Emil Jannings
Emil Jannings | |
Emil Jannings återvänder från USA, maj 1929. | |
Född | Theodor Friedrich Emil Janenz 23 juli 1884 Rorschach, Sankt Gallen, Schweiz |
---|---|
Död | 2 januari 1950 (65 år) Strobl, Salzburg, Österrike |
Betydande roller | |
Hotelportiern i Sista skrattet Mephisto i Faust General Dolgorucki / Storhertig Sergius Alexander i Sista Kommandot Immanuel Rath i Blå ängeln | |
IMDb SFDb |
Emil Jannings, eg. Theodor Friedrich Emil Janenz, född 23 juli 1884 i Rorschach i Sankt Gallen i Schweiz, död 2 januari 1950 i Strobl i delstaten Salzburg i Österrike, var en tysk skådespelare. Han tilldelades den första Oscarstatyetten för bästa manliga huvudroll, vid Oscarsgalan 1929.
Efter första världskriget övergick Jannings från talscenen till filmen och vann världsrykte som en av stumfilmens främsta skådespelare.[1] Han ansågs mycket populär i Hollywood under 1920-talet. Han samarbetade framför allt med regissörerna F.W. Murnau och Josef von Sternberg. Senare under karriären samarbetade han med nazistregimen i Tyskland i ett antal propagandafilmer, vilket medförde ett rykte som omöjliggjorde en karriär efter andra världskrigets slut.
Filmografi i urval
- 1919 – Kungens mätress
- 1920 – Krögarens döttrar
- 1920 – Konung Blåskägg
- 1920 – Die Brüder Karamasoff
- 1922 – Othello
- 1922 – Faraos hustru
- 1924 – Sista skrattet
- 1924 – Das Wachsfigurenkabinett
- 1924 – Quo Vadis?
- 1925 – Hycklaren
- 1925 – Varieté
- 1926 – Faust
- 1927 – Frestelse
- 1928 – Sista kommandot
- 1928 – Street of Sin
- 1930 – Blå ängeln
- 1935 – Två konungar
- 1937 – Den Sönderslagna Krukan
- 1937 – Före solnedgången
- 1939 – Robert Koch - dödens bekämpare
- 1941 – Ohm Krüger
- 1942 – Die Entlassung
Referenser
- ^ Carlquist, Gunnar, red (1933). Svensk uppslagsbok. Bd 14. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 296-97
Externa länkar
- Wikimedia Commons har media som rör Emil Jannings.
- Emil Jannings på Internet Movie Database (engelska)
- Emil Jannings på Svensk Filmdatabas