1809

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Czapek60.jpg
1809 – MDCCCIX
205 år sedan
År
1806 | 1807 | 1808
1809
1810 | 1811 | 1812
Årtionde
1780-talet  | 1790-talet
1800-talet
1810-talet | 1820-talet
Århundrade
1700-talet
1800-talet
1900-talet
Årtusende
1000-talet
Året
Födda | Avlidna
Bildanden | Upplösningar
Humaniora och kultur
Konst, litteratur, musik och teater
Samhällsvetenskap
och samhälle

Krig
Teknik och vetenskap
Vetenskap
Andra tideräkningar
Gregorianska kalendern 1809
MDCCCIX
Ab urbe condita 2562
Armeniska kalendern 1258
ԹՎ ՌՄԾԸ
Assyriska kalendern 6559
Bahaikalendern -35–-34
Bengaliska kalendern 1216
Berberkalendern 2759
Brittiskt regeringsår 49 Geo. 3 – 50 Geo. 3
Buddhistisk kalender 2353
Burmesiska kalendern 1171
Bysantinska kalendern 7317–7318
Koptiska kalendern 1525–1526
Erianska kalendern 2975
Etiopiska kalendern 1801–1802
Judiska kalendern 5569–5570
Vikram Samvat 1865–1866
Sakakalendern 1731–1732
Kaliyuga 4910–4911
Holocen kalender 11809
Nri-Igbo 809–810
Persiska kalendern 1187–1188
Muslimska kalendern 1223–1224
Nengō (Japan) Bunka 6
(文化6年)
Nordkoreanska kalendern N/A (före 1912)
Julianska kalendern Gregorianska kalendern minus 12 dagar
Koreanska kalendern 4142
Minguokalendern 103 före ROC
民前103年
Thailändsk kalender 2352
Unixtid


1809 (MDCCCIX) var ett normalår som började en söndag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en fredag i den julianska kalendern.

Året domineras av händelserna Napoleonkrigen, Finska kriget och Dansk-svenska kriget.

I Sverige stiftas nya grundlagar.

Överblick[redigera | redigera wikitext]

Europa[redigera | redigera wikitext]

Napoleonkrigen[redigera | redigera wikitext]

Slaget vid Austerlitz

Den 6 juli besegrar Napoleon I österrikarna i slaget vid Wagram och Österrike tvingas till ett förnedrande fredsfördrag. Under slaget stupar omkring 32 000 franska och 35 000 österrikiska soldater, och det är i antalet döda soldater det dittills största under Napoleonkrigen.

I mars invaderas Portugal av franska trupper. Fransmännen intar Chaves och går vidare mot Porto. En kombinerad portugisisk-brittisk armé, under ledning av sir Arthur Wellesley, kan dock trycka tillbaka de franska trupperna till Galicien och besegra en annan fransk armé i Tavera i Spanien[1].

Rom förklaras för omedelbar kejserlig stad och den västra delen av Kyrkostaten införlivas 17 maj i franska kejsarriket.

Józef Antoni Poniatowski, den siste polske kungens nevö, ansluter sig till Napoleons kamp mot Österrike[2].

Finska kriget[redigera | redigera wikitext]

Den 17 mars drar sig Sverige tillbaka från Åland och Umeå överlämnas till ryssarna 22 mars. Den 19 augusti besegrar ryssarna den sista större svenska styrkan i slaget vid Sävar, men dagen därpå besegrar svenskarna ryssarna i träffningen vid Ratan. Under de båda slagen stupar omkring 2 000 ryska och 1 200 svenska soldater. Ryssarna tvingas samtidigt lämna Umeå.

I Fredrikshamn sluts 17 september ett fredsavtal mellan Sverige och Ryssland, som avslutar det finska kriget 1808–1809. Avtalet innebär att Sverige får avträda hela Finland, Åland samt de delar av dåvarande Västerbotten och Lappland som fanns öster om Torne-Muonio-Könkämä älv till Ryssland. Redan under våren var det klart att Sverige skulle förlora kriget och under mars till juli hålls Borgå lantdag dit riksdagens finländska representanter kallats av tsaren för att ordna förhållandet till det ryska imperiet.

Dansk-svenska kriget[redigera | redigera wikitext]

Georg Carl von Döbeln

Under det dansk-svenska kriget, som pågått sedan början av 1808, råder det i början av året brist på förnödenheter i det dansk-norska lägret då ytterst lite livsmedel kommer fram när Storbritannien blockerar danska hamnar. Karl August kunde inte inleda sina planerade offensiva operationer och Sverige koncentrerade sig på finska kriget.

Under sommaren ger Frederik VI order om att inta det territorium som tillföll Sverige vid freden i Brömsebro 1645, främst Jämtland och Härjedalen. Frederik VI trodde att han kunde få till en allians med Ryssland för att lättare få Sverige på knä.

Den 2 juli ger Karl August order om ett anfall från Trondheimstrakten mot Jämtland och 10 juli anfaller 1 800 man under ledning av generalmajor von Krogh Jämtland. Sverige svarar med bataljoner från Hälsinge regemente, Gävle, Livgrenadjärregementet samt två bataljoner från Kalmar regemente.

Den 16 juli återerövrar den dansk-norska styrkan Hjärpe skans och senare Mörsil och Mattmar i Jämtland. 24 juli beslutar Georg Carl von Döbeln att anfalla den dansk-norska styrkan och lyckas få den att dra sig tillbaka. Ett stillestånd skrivs dagen efter i Bleckåsen där ett av villkoren var att samtliga norska trupper skulle lämna Sverige senast den 3 augusti, vilket även skedde. Storbritannien utökar sin handelsblockad mot Danmark-Norge. Under juli stängs handelsvägarna till Ryssland och i den norska armén rådde det stor brist på livsmedel.

Då Fredrik VI inser att kriget inte kan vinnas söker han fred med svenskarna och 10 december sluts ett avtal vid freden i Jönköping som avslutar det dansk-svenska kriget. Avtalet innebär att inget land avträder något territorium, Sverige försöker hålla brittiska krigsskepp på avstånd från svenska kuster, samt att överlöpare och brottslingar skall utlämnas.

Sverige[redigera | redigera wikitext]

Hans Järta

Efter att Finland förlorats och Pommern tidvis ockuperats avsätts och landsförvisas Gustav IV Adolf. Han ersätts av hertig Karl som är riksföreståndare från 29 mars och utropas till kung med namnet Karl XIII 6 juni.

Sverige får en ny författning, som föreskriver en delning av makten mellan kungen och riksdagen. Domstolar och myndigheter får en självständig ställning och JO-ämbetet inrättades. Justitiestatsminister och utrikesstatsminister blir de statsrådsledamöter som får högst status. Maktdelningsprincipen utövar stort inflytande på 1809 års regeringsform, som kommer att gälla till och med 1974. Hans Järta är som sekreterare i konstitutionsutskottet mycket aktiv i utformandet av den nya regeringsformen, och han författar den promemoria där utskottet motiverar sitt resultat.

Kavalleriförbandet Adelsfanan avvecklas och är troligen det kavalleriförband som kontinuerligt varit i tjänst under längst tid i världen, mer än 500 år.

Båglampan[redigera | redigera wikitext]

Ljusbåge mellan två kolelektroder

Sir Humphry Davy skapar den första båglampan genom att skapa en ljusbåge mellan två koltrådar kopplade till ett batteri. Uppfinningen blir ett viktigt bidrag till att göra glödlampan möjlig. Båglampan ger ett mycket starkt ljus, och användes länge i bland annat filmprojektorer, men numera är den ovanlig som ljuskälla.

Sydamerika[redigera | redigera wikitext]

Bolivia[redigera | redigera wikitext]

Övre Peru omfattar den rödtonade delen av kartan

När det spanska kungahusets bestämmande försvagas under Napoleonkrigen minskar förtroendet för det koloniala styret i Sydamerika. 16 juli gör kreoler och mestiser i La Paz upporor och proklamerar i Ferdinand VII:s namn en oberoende stat i Övre Peru. I november ansluter sig Cochabamba, Oruro och Potosí. 16 år av stridigheter följer innan republiken grundas 1825.[3]

Asien[redigera | redigera wikitext]

Arabiska halvön[redigera | redigera wikitext]

Storbritannien uppmanar sultanen av Oman att upphöra med piratverksamheten i Persiska viken. Då sultanen inte lyckas med detta inleder britterna flera anfall mot fästningar i det som idag är Förenade arabemiraten. Anfallen fortsätter till 1819 innan britterna får situationen under kontroll.[4]

Händelser[redigera | redigera wikitext]

Mars[redigera | redigera wikitext]

April[redigera | redigera wikitext]

Maj[redigera | redigera wikitext]

Juni[redigera | redigera wikitext]

  • 56 juni – En ny svensk regeringsform antas. Ståndsriksdagen består och skall, ledd av ett statsråd på nio ledamöter (till- och avsatta av kungen), sammanträda vart femte år. Makten delas mellan kung och riksdag. Kungen utfärdar administrativa och ekonomiska förordningar. Riksbanken och Riksgäldskontoret underställs ständerna. Domstolsväsendet blir självständigt genom att utsedda domare görs oavsättliga. Adeln tvingas avstå från sina företrädesrättigheter till statliga ämbeten.
  • 6 juni – Hertig Karl utropas och kröns till kung Karl XIII samt stadfäster den nya regeringsformen. Utnämningen är dock en tillfällig lösning eftersom den 61-årige kungen är barnlös och anses sakna de egenskaper som krävs för att styra Sverige.
  • Juni – Kanslipresident Lars von Engeström avgår, varvid ämbetet avskaffas för gott.

Juli[redigera | redigera wikitext]

Augusti[redigera | redigera wikitext]

September[redigera | redigera wikitext]

Oktober[redigera | redigera wikitext]

  • 8 oktober – De sista finska soldaterna i svensk tjänst hemförlovas.

November[redigera | redigera wikitext]

  • 2 november – De svenska soldater, som råkat i rysk fångenskap under kriget, påbörjar marschen hem.
  • 24 novemberKarl XIII drabbas en hjärnblödning, vilket gör honom delvis förlamad.

December[redigera | redigera wikitext]

Okänt datum[redigera | redigera wikitext]

Födda[redigera | redigera wikitext]

Avlidna[redigera | redigera wikitext]

Litteratur[redigera | redigera wikitext]

Höjer, Henrik (2009). ”1809 : året då Sverige kunde ha försvunnit”. Forskning & Framsteg (nr. 5): sid. 30-38. 

Svenska Slagfält, Lars Ericson m fl, sid 420-429.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Fotnoter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Federal Research Division Library of Congress – A Country Study: Portugal, Peninsular Wars
  2. ^ Federal Research Division Library of Congress – A Country Study: Poland, From Medieval Times to World War I
  3. ^ Federal Research Division Library of Congress – A Country Study: Bolivia, Struggle for Independence
  4. ^ Federal Research Division Library of Congress – A Country Study: Qatar, Treaties with the British
  5. ^ [a b] * - World Statesmen
    • Sverige och dess regenter under 1000 år, Lars Lagerqvist, sid 239 & 256.
  6. ^ [a b] Värmlands brandhistoriska klubb
  7. ^ Årtal och händelser i Jönköping

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]