Södra triangeln

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Södra triangeln
Triangulum Australe
Klicka för större bild.
Lista över stjärnor i Södra triangeln
Latinskt namn Triangulum Australe
Förkortning TrA
Rektascension 16[1] h
Deklination -65[1]°
Area 110 grad² (83)
Huvudstjärnor 3
Bayer/Flamsteedstjärnor 10
Stjärnor med exoplaneter 1
Ljusa stjärnor 3
Stjärnor nära solsystemet 0
Ljusaste stjärnan Atria, Alfa Trianguli Australis (1,92[2]m)
Närmaste stjärnan Zeta Trianguli Australis (39,48 )
Messierobjekt 0
Meteorregn Inga
Närliggande stjärnbilder Vinkelhaken, Altaret, Cirkelpassaren, Paradisfågeln
Synlig vid latituder mellan +25° och −-90°
Bäst synlig klockan 21:00 under Juli.

Södra triangeln (Triangulum Australelatin) är en liten stjärnbild på den södra stjärnhimlen.[3][4]

Stjärnbilden var inte med när stjärnbilderna listades av astronomen Klaudios Ptolemaios på 100-talet e. Kr. i hans samlingsverk Almagest. Den är däremot en av de 88 moderna stjärnbilderna som erkänns av den Internationella Astronomiska Unionen.[5]

Historia[redigera | redigera wikitext]

Stjärnbilden är den minsta av de tolv stjärnbilder som namngavs av den holländske astronomen Petrus Plancius efter kartograferna Pieter Dirkszoon Keyser och Frederick de Houtmans observationer. Den förekom första gången i en stjärnatlas som publicerades av Plancius och den flamländske kartografen Jodocus Hondius 1589, där den kallades Triangulus Antarcticus och felaktigt placerades söder om konstellationen Argo Navis. Sitt nuvarande namn, Triangulum Australe fick stjärnbilden av Johann Bayer i hans stjärnatlas Uranometria, som utkom 1603.

Nicolas Louis de Lacaille beskrev stjärnbilderna Vinkelhaken, Cirkelpassaren och Södra triangeln i sin karta över den södra stjärnhimlen 1756 och kallade då stjärnbilden “le Triangle Austral ou le Niveau”.[6]

I Johann Elert Bodes monumentalverk Uranographia, sive Astrorum Descriptio viginti tabulis aeneis incisa … (1801) fick konstellationen heta “Libella” (ungefär ”nivå”), men därefter har namnet Triangulum Australe stadfästs.

Stjärnor[redigera | redigera wikitext]

Södra triangeln har flera relativt starka stjärnor.[5]

  • Atria – Alfa Trianguli Australis bildar tillsammans med Beta och Gamma den nästa liksidiga triangel som gett stjärnbilden dess namn. Atria är en orange jättestjärna av spektralklass K2 IIb-IIa med magnitud 1,92. Stjärnan egennamn skapades som ett teleskopord av dess Bayer-beteckning, A(lfa) Tri(anguli) A(ustralis).[2]
  • Beta Trianguli Australis är en gulvit stjärna i huvudserien av spektralklass F1 V och magnitud 2,85.
  • Gamma Trianguli Australis är en vit dvärgstjärna i huvudserien av spektralklass A1 V och magnitud 2,87.
  • Delta Trianguli Australis är en dubbelstjärna av magnitud 3,86
  • Epsilon Trianguli Australis är en dubbelstjärna av magnitud 4,11
  • Zeta Trianguli Australis är en spektroskopisk dubbelstjärna med magnitud 4,91. Stjärnorna, av spektralklass F6 V och G1 V har en omloppstid av 13 dygn.[7]
  • Kappa Trianguli Australis är en gul jättestjärna av spektralklass G5 IIa, med magnitud 5,11
  • HD 147018 är en gul dvärgstjärna av spektralklass G9 V, med magnitude 8,4. Två exoplaneter upptäcktes i augusti 2009. Den inre planeten har en massa på åtminstone 2,12 gånger Jupiter och en omloppstid av 44,236 dygn. Den yttre planeten har en massa på mer än 6,56 Jupitermassor och en omloppstid av 1008 dygn.[8]
  • EK Trianguli Australis är en dvärgnova av SU Ursae Majoris-typ. Dess normala ljusstyrka är magnitud 16,7. Under vanliga utbrott når den 12,1 och under extra kraftiga utbrott 11,2.[9]
Den öppna stjärnhopen NGC 6025.
ESO 69-9.

Andra objekt[redigera | redigera wikitext]

Stjärnbilden har några intressanta objekt, men innehåller inga Messierobjekt.[10][5]

  • ESO 69-6 är galaxpar som håller på att kollidera och smälta samman. Avståndet är ungefär 600 kiljoner ljusår.
  • NGC 6025 är en öppen stjärnhop med magnitud 5,1.[11]
  • NGC 5938 är en spiralgalax på 300 miljoner ljusårs avstånd.
  • NGC 5979 är en planetarisk nebulosa med magnitude 12,3.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] ”Triangulum Australe, constellation boundary”. The Constellations. International Astronomical Union. http://www.iau.org/public/themes/constellations/#tra. Läst 7 september 2014. 
  2. ^ [a b] ”Basic data: alf TrA -- Star” (på engelska). Centre de Données astronomiques de Strasbourg. http://simbad.u-strasbg.fr/simbad/sim-basic?Ident=Alfa+TrA&submit=SIMBAD+search. Läst 8 september 2014. 
  3. ^ Ian Ridpath och Wil Tirion (2007). Stars and Planets Guide. Princeton University Press, Princeton. ISBN 978-0-00-725120-9 
  4. ^ ”De nutida stjärnbilderna – Södra triangeln”. Naturhistoriska Riksmuseet. http://www.nrm.se/faktaomnaturenochrymden/rymden/denutidastjarnbilderna.2277.html#tableSbookmark. Läst 7 september 2014. 
  5. ^ [a b c] ”Triangulum Australe Constellation” (på engelska). http://www.constellation-guide.com/constellation-list/triangulum-australe-constellation/. Läst 7 september 2014. 
  6. ^ ”Ian Ridpath’s Star Tales – Lacaille’s grouping of Norma, Circinus, and Triangulum Australe” (på engelska). http://www.ianridpath.com/startales/lacaillenormaetc.htm. Läst 8 september 2014. 
  7. ^ ”Basic data: zet TrA – Spectroscopic binary” (på engelska). Centre de Données astronomiques de Strasbourg. http://simbad.u-strasbg.fr/simbad/sim-basic?Ident=Zeta+TrA&submit=SIMBAD+search. Läst 8 september 2014. 
  8. ^ Ségransan, D.; Udry, S.; Mayor, M.; Naef, D.; Pepe, F.; Queloz, D.; Santos, N.C.; Demory, B.-O.; Figueira, P.; Gillon, M.; Marmier, M.; Mégevand, D.; Sosnowska, D.; Tamuz, O.; Triaud, A. H. M. J.. ”The CORALIE Survey for Southern Extrasolar Planets: XVI. Discovery of a Planetary System around HD 147018 and of Two Long Period and Massive Planets Orbiting HD 171238 and HD 204313” (på engelska). Astronomy and Astrophysics "511": sid. A45. doi:10.1051/0004-6361/200912136. http://www.aanda.org/index.php?option=com_article&access=standard&Itemid=129&url=/articles/aa/full_html/2010/03/aa12136-09/aa12136-09.html. Läst 8 september 2014. 
  9. ^ Gänsicke, B. T.; Beuermann, K.; Thomas, H.-C. (1997). ”EK TrA, a close relative of VW HYI” (på engelska). Monthly Notices of the Royal Astronomical Society "289" (2): sid. 388–92. doi:10.1093/mnras/289.2.388. http://articles.adsabs.harvard.edu/cgi-bin/nph-iarticle_query?1997MNRAS.289..388G&data_type=PDF_HIGH&whole_paper=YES&type=PRINTER&filetype=.pdf. Läst 8 september 2014. 
  10. ^ Astronomica – Galaxer – planeter – stjärnor – stjärnbilder – rymdforskning. Tandem Verlag GmbH (svensk utgåva). 2007. ISBN 978-3-8331-4371-7 
  11. ^ ”Basic data: NGC 6025 -- Cluster of Stars” (på engelska). Centre de Données astronomiques de Strasbourg. http://simbad.u-strasbg.fr/simbad/sim-basic?Ident=NGC+6025&submit=SIMBAD+search. Läst 7 september 2014. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Commons-logo.svg
Wikimedia Commons har media relaterad till Södra triangeln.