Förmögenhetsskatt

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Förmögenhetsskatt är en löpande beskattning av förmögenhet, baserad på förmögenhetens storlek oberoende av dess avkastning. Denna form av skatt avskaffades i Finland år 2005 och i Sverige år 2007.

Historik[redigera | redigera wikitext]

Skatt baserad på ägd mark och/eller fastighet, som kan ses som en typ av förmögenhetsskatt, har funnits som en av de vanligaste typerna av skatt i äldre tid och i de flesta länder. I slutet av 1800-talet utvecklades nya former av skatter, och successivt har denna äldre form av skatt ersatts av inkomstskatt, kapitalvinstskatt och fastighetsskatt bland de direkta skatterna. I många länder skapades i början av 1900-talet även en mer direkt förmögenhetsskatt. I Sverige infördes till exempel 1910 regeln att 1/60 av förmögenheten skulle läggas till inkomsten vid inkomstbeskattningen.[1]

Förmögenhetsskatt har också motiverats av rena fördelningspolitiska skäl, som då främst drivits av socialistiska och socialdemokratiska partier.

Redan före och än mer med avregleringen av kredit- och finansmarknaden i under 1980-talet så framfördes allt skarpare kritik mot skatten av nationalekonomer med flera utifrån synsättet att skatten är kontraproduktiv, då skatten medför minskad uppbyggnad av kapital tillgängligt för sådana investeringar som ger välstånd i samhället. Sedan början av 1990-talet har också förmögenhetskatten avskaffats i de flesta länder tillsammans med de associerade skattetyperna gåvoskatt och arvsskatt.

Förmögenhetsskatt i Sverige[redigera | redigera wikitext]

1947 infördes den lagstiftning om förmögenhetsskatt som i olika utformningar varade tills den avskaffades 1 januari 2007 av Regeringen Reinfeldt. Sverige var vid den tidpunkten ett av tre länder i EU som fortfarande hade kvar förmögenhetsskatt. Strax efter att Sverige avvecklade skatten följde Spanien samma exempel, men år 2011 beslutade Spaniens Regering att återinföra förmögenhetsskatten[2] Frankrike och Spanien står idag som ensama i EU med en förmögenhetsskatt.

Förmögenhetsskatten togs ut av privatpersoner samt vissa stiftelser och ideella föreningar. Skatten beräknades på förmögenheten den 31 december. Som förmögenhet räknades det sammanlagda värdet av tillhörigheterna i form av bankkonton, fastigheter (taxeringsvärdet), aktier (efter speciella regler), fordon och andra privata tillhörigheter. Reglerna innehöll olika undantag vilket gjorde att personer med stor förmögenhet på olika sätt kunde placera sin tillgångar så att förmögenhetsskatten undveks, till exempel genom innehav av jordbruks/skogsbruksfastigheter och vissa typer av antikviteter vilka inte behövde tas upp till det fulla marknadsvärdet. Skatteverket granskade även tillgångar i företag och fanns det mer kapital än vad Skatteverket ansåg behövdes fick ägaren betala förmögenhetsskatt. Förmögenhetsbeskattning av kapital i företag kallades för Lex Uggla.

Skatten var vid avskaffandet 1,5 procent av den del som översteg 1,5 miljoner kronor för ensamstående, 3 miljoner för gifta och samboende (tillsammans).

Inför Riksdagsvalet 2010 ingick återinförandet av någon form av förmögenhetsskatt i De rödgrönas valmanifest. Utformningen av skatten skulle ha tagits fram av en arbetsgrupp tillsatt efter en eventuell valseger.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Nationalecyklopedin om förmögenhetsskatt
  2. ^ ”Spansk förmögenhetskatt återinförs”. http://marbella-news.com/?p=1883. Läst 2014-12-10. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]