Geoffrey Robertson

Från Wikipedia
Geoffrey Robertson
Född30 september 1946[1] (77 år)
Sydney, Australien
Medborgare iAustralien
Utbildad vidUniversity of Sydney
Epping Boys High School
SysselsättningBarrister, jurist[2], universitetslärare[2], fackboksförfattare, domare, radioprogramledare[2]
ArbetsgivareDoughty Street Chambers
Queen Mary University of London
MakaKathy Lette
(g. 1990–)
Barn2
Utmärkelser
Officer av Australienorden (2018)[3]
Rhodesstipendium
Webbplatsgeoffreyrobertson.com/
Redigera Wikidata

Geoffrey Robertson, född 30 september 1946 i Sydney, Australien, är en australisk och brittisk jurist och författare specialiserad på människorätt, krigsbrott och brott mot mänskligheten. Han har både australiskt och brittiskt medborgarskap. Han har titel Queen's Counsel (QC, "Her Majesty's Counsel learned in the law" - Kronjurist). Han studerade vid Sydney University Law School och i Oxford. Han framträdde även under cirka tjugo år i australisk TV i programserien Geoffrey Robertson's Hypotheticals som gästade politiska ledare och tog upp aktuella politiska händelser och hypotetisk situationsutveckling.

Geoffrey Robertson skapade och leder Doughty Street Chambers, en av Storbritanniens ledande advokatbyråer för människorätt, med 80 jurister.

Robertson är författare till flera böcker inom juridik och människorätt:

  • The Tyrannicide Brief, Chatto & Windus, 2005
  • Crimes Against Humanity - The Struggle for Global Justice, Alan Lane, 1999; revised 2002 (Penguin paperback) and 2006
  • The Justice Game, 1998 Chatto; Viking edition 1999
  • Media Law (with Andrew Nicol QC), Fourth edition, November 2001, Sweet and Maxwell
  • Freedom the Individual and the Law, Penguin, 1993 (7th ed)
  • Geoffrey Robertson's Hypotheticals - A New Collection, ABC, 1991
  • Does Dracula Have Aids?, Angus and Robertson, 1987
  • Geoffrey Robertson's Hypotheticals, Angus and Robertson, 1986
  • People Against the Press, Quartet, 1983
  • Obscenity, Wiedenfeld and Nicolson, 1979
  • Reluctant Judas, Temple-Smith, 1976

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 30 december 2019, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c] Tjeckiska nationalbibliotekets databas, läst: 20 december 2022.[källa från Wikidata]
  3. ^ Australian Honours Search Facility, läs online.[källa från Wikidata]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]