Giovanni Falcone

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Giovanni Falcone
Född Giovanni Salvatore Augusto Falcone
18 maj 1939
Palermo, Sicilien
Död 23 maj 1992 (53 år)
Capaci, Sicilien
Begravningsplats Camposanto di Santo Spirito, Palermo
Nationalitet Italiensk
Yrke/uppdrag Jurist, domare

Giovanni Falcone, född 18 maj 1939 i Palermo, död 23 maj 1992 i Capaci, var en italiensk domare som specialiserade sig på maffiarelaterad brottslighet.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Falcone är mest känd för att ha varit en av huvudorganisatörerna bakom den så kallade Maxirättegången (italienska Maxiprocesso) som inleddes den 10 februari 1986 och avslutades den 16 december 1987. Av de 474 mafiosi som blev åtalade fälldes 360 stycken. Mycket av bevisningen i rättegången grundades på Tommaso Buscettas vittnesmål. Buscetta var den första sicilianska mafioson som blev informatör åt polisen. Falcone var den som Buscetta föredrog att prata med beträffande maffians hemligheter och detta skall ha berott på att han var den enda av poliserna och domarna som behandlade Buscetta med respekt.

Falcone dödades tillsammans med sin fru Francesca Morvillo (hon var också domare) och tre poliser, Rocco Dicillo (30), Antonio Montinaro (39) och Vito Schifani (27), i Capaci på motorvägen mellan Palermo International Airport och Palermo den 23 maj 1992. Bilen de färdades i sprängdes av en bomb som hade placerats vid vägen. När bilen passerade över bomben åkte bilen med en uppskattad hastighet av 160 km/h.

Bombdådet organiserades av Salvatore Riina som en hämndaktion för alla de mafiosi som blivit dömda på grund av Falcone. Riina greps tillsammans med Giovanni Brusca för mordet på Falcone och avtjänar livstids fängelse. Giovanni Brusca erkände att det var han som hade detonerat bomben vid vägen.

Palermos flygplats är numera känd som Falcone-Borsellino Airport för att hedra Giovanni Falcone och Paolo Borsellino. Borsellino var domare och nära vän till Falcone och mördades i ett bombdåd.

Litteratur[redigera | redigera wikitext]

  • Fava, Claudio, Cinque delitti imperfetti: Impastato, Giuliano, Insalaco, Rostagno, Falcone. Milano: Mondadori 1994.
  • Fondazione Giovanni Falcone, Giovanni Falcone: interventi e proposte (1982–1992). Firenze: Sansoni 1994.
  • Galluzzo, Lucio, Obiettivo Falcone. Napoli: Pironti 1992.
  • La Licata, Francesco, Storia di Giovanni Falcone. Milano: Rizzoli 1993.
  • Lodato, Saverio, Ho ucciso Giovanni Falcone: la confessione di Giovanni Brusca. Milano: Mondadori 1999.
  • Monti, Giammaria, Falcone e Borsellino: la calunnia il tradimento la tragedia. Roma: Editori Riuniti 1996.
  • Muhm, Raoul & Caselli, Gian Carlo, Il ruolo del Pubblico Ministero – Esperienze in Europa. Manziana: Vecchiarelli Editore 2005.
  • Padovani, Marcelle & Falcone, Giovanni, Cose di Cosa Nostra. Milano: Rizzoli 1991.
  • Rossi, Luca, I disarmati: Falcone, Cassarà e gli altri. Milano: Mondadori 1992.