Fordran

För fordring inom Bokföring se den artikeln.

Fordran är en förpliktelse eller ett rättsligt bindande anspråk från en individuellt bestämd person riktat mot en annan individuellt bestämd person. Fordringsrätten eller obligationsrätten beskriver ett rättsligt förpliktande fordringsförhållande mellan två eller flera personer, en borgenär, även kallad fordringshavare och en gäldenär. Fordringsrättens objekt är förpliktelsen eller fordringsanspråket, vilket kan avse ett rättsligt förpliktigande anspråk på en naturaprestation eller en penningprestation.

Fordringsanspråket kan rättsligt grunda sig på avtal, vållad skada, sedvanerätt, påbud eller föreskrift av myndighet, eller domstols beslut eller dom. Den vanligaste rättsliga grunden för fordran är ett avtal. Ett avtal har en rättsligt bindande verkan enbart och uteslutande för avtalsparterna. Detta gäller även avtal till förmån för tredje man, där ena avtalsparten gentemot den andra avtalsparten utfäster sig att prestera till en utanför avtalsförhållandet tredje man under vissa förutsättningar. Skadestånd är en ersättning värderad i ett penningvärde uttryckt i en bestämd valuta som skall försätta den skadelidande i samma ekonomiska ställning som om skadan inte hade inträffat. Värdebestämningen i avtalsförhållandet sker enligt avtal, eller utanför avtalsförhållandet efter en värdering som kan anses skälig. Skadestånd kan förekomma både inom och utom avtalsförhållandet, det senare betecknat utomobligatoriskt skadestånd. Skadeståndsansvar för person- eller sakskada på grund av vårdslöshet utgör själva kärnan i den utomobligatoriska skadeståndsrätten. Sakskador är fysiska skador på egendom, fast eller lös, men även förlust av egendom, permanent eller tillfälligt, behandlas på motsvarande sätt som sakskada.

Fordringar har endast ett penningvärde. Penningvärdet uppstår på en marknad, och anges av det penningvärde (pris) som bildas där. Det penningvärde som bildas uttrycks som pengar. Penningvärdet är kvantifierbart. Penningvärdet hos fordran är utmätningsbar.

Fordringsrätten har en rättsligt bindande verkan begränsad till personer i ett fordringsförhållande, och följaktligen saknar bindande rättsverkan för varje annan person tredje man. Rättsliga anspråk över fordran hävdas genom att väcka talan vid domstol mot den individuellt bestämda person som skall fullgöra prestationen. Fullgörelsetalan avser som regel krav på penningprestation, men kan även avse naturaprestation.

Överlåtande borgenär (cedenten) kan överlåta sin fordran till en förvärvare (cessionarie), vilket kallas cession. Överlåtande borgenär (cedenten) får inte genom överlåtelsen försämra gäldenärens (cessus) ställning. Förvärvaren av fordran (cessionarien) får däremot inte överlåta sin skuld till någon annan utan den ursprunglige borgenärens (cedentens) godkännande. Gäldenärens (cessus) invändningsrätt gäller förutom cedenten även mot godtroende förvärvare (cessionarie), rätten att invända mot fordringens påstådda giltighet. Detta gäller samtliga ogiltighetanledningar utom simulation.

Kvittning av fordran mot en motfordran får sker under vissa förutsättningar. De allmänna kvittningsförutsättningarna är:

1. Motfordran skall enligt huvudregeln vara gällande, det vill säga kunna ges en exigibel dom av en domstol.
2. Motfordran måste vara mätbar med huvudfordringen, det vill säga avse samma myckenhet.
3. Motfordran måste vara förfallen till betalning.
4. Motfordran och huvudfordran skall enligt huvudregeln vara ömsesidiga, det vill säga gälla samma parter.
5. Huvudfordrans karaktär får inte utesluta kvittning.

Preskription av fordran sker i allmänhet efter tio år efter fordrans tillkomst. En fordran mot en konsument preskriberas dock redan tre år efter tillkomsten. Dessa preskriptionstider gäller om preskriptionen inte har avbrutits redan innan preskriptionstiden har löpt ut.

Preskriptionsavbrott sker genom att gäldenären får ett skriftligt krav eller påminnelse om fordringen av borgenären. Preskriptionsavbrott sker också om borgenären åberopar fordringen gentemot gäldenären vid domstol eller hos kronofogdemyndigheten. Preskriptionsavbrott sker även om gäldenären på något sätt erkänner fordringen, till exempel genom att betala en del av den. När preskriptionsavbrott sker börjar preskriptionstiden att löpa på nytt.

Domen är exigibel, det vill säga kronofogdemyndigheten får rätt att omedelbart verkställa domen i enlighet med sitt innehåll. Rättsmedlet vid krav på penningprestation är utmätning. Utmätning sker som regel i första hand i lön, och i andra hand av gäldenärens övriga egendom. Hyresrätten till en bostadslägenhet är en nyttjanderätt och anses endast ha ett bruksvärde hos hyresgästen och sakna lagligt bytesvärde. Endast egendomens bytesvärde (penningvärde) kan utmätas. Hyresrätten är därför inte utmätningsbar. Misslyckas utmätningen kan borgenären begära att gäldenären försätts i konkurs. Rättsmedlet vid krav på naturaprestation är handräckning.

Kvittning i konkurs innebär att en konkursborgenär genom egna åtgärder får avräkna sin fordran hos konkursgäldenären mot sin skuld till denne. Kvittning har beskrivits som en form av exekution utan exekutionstitel. Medges kvittning får borgenären betalt för sin fordran vilket sällan är fallet om borgenären istället måste nöja sig med utdelning i konkursen. Detta gäller särskilt om borgenärens fordran inte är förmånsberättigad eller utgör massafordran. Reglerna om kvittning i konkurs har bedömts som generösa för konkursborgenärerna. Vid kvittning benämns den fordran som avräkning sker av, huvudfordran medan den fordran som används vid avräkningen benämns, motfordran. Parterna kan komma överens om kvittning, kvittningen bygger då på avtal, så kallad frivillig kvittning. Kvittning kan också ske genom en åtgärd från ena partens sida även om andra parten motsätter sig detta, så kallad tvångskvittning. Vid sådan kvittning avger ena parten en kvittningsförklaring, meddelar andra parten att han eller hon avräknar sin motfordran mot dennes huvudfordran.

För kvittning i konkurs gäller dels de allmänna kvittningsförutsättningarna dels de särskilda förutsättningarna för kvittning enligt konkurslagen. För kvittning i konkurs gäller därutöver bland annat att huvudfordran måste föreligga när konkursbeslutet meddelades och att en fordran mot konkursgäldenären som förvärvats från tredje man senare än tre månader före den i 4 kap. 2 § konkurslagen angivna fristdagen inte får användas till kvittning om inte förvärvet med hänsyn till omständigheterna kan anses som ordinärt. Även om förvärvet är ordinärt får fordran inte användas för kvittning om borgenären vid förvärvet hade skälig anledning anta att gäldenären då var insolvent.

Det kan i olika rättsliga sammanhang vara nödvändigt att fastställa när en fordran eller en förpliktelse skall ha uppkommit. Ibland måste en fordran föreligga vid en bestämd tidpunkt för att kunna göras gällande, den så kallade kritiska tidpunkten. I många fall kan det vara enkelt och närmast självklart när en fordran har uppkommit, till exempel vid penninglån. I andra fall kan det vara svårare att fastställa när en fordran eller förpliktelse har uppkommit. Detta kan till exempel gälla vid preskription, om en förvärvad fordran skall kunna användas vid kvittning, om en fordran skall kunna göras gällande i en konkurs och vid kvittning i konkurs, vid företagsrekonstruktion eller skuldsanering, om en fordran i konkurs skall utgöra en massafordran, vid varaktiga avtalsförhållanden och andra fall av kontinuerlig prestationsskyldighet, när en avgången bolagsman ansvar för förpliktelse i ett handelsbolag upphör eller när olika offentligrättsliga fordringar såsom skatter och avgifter uppkommer. I vissa fall krävs en enstaka omständighet, i andra fall flera successivt inträffade omständigheter för att en fordran skall ha uppkommit.

Se även

• Borgenär
• Cession
• Egendom
• Gäldenär
• Kvittning
• Preskription
• Skuldebrev
• Tillgångar

Litteratur

Ekonomi

• Asgharian, Hossein & Lars Nordén, Räntebärande instrument. Värdering och riskhantering, Studentlitteratur, Lund 2007 (232 s)
• Buchanan, James M, Maktens gränser, Ratio, Stockholm 1988 (133 s)
• Cassel, Gustav, Penningväsendet efter 1914, Norstedts, Stockholm 1922 (356 s)
• Coase, Ronald H, Företaget, marknaden och lagarna, Ratio, Stockholm 1992 (222 s)
• Dyring, Anna Greta, Verkligheten bakom siffrorna. Befolkningsfrågan i nytt ljus, SAREC, Stockholm 1994 (70 s)
• Friedman, Milton, Kapitalism och frihet En konstruktiv analys av den moderna kapitalismen, Aldus, Stockholm 1972 (251 s)
• Guillet de Monthoux, Pierre, Läran om penningen. Om penningens makt och maktens penning från Knapp till Friedman, Norstedts, Stockholm 1987 (156 s)
• Hayek, Friedrich A von, Vägen till träldom, Norstedts, Stockholm 1944 (280 s)
• Hayek, Friedrich A von, Frihetens grundvalar [1959], Ratio, Stockholm 1983 (521 s)
• Jonung, Christina & Lars, Pengar. Teori, politik, och institutioner, Studentlitteratur, Lund 1972 (130 s)
• Keynes, John Maynard, Allmän teori om sysselsättning, ränta och pengar [1936], Pontes, Lysekil 1994 (453 s)
• Lybeck, Johan A, Finansiella kriser förr och nu, SNS, Stockholm 1992 (332 s)
• Lybeck, Johan A & Gustaf Hagerud, Penningmarknadens instrument, Rabén & Sjögren, Stockholm, 1988 (312 s)
• Malthus, Thomas R, Om befolkningsfrågan [1798] samt debatten kring denna, L T, Stockholm 1969 (316 s)
• Marx, Karl, Kapitalet. Kritik av den politiska ekonomin, Bok 1, Kapitalets produktionsprocess [1867], Clarté, Lund 1969 (836 s); Bok 2, Kapitalets cirkulationsprocess [1885], Clarté, Lund 1971 (488 s); Bok 3, Den politiska ekonomins totalprocess [1894], Clarté, Lund 1973 (872 s)
• Myrdal, Alva & Gunnar, Kris i befolkningsfrågan, Bonnier, Stockholm 1934 (332 s)
• Myrdal, Gunnar, Prisbildningsproblemet och föränderligheten, Uppsala 1927 (254 s) Ak avh
• Ricardo, David, Nationalekonomins och beskattningens huvudprinciper [1817], Text & Kultur, Umeå 2009 (333 s)
• Smith, Adam, En undersökning av folkens välstånd, dess natur och orsaker [1776], Del 1, Gleerup, Lund 1909 (191 s), Del 2, Gleerup, Lund 1911 (179 s)
• Smith, Adam, Den osynliga handen. Adam Smith i urval med inledning av Erik Dahmén, Ratio, Stockholm 1994 (388 s)
• Viotti, Staffan & Pehr Wissén, Penningmarknaden, 3 uppl, SNS, Stockholm 1991 (235 s)
• de Vylder, Stefan, Världens springnota. Finanskrisen och vägen framåt, Ordfront, Stockholm 2009 (254 s)
• Wicksell, Knut, Om en ny princip för rättvis beskattning [1896], Ratio, Stockholm 1987 (122 s)

Offentligt tryck

• SOU 1977:29 Konkursförvaltning
• SOU 1983:24 Ny Konkurslag
• SOU 1990:74 Skuldsaneringslag
• SOU 2000:62 Ny konkurstillsyn
• SOU 2001:80 Gäldenärens avtal vid insolvensförfarande
• SOU 2004:81 Ett steg mot ett enklare och snabbare skuldsaneringsförfarande
• SOU 2008:82 Vägen tillbaka för överskuldsatta

Rättsvetenskap

• Agell, Anders, Växel, check och materiell fordran, Norstedts, Stockholm 1971 (261 s)
• Eriksson, Anders, & Göran Lambertz, Konsumentkrediter. Kommentar till 1992 års konsumentkreditlag, Publica, Stockholm 1993 (415 s)
• Bengtsson, Bertil, Hävningsrätt och uppsägningsrätt vid kontraktsbrott, Norstedts, Stockholm 1967 (660 s)
• Göranson, Ulf, Återvinning utom konkurs. Svenskt och rättsjämförande kring actio Pauliana, anfechtung och fraudulent conveyances, Norstedt, Stockholm 1989 (341 s)
• Hellner, Jan, Om obehörig vinst. Ett civilrättsligt problem i komparativ belysning, Almqvist & Wiksell, Uppsala 1950 (413 s) Ak avh
• Hellners, Trygve & Mikael Mellqvist, Skuldsaneringslagen. En kommentar, 2 uppl, Norstedts, Stockholm 2011 (327 s)
• Håstad, Torgny, Tjänster utan uppdrag. Ersättning och behörighet vid så kallad negotiorium gestio, Norstedts, Stockholm 1973 (317 s) Ak avh
• Lennander, Gertrud, Återvinning i konkurs, 3 uppl, Norstedts juridik, Stockholm 2004 (463 s)
• Lindskog, Stefan, Kvittning. Om avräkning mellan privaträttsliga fordringar, 2 uppl, Norstedts, Stockholm 1993 (778 s) Ak avh
• Lindskog, Stefan, Preskription. Om civilrättsliga förpliktelsers upphörande efter viss tid, 3 uppl, Norstedts, Stockholm 2011 (733 s)
• Martinson, Claes, "Kreditsäkerhet i fakturafordringar", Iustus, 2002 (680 s) Ak avh
• Möller, Mikael, Konkurs och kontrakt. Om konkursboets inträde i gäldenärens avtal, Iustus, Uppsala 1988 (882 s) Ak avh
• Olivecrona, Karl, Penningenhetens problem, Gleerup, Lund 1953 (200 s)
• Rodhe, Knut, Obligationsrätt, Norstedts, Stockholm 1956 (818 s)
• Rodhe, Knut, Lärobok i obligationsrätt, 6 uppl, Norstedts, Stockholm 1986 (319 s)
• Sigeman, Tore, Lönefordran. Studier över löneskydd och kvittningsregler, Norstedt, Stockholm 1967 (508 s) Ak avh
• Walin, Gösta, Borgen och tredjemanspant, 3 uppl, Norstedts juridik, Stockholm 2002 (392 s)
• Walin, Gösta, Finansiella instrument. Kontoföring och rättsverkningar, Norstedts juridik, Stockholm 2001 (179 s)
• Walin, Gösta, Materiell konkursrätt. Konkursfordringarna, solidariskt ansvar, kvittning, konkursegendomen, återvinning m m, 2 uppl, Norstedts juridik, Stockholm 1987 (286 s)
• Wallin, Gunvor, Dröjsmålsränta, Norstedt, Stockholm 1969 (138 s)
• Watson, Alan, The Law of Obligations in the Later Roman Republic, Oxford U.P., Oxford 1965 (282 s)
• Welamson, Lars, Konkurs, 11 uppl av Mikael Mellqvist, Norstedts juridik, Stockholm 2011 (290 s)
• Welamson, Lars, Konkursrätt, Norstedt, Stockholm 1961 (830 s)
• Westerlind, Peter, Jörgen Beck-Friis & Ove Sköllerholm, Kommentar till konsumentkreditlagen, Norstedts, Stockholm 1980 (255 s)