Eta Trianguli Australis
| Eta Trianguli Australis (η) | |
 | |
| Observationsdata Epok: J2000.0 | |
|---|---|
| Stjärnbild | Södra triangeln |
| Rektascension | 16t 41m 23,10750s[1] |
| Deklination | -68° 17′ 46,0378″[1] |
| Skenbar magnitud () | +5,91[2] |
| Stjärntyp | |
| Spektraltyp | B7 V[3] eller B7 IVe[4] |
| U–B | -0,42[2] |
| B–V | -0,08[2] |
| Astrometri | |
| Radialhastighet () | -10,0 ± 7,6[5] km/s |
| Egenrörelse (µ) | RA: -14,51[1] mas/år Dek.: -11,23[1] mas/år |
| Parallax () | 4,93 ± 0,37[1] |
| Avstånd | 660 ± 50 lå (200 ± 20 pc) |
| Absolut magnitud () | -0,36[6] |
| Detaljer | |
| Massa | 3,76 ± 0,12[7] M☉ |
| Radie | 3,57[8] R☉ |
| Luminositet | 318[7] L☉ |
| Temperatur | 12 162 ± [7] K |
| Vinkelhastighet | 234 ± [7] km/s |
| Andra beteckningar | |
| η TrA, CPD-68° 2789, GC 22379, HD 149671, HIP 81710, HR 6172, SAO 253649 [9] | |
Eta Trianguli Australis (η Trianguli Australis, förkortat Eta TrA, η TrA) som är stjärnans Bayerbeteckning, är en ensam stjärna[10] belägen i den sydöstra delen av stjärnbilden Södra triangeln. Den har en skenbar magnitud på 5,91[2] och är svagt synlig för blotta ögat där ljusföroreningar ej förekommer. Baserat på parallaxmätning inom Hipparcosuppdraget på ca 4,9[1] mas, beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 660 ljusår (ca 200 parsek) från solen. På det beräknade avståndet minskas stjärnans skenbara magnitud genom skymning med 0,28 enheter på grund av interstellärt stoft.[6]
Nomenklatur[redigera | redigera wikitext]
Stjärnan ges ibland ett superscript: η1 Trianguli Australis, även om den är den enda som brukar benämnas med denna Bayerbeteckning. Lacaille kallade även en närliggande stjärna som Eta, som inkonsekvent följdes av Francis Baily, som använde namnet för den ljusare eller båda stjärnorna i två olika publikationer. Trots dess svaghet upprätthöll Gould sin Bayerbeteckning eftersom de var närmare än 25° från den södra himmelska polen. Den andra Eta betecknas nu som HD 150550.[11]
Egenskaper[redigera | redigera wikitext]
Eta Trianguli Australis är en blå till vit stjärna i huvudserien av spektralklass B7 V[3]. Den har massa som är ca 3,8[7] gånger större än solens massa, en radie som är ca 3,6[8] gånger större än solens och utsänder från dess fotosfär ca 320[7] gånger mera energi än solen vid en effektiv temperatur av ca 12 200[7] K.
Även om Eta Trianguli Australis tidigare har klassificerats som en B7 IVe Be-underjättestjärna,[4] fann Jaschek och Jaschek (1992) inget spår av emission i spektret.[12] Grady et al. (1989) rapporterade endast "svag eller smal” dubbelpik av Hα-emission, men ingen emission vid Hβ".[13]
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b c d e f] van Leeuwen, F. (2007), "Validation of the new Hipparcos reduction", Astronomy and Astrophysics, 474 (2): 653–664, arXiv:0708.1752 , Bibcode:2007A&A...474..653V, doi:10.1051/0004-6361:20078357.
- ^ [a b c d] Johnson, HL; et al. (1966), "UBVRIJKL photometry of the bright stars", Communications of the Lunar and Planetary Laboratory , 4 (99), Bibcode : 1966CoLPL...4...99J.
- ^ [a b] Houk, Nancy (1979), Michigan catalogue of two-dimensional spectral types for the HD stars , 1 , Ann Arbor, Michigan: Dept. of Astronomy, University of Michigan, Bibcode : 1978mcts.book.....H .
- ^ [a b] Berger, DH; Gies, DR (July 2001), "A Search for High-Velocity Be Stars", The Astrophysical Journal , 555 (1): 364–367, Bibcode : 2001ApJ...555..364B , doi : 10.1086/321461 .
- ^ de Bruijne, JHJ; Eilers, A.-C. (October 2012), "Radial velocities for the HIPPARCOS-Gaia Hundred-Thousand-Proper-Motion project", Astronomy & Astrophysics , 546 : 14, arXiv : 1208.3048 , Bibcode : 2012A&A...546A..61D , doi : 10.1051/0004-6361/201219219 , A61.
- ^ [a b] Gontcharov, GA (November 2012), "Spatial distribution and kinematics of OB stars", Astronomy Letters , 38 (11): 694–706, arXiv : 1606.09028 , Bibcode : 2012AstL...38..694G , doi : 10.1134/S1063773712110035.
- ^ [a b c d e f g] Zorec, J.; Royer, F. (January 2012), "Rotational velocities of A-type stars. IV. Evolution of rotational velocities", Astronomy & Astrophysics , 537 : A120, arXiv : 1201.2052 , Bibcode : 2012A&A...537A.120Z , doi : 10.1051/0004-6361/201117691.
- ^ [a b] https://www.universeguide.com/star/etatrianguliaustralis. Hämtad 2018-09-25.
- ^ "eta01 TrA" . SIMBAD . Centre de données astronomiques de Strasbourg. Hämtad 2017-09-14.
- ^ Eggleton, PP; Tokovinin, AA (September 2008), "A catalogue of multiplicity among bright stellar systems", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society , 389 (2): 869–879, arXiv : 0806.2878 , Bibcode : 2008MNRAS.389..869E , doi : 10.1111/j.1365-2966.2008.13596.x.
- ^ Wagman, Morton (2003), Lost Stars: Lost, Missing and Troublesome Stars from the Catalogues of Johannes Bayer, Nicholas Louis de Lacaille, John Flamsteed, and Sundry Others , Blacksburg, VA : The McDonald & Woodward Publishing Company, pp. 303–04, ISBN 978-0-939923-78-6
- ^ Jaschek, C.; Jaschek, M. (November 1992), "A southern Be star survey - Spectra and envelope radii", Astronomy and Astrophysics Supplement Series (ISSN 0365-0138), 95 (3): 535–540, Bibcode : 1992A&AS...95..535J
- ^ Grady, CA; et al. (April 1, 1989), "Highly ionized stellar winds in Be stars. II - Winds in B6-B9.5e stars", Astrophysical Journal, Part 1 (ISSN 0004-637X) , 339 : 403–419, Bibcode : 1989ApJ...339..403G , doi : 10.1086/167306.
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
| ||||||||||||||||
