar bör stå i aktiv form och inte passiv form, eftersom agenten lätt försvinner i passiv form. Skriv "katten jagade råttan" i stället för *"råttan jagades".

[redigera] Fotnoter

Fotnoter efter en mening skrivs vanligen efter punkten och alltid utan mellanrum mellan punkten och fotnoten.

  • Exempel: George Bush bor i USA.[1]

Undantaget är om fotnoten avser en faktauppgift som står sist i meningen, då den skrivs före punkten.

  • Exempel: George Bush är son till en gammal president[2] och föddes i Connecticut[3].

[redigera] Se även

Den här artikeln är hämtad från http://sv.wikipedia.org/wiki/Wikipedia:Spr%C3%A5klig_stil
Personliga verktyg