Frack
 |
Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2013-05) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Frack (via tyska Frack ursprungligen från fornfranska froc, 'munkkåpa') är en rock med långa skört baktill och slag av siden. Den är oftast svart. Den ingår i frackkostymen (ibland benämnd endast frack[1]), en högtidsdräkt för män som även inkluderar byxor med dubbla revärer i siden, en vit frackskjorta och vit rosett, vita handskar, svarta strumpor och dito skor.[2] En vit väst ingår ofta. Frackkavajen knäpps aldrig när fracken används.[3]
Historik
Fracken uppkom i Storbritannien och blev del av modeklädseln under 1700-talets andra halva. Det var först ett plagg för ryttare, vilket förklarar den kluvna skörten och den livskurna framsidan. Till en början var fracken ett elegant och färgglatt plagg – brun, blå, grön med mera varianter – och allt annat än svart. Den var först helskuren och från runt 1820 livskuren. Fracken kom att tas upp som plagg även inom militären och diplomatkåren.[2]
Fracken utvecklades under slutet av 1700-talet ur långrocken, le franque eller le justaucorps. Denna fick sina framstycken allt skarpare avsneddade och skörten allt smalare, tills på le frac uppstod på 1790-talet, men med rakt avskurna framstycken. Under direktoiren och empiren var framstycken korta, kragen mycket hög och dubbelvikt och slagen enorma eller saknades helt. På 1830-talet fick den en form mer liknande moderna frackar.
Från 1800-talet började akademikerna vid de svenska universiteten att överge 1600–1700-talens barocka och karolingska dräkter. Ett märkesår i dessa sammanhang är den filosofiska fakultetens beslut vid Uppsala Universitet 1838 om att i samband med doktorspromotionerna promovera doktorerna i frack som högtidsdräkt.
De senaste 150 åren har fracken varit en mer renodlad festdräkt, och från smokingens genombrott i början av 1900-talet mestadels som stor högtidsdräkt. Innan dess var alltså svart halsduk och väst betydligt vanligare. Innan dess hörde den till officerares uniform, och bars ännu i början av 1900-talet av flottans officerare till stor parad. Fracken var i mitten av 1800-talet en kulört historia, tills modelejonet Beau Brummell införde den svarta fracken som allmänt mode (även författaren William Thackeray har givits äran härför). Den röda fracken lever dock ännu kvar som riddräkt. Fram till mitten av 1850-talet bars högtidsfracken tillsammans med vita knäbyxor i siden. Frackar som tillverkades runt sekelskiftet 1900 kan ibland ha en pistol- eller revolverficka insydd under en skört.
Användning och varianter
Svart frack ingår i dräkten för serveringspersonal. Frack i andra färger används av Spanska akademien. Västen är i regel vit; svart väst används enbart när frack bärs som tjänsteplagg (till exempel av serveringspersonal) samt vid begravning eller när klädseln är akademisk högtidsdräkt. Svart väst bärs också inom vissa slutna ordenssällskap och liknande. Vid Uppsala universitet bär rektors högvakt, cursorerna, marinblå frack med gul väst och förgyllda knappar som ett minne av karolingerdräkten. Medlemmarna i Franska akademien har en uniform, som omtalas som gröna fracken. Den är emellertid svart men försedd med broderier i guld och grönt silke.
Frackar i andra kulörer än svart är idag enbart avsedda att användas som scenkläder för varietéartister, konferencierer och liknande.
Frackskjortan har ett hårt, stärkt skjortbröst i pikétyg och hög, styv krage med utvikta snibbar. Skjortbröstet har två eller fler tomma hål där lösa bröstknappar ska fästas. Manschetterna är också i stärkt pikétyg och har hål för manschettknappar. Knapparna kan vara av olika modell, notera dock att svarta bröst- och manschettknappar betecknar sorg.
Accessoarer
En vit näsduk i linne eller siden kan bäras i avsaknad av medaljer och tjänstgöringstecken. Tunna svarta strumpor och lackskor eller svarta skor (vid dans) är obligatoriskt. Skorna är i regel av oxford-modell och alltid med en tunn lädersula. Lackpumps är ett korrekt, men mindre vanligt alternativ. Lämplig huvudbonad till frack är cylinderhatt (som inte bör bäras inomhus) eller vid akademiska högtider doktorshatt eller studentmössa. Fickur är ett traditionellt tillbehör, men armbandsur anses traditionellt vara olämplig.[4] I dag är armbandsur dock mer accepterat[5], även om det kan vara obekvämt till den stärkta manschetten. Ibland bärs felaktigt gördel till frack, en detalj som egentligen hör hemma till smoking.[källa behövs]
I studentkretsar bärs så kallade frackband, som talar om vilken fakultetsförening, studentkår, studentnation och annan studentförening personen är medlem i. Denna tradition kan föras tillbaka till de tyska 'coleuren' som började användas av tyska studenter från 1800-talet organiserade inom Burschenschaften. Frackbanden i svenska studentorganisationer kom till Sverige först under 1920-talet genom Kristianstads nation i Lund som var den första studentnationen att använda frackband i samband med nationens stora högtidliga fest Snapphanebalen.
Tillfällen att bära frack
Om en inbjudan säger högtidsdräkt eller frack är det frack som gäller, men även högtidsuniform eller finare folkdräkt kan bäras. Vid bröllop är det tradition att frack endast får bäras vid eftermiddagsbröllop, även om man numera inte håller så hårt på detta utan väljer efter egen smak. Man bär också frack vid ett antal olika akademiska högtider såsom diplomering och promotion.
Se även
Referenser
Fotnoter
Noter
- ^ "frack". SAOB. Läst 22 maj 2013.
- ^ [a b] "frack". NE.se. Läst 22 maj 2013.
- ^ ”https://frackbutiken.se/vett-och-etikettskola”. frackbutiken.se. https://frackbutiken.se/vett-och-etikettskola. Läst 13 april 2017.
- ^ Frack.nu - "Vett och etikett när du bär frack" Arkiverad 6 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ Magdalena Ribbing (8 december 2012). ”Rätt sätt på Nobelbankett”. DN. http://www.dn.se/livsstil/ratt-satt-pa-nobelbankett/. Läst 7 november 2013.