Fanny Kemble
| Fanny Kemble | |
 | |
| Född | Frances Anne Kemble[1] 27 november 1809[2][3][4] London |
|---|---|
| Död | 15 januari 1893[2][3][4] (83 år) London |
| Begravd | Kensal Green Cemetery |
| Medborgare i | Förenade kungariket Storbritannien och Irland[1] |
| Sysselsättning | Dramatiker, dagboksskrivare, författare[5][6], scenskådespelare[1] |
| Make | Pierce Butler (g. 1834–)[7][8][9] |
| Barn | Sarah Butler (f. 1835, 1908 och 1835)[8] Frances Butler (f. 1838)[10][8] |
| Föräldrar | Charles Kemble[10][8] Maria Theresa Kemble[8] |
| Släktingar | John Mitchell Kemble (syskon)[8] |
| Namnteckning | |
 | |
| Redigera Wikidata | |
Frances Anne "Fanny" Kemble, född 27 november 1809 i London, död 15 januari 1893 i London, var en engelsk skådespelare och författare. Hon var även engagerad i abolitionismen. Efter sitt giftermål med en amerikansk plantageägare 1834 blev hon även känd under namnet Butler.
Biografi[redigera | redigera wikitext]
Fanny Kemble var tillhörde en av Englands mest välkända teaterfamiljer. Hon var dotter till skådespelarna Charles Kemble och Marie Therese Kemble, niece till Sarah Siddons och John Philip Kemble, och syster till John Mitchell Kemble och Adelaide Kemble.
Hon fick en bildning i musik och konst på en flickpension i Frankrike. Hon gjorde sin debut som skådespelare i rollen som Julia i Romeo och Julia på Covent Garden Theatre i London 1829. Hon gjorde succé och vann stor framgång som tragisk skådespelerska. År 1832 gjorde hon en bejublad turné i USA tillsammans med sin far.
Hon gifte sig 1834 med den amerikanska plantageägaren Pierce Mease Butler (1810–1867), med vilken hon fick två döttrar. Hennes make ärvde en slavplantage i Darien, Georgia. Han besökte sin plantage, men familjen bodde i Philadelphia. Vintern 1838-39 bad hon framgångsrikt om att få följa med honom på hans besök där. Under besöket gjorde hon flera observationer, som hon sedan skulle komma att skildra som författare. Hon blev upprörd över slavarnas livsförhållanden och bland annat över att uppsyningsmannen hade flera barn med slavarna. Hennes make förbjöd henne att publicera sina observationer. Samtidigt försämrades äktenskapet på grund av makens otrohet. Fanny Kemble lämnade maken och återvände till England 1845. Hennes make ansökte 1847 om skilsmässa med hänvisning till att hon hade övergivit honom. Skilsmässan gick igenom 1849, varpå Fanny återtog namnet Kemble och, enligt tidens lag, förlorade vårdnaden om sina barn.
Fanny Kemble återupptog sin karriär efter sin separation. Initialt återvände hon till scenen som skådespelare, men hon följde ganska snart sin far exempel och började högläsa ur Shakespeare på scen. Hon återvände till USA där hon gjorde flera framgångsrika turnéer och kunde köpa sitt eget hus i Lenox, Massachusetts. Hon kunde slutligen återförenas med sina döttrar när de uppnådde myndig ålder. 1877 återvände hon till England med sin ena dotter, Frances, som hade gift sig med en engelsman, och bosatte sig tillsammans med henne i London, där hon levde i resten av sitt liv.
Kemble utgav bland annat Record of a girlhoood (1878), Records of later life (1882) och Further records (1891), intressanta skildringar av plantageslavarnas liv (1835 och 1863) samt dikter.[11]
Bibliografi[redigera | redigera wikitext]
Böckerna finns tillgängliga via Harvard University Library's Open Collections Program: Women Working 1800-1930:
- Journal of a Residence on a Georgian Plantation in 1838-1839. New York: Harper & Bros., 1863, ISBN 0-8203-0707-6.
- Record of a Girlhood. London: R. Bentley and Son, 1878.
- Records of Later Life. New York: H. Holt and Co., 1882.
- Further Records, 1848-1883: a series of letters. London: R. Bentley and Son, 1890.
Övriga publiceringar
- Francis the First (London, 1832; New York, 1833)
- Journal (2 volymer, London, 1835; Philadelphia and Boston, 1835)
- The Star of Seville (London and New York, 1837)
- Poems (London and Philadelphia, 1844; Boston, 1859)
- A Year of Consolation, reseskildring, Italien (2 volymer, London and New York, 1847)
- Plays, including translations from Dumas and Schiller (London, 1863)
- Notes on some of Shakespeare's Plays (London, 1882)
- Far Away and Long Ago (1889)
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b c] Кембль, английские актеры, Brockhaus och Efrons encyklopediska lexikon volym 14a.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Encyclopædia Britannica, Fanny Kemble, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] SNAC, Fanny Kemble, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ American Women Writers : A Critical Reference Guide from Colonial Times to the Present, 1979.[källa från Wikidata]
- ^ Charles Dudley Warner (red.), Library of the World's Best Literature, 1897, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Colin Matthew (red.), Oxford Dictionary of National Biography, Oxford University Press, 2004.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d e f] Kindred Britain, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ läst: 7 augusti 2020.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Darryl Roger Lundy, The Peerage.[källa från Wikidata]
- ^ Carlquist, Gunnar, red (1933). Svensk uppslagsbok. Bd 15. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 240
- Harvard University Library Open Collections Program. Women Working, 1870-1930; Fanny Kemble (1809-1893). Fulltextdatabas online där Kembles böcker finns tillgängliga.
- Kemble, Fanny. (1835). Journal. Murray (återtryckt av Cambridge University Press, 2009; ISBN 9781108004015)
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
- Friends of the Blue Hills Journal of Fanny Kemble
- Harvard University Library Open Collections Program. Women Working, 1870–1930, Fanny Kemble (1809-1893). A full-text searchable online database with complete access to publications written by Fanny Kemble.
- Enslavement:The True Story of Fanny Kemble - 1999 - TV, baserad på Fanny Kembles Journal of a Residence on a Georgian Plantation in 1838-1839. (ISBN 0-8203-0707-6)
- Fanny Kemble i Libris
|