Jota Trianguli Australis
| Jota Trianguli Australis | |
 | |
| Observationsdata Epok: J2000.0 | |
|---|---|
| Stjärnbild | Södra triangeln |
| Rektascension | 16t 27m 57,35s[1] |
| Deklination | -64° 03′ 28,59″[2] |
| Skenbar magnitud () | +5,27[3] (+5,3 – 5,42 (Hp))[2] |
| Stjärntyp | |
| Spektraltyp | F4 IV[4] |
| U–B | -0,02[3] |
| B–V | 0,383 ± 0,003[5] |
| Variabeltyp | Pulserande variabel av Gamma Doradus-typ (GDOR)[6] |
| Astrometri | |
| Radialhastighet () | -5,6 ± 4,2[7] km/s |
| Egenrörelse (µ) | RA: +53,12[1] mas/år Dek.: +25,45[1] mas/år |
| Parallax () | 25,77 ± 0,51[1] |
| Avstånd | 127 ± 3 lå (38,8 ± 0,8 pc) |
| Absolut magnitud () | +2,34[8] |
| Detaljer | |
| Massa | 1,42[9] M☉ |
| Radie | 2,28[10] R☉ |
| Luminositet | 9,71[10] L☉ |
| Temperatur | 7 045 ± 240[9] K |
| Metallicitet | -0,16[11] dex |
| Vinkelhastighet | 13,0 ± 0,9[8] |
| Ålder | 735[9] miljoner år |
| Andra beteckningar | |
| GC 22100, IDS 16187-6350 A, SKY# 29674, GCRV 9452, IRAS 16232-6356, TD1 19136, GEN# +1.00147787A, 2MASS J16275736-6403286, TYC 9045-2767-1, GSC 09045-02767, NSV 20629, UBV M 21403, DUN 201A, HD 147787, PLX 3729, uvby98 100147787 A, CCDM J16280-6403A, HD 147787, HD 147787A, PPM 362089, WDS J16280-6403A, CD-63 1201, HD 147787B, ROT 2327, WEB 13638, CPC 21 3777, HIC 80645, SAO 253555, Gaia DR2 5828317422956035072, CPD-63 3923, HIP 80645, SBC7 572, CSI-63 3923 41, HR 6109, SBC9 900[2] | |
Jota Trianguli Australis (ι Trianguli Australis förkortat Jota TrA, ι TrA) som är stjärnans Bayer-beteckning, är en dubbelstjärna[12] i den mellersta delen av stjärnbilden Södra triangeln. Den har en kombinerad skenbar magnitud på 5,27[3] och är synlig för blotta ögat där ljusföroreningar ej förekommer. Baserat på parallaxmätning inom Hipparcosuppdraget på ca 25,8 mas,[1] beräknas den befinna sig på ett avstånd av ca 127 ljusår (ca 39 parsek) från solen.
Egenskaper[redigera | redigera wikitext]
Primärstjärnan Jota Trianguli Australis A är en gul till vit underjättestjärna av spektralklass F4 IV[4]. Den har en massa som är ca 1,4[9] gånger solens massa, en radie som är ca 2,3[10] gånger solens och utsänder från dess fotosfär ca 9,7[10] gånger mer energi än solen vid en effektiv temperatur på ca 7 000[9] K.
Jota Trianguli Australis är en dubbelsidig spektroskopisk dubbelstjärna med en omloppsperiod på 39,88 dygn och en excentricitet på 0,25, och en pulserande variabel av Gamma Doradus-typ (GDOR)[6]. Den varierar mellan fotografisk magnitud +5,3 och 5,42 med en period av 1,4556 dygn.[6] Till konstellationen räknas även en visuell följeslagare av magnitud 9,42, separerad med 16,2 bågsekunder från primärstjärnan.[13]
Se även[redigera | redigera wikitext]
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b c d e] van Leeuwen, F. (2007), "Validation of the new Hipparcos reduction", Astronomy and Astrophysics, 474 (2): 653–664, arXiv:0708.1752, Bibcode:2007A&A...474..653V, doi:10.1051/0004-6361:20078357.
- ^ [a b c] ”Basic data: V* Iot TrA – Variable star of gamma Dor type” (på engelska). Centre de Données astronomiques de Strasbourg. http://simbad.u-strasbg.fr/simbad/sim-basic?Ident=Iot+TrA&submit=SIMBAD+search. Läst 18 september 2018.
- ^ [a b c] Nicolet, B. (1978), "Photoelectric photometric Catalogue of homogeneous measurements in the UBV System", Astronomy and Astrophysics Supplement Series, 34: 1–49, Bibcode:1978A&AS...34....1N.
- ^ [a b] Malaroda, S. (August 1975), "Study of the F-type stars. I. MK spectral types", Astronomical Journal, 80: 637–641, Bibcode:1975AJ.....80..637M, doi:10.1086/111786.
- ^ van Leeuwen (2007). ”Hipparcos, the New Reduction” (på engelska). http://vizier.u-strasbg.fr/viz-bin/VizieR-5?-out.add=.&-source=I/311/hip2&HIP=80645. Läst 18 september 2018.
- ^ [a b c] ”Iot TrA” (på engelska). The International Variable Star Index. AAVSO – American Association of Variable Star Observers. https://www.aavso.org/vsx/index.php?view=detail.top&oid=36951. Läst 18 september 2018.
- ^ de Bruijne, J. H. J.; Eilers, A.-C. (October 2012), "Radial velocities for the HIPPARCOS-Gaia Hundred-Thousand-Proper-Motion project", Astronomy & Astrophysics, 546: 14, arXiv:1208.3048, Bibcode:2012A&A...546A..61D, doi:10.1051/0004-6361/201219219, A61.
- ^ [a b] Ammler-von Eiff, M.; Reiners, A. (2012), "New measurements of rotation and differential rotation in A-F stars: are there two populations of differentially rotating stars?", Astronomy & Astrophysics, 542: 31, arXiv:1204.2459, Bibcode:2012A&A...542A.116A, doi:10.1051/0004-6361/201118724, A116.
- ^ [a b c d e] David, Trevor J.; Hillenbrand, Lynne A. (2015), "The Ages of Early-Type Stars: Strömgren Photometric Methods Calibrated, Validated, Tested, and Applied to Hosts and Prospective Hosts of Directly Imaged Exoplanets", The Astrophysical Journal, 804 (2): 146, arXiv:1501.03154, Bibcode:2015ApJ...804..146D, doi:10.1088/0004-637X/804/2/146.
- ^ [a b c d] https://www.universeguide.com/star/iotatrianguliaustralis. Hämtad 2019-03-31.
- ^ Casagrande, L.; et al. (June 2011), "New constraints on the chemical evolution of the solar neighbourhood and Galactic disc(s). Improved astrophysical parameters for the Geneva-Copenhagen Survey", Astronomy and Astrophysics, 530: A138, arXiv:1103.4651, Bibcode:2011A&A...530A.138C, doi:10.1051/0004-6361/201016276.
- ^ Eggleton, P. P.; Tokovinin, A. A. (September 2008), "A catalogue of multiplicity among bright stellar systems", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 389 (2): 869–879, arXiv:0806.2878, Bibcode:2008MNRAS.389..869E, doi:10.1111/j.1365-2966.2008.13596.x.
- ^ Mason, B. D.; et al. (2014), The Washington Visual Double Star Catalog, Bibcode:2001AJ....122.3466M, doi:10.1086/323920.
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
| ||||||||||||||||
