1992
Wikipedia
| 1992 - MCMXCII | |
| År: 1989 - 1990 - 1991 1992 1993 - 1994 - 1995 |
|
| Decennium: 1970-talet - 1980-talet 1990-talet 2000-talet - 2010-talet |
|
| Sekel: 1800-talet 1900-talet 2000-talet |
|
| Millennium: 1000-talet |
|
| Födda & avlidna | |
| Födda - Avlidna | |
| Världen | |
| Humaniora och kultur: Elektroniska spel - Film - Konst Litteratur - Manga - Musik Radio - Serier - Teater - TV |
|
| Samhällsvetenskap och samhälle: Ekonomi - Krig - Politik Sport - Utbildning |
|
| Teknik och naturvetenskap: Astronomi och vetenskap - IT Meteorologi - Teknik |
|
| Svenskspråkiga länder | |
| Sverige 1992 |
|
| Epok: |
Regent: Carl XVI Gustaf |
| Ärkebiskop: |
Statsminister: |
| Finland 1992 |
|
| Epok: |
Regent: Mauno Koivisto |
| Ärkebiskop: |
Statsminister: |
| Andra tideräkningar | |
| Bahá'í- kalendern |
148 – 149 |
| Buddhistisk kalender |
2536 |
| Nengō (Japan) |
Heisei 4 |
| Judisk kalender |
5752 – 5753 |
| Muslimsk kalender |
1412 – 1413 |
| Persisk kalender (Iran och Afganistan) |
1370 – 1371 |
| Sakakalendern (Indien) |
1914 – 1915 |
| Thailändsk solkalender |
2535 |
Innehåll |
[redigera] Händelser
- 10 januari - Den borgerliga svenska regeringens första budget är stram med många neddragningar men uppvisar ett underskott på 71 miljarder.
- 15 januari - EG erkänner Kroatien och Slovenien som självständiga stater.
- 16 januari
- Sverige erkänner Armenien, Azerbajdzjan, Kazakstan, Kirgizistan, Kroatien, Moldavien, Slovenien, Tadzjikistan, Turkmenistan och Uzbekistan.
- Dispens ges till Bingolotto att börja sändas nationellt i Sverige. Denna sortens lotteri är egentligen inte tillåtet, enligt gällande svensk lotterilag.
- 5 februari - Sveriges statsminister Carl Bildt och invandrarminister Birgit Friggebo försöker dämpa känslorna på ett möte i Rinkeby. Friggebo föreslår att alla skall förenas i sången We Shall Overcome.
- 13 februari - Mona Sahlin utses till Socialdemokraternas nya partisekreterare efter Bo Toresson.
- 14 februari - EES-avtalet undertecknas av EG och EFTA.
- 24 februari - Tjugokronorssedeln införs i Sverige.
- 2 mars - TV 4 sänds för första gången ut i lokal tv.
- 9 mars - Kina skriver på Ickespridningsavtalet om kärnvapen.
- 12 mars - En skenande spårvagn i Göteborg dödar 13 och skadar 29 personer.
- 18 mars - Finland ansöker om medlemskap i EG.
- 22 mars - Procordias VD Sören Gyll blir ny koncernchef på Volvo efter Pehr G. Gyllenhammar.
- 24 mars - Dirk Frimout blir förste belgaren i rymden.
- 30 mars - Den 64:e oscarsgalan hålls i Dorothy Chandler Pavilion i Kalifornien, USA.
- 2 april - Georgien erkänns, som sista sovjetrepublik, som självständig stat av Sverige.
- 18 april - Skånela IF:s damer vinner, i ett fullsatt Ekilla-hallen, SM-guld i handboll.
- 7 maj - Margareta Winberg anklagar LO-basen Stig Malm för att kalla sossekvinnorna för "fittstim".
- 8 maj
- Det svenska försvarets materielverk beställer 110 exemplar av JAS-flygplanet.
- Nordbanken räddas från konkurs genom att svenska staten tar över och sätter in 20 miljarder kronor.
- 9 maj - 100 miljoner människor runt om Europa ser Eurovision Song Contest arrangeras i Malmö isstadion, efter att Carola har vunnit festivalen året innan.
- 10 maj - Sverige blir världsmästare i Ishockey i Prag.
- 12 maj
- Nu söker sig över 1.000 flyktingar från före detta Jugoslavien till Sverige varje vecka.
- De svenska löntagarfonderna upplöses genom att regeringen gör upp med Ny demokrati om hur deras medel skall fördelas. Pengarna flyttas till forskningsstiftelser och hamnar bortom riksdagens kontroll.
- 22 maj - Sverige erkänner Bosnien-Hercegovina.
- 25 maj - Boel Flodgren blir rektor för universitetet i Lund och blir därmed Sveriges och Europas första kvinnliga universitetsrektor.
- 1 juni - Bromma flygplats öppnas efter 30 år åter för internationell trafik.
- 2 juni - Vid en folkomröstning i Danmark säger danskarna nej till Maastrichtavtalet.
- 7 juni - Lasermannen, John Ausonius, grips efter ett bankrån.
- 9 juni - Eldningsförbud införs i flera svenska kommuner efter en rekordtorr försommar.
- 18 juni - Irland godkänner Maastrichtavtalet.
- 25 juli - sommar-OS i Barcelona invigs.
- 8 september - Sveriges riksbank höjer marginalräntan från 16 till 24 %.
- 9 september
- Riksbanken höjer marginalräntan från 24 till 75 % för att stoppa valutaflöde och spekulationer i devalvering.
- Flera svenska kreditinstitut, såsom Gotabanken och Svenska kredit befinner sig nu i djup kris.
- 13 september - Stefan Edberg vinner US Open och rankas nu som etta i världen.
- 14 september - TV 4 börjar med frukost-TV.
- 16 september - Riksbanken höjer marginalräntan från 75 till 500 %.
- 17 september - Fem svenska kärnkraftverk stoppas då nödkylningen inte fungerar.
- 19 september - Den svenska regeringen presenterar ett sparpaket på 45 miljarder kronor. Bensinskatten och momsen höjs, bostadssubventionerna och arbetsgivaravgiften sänks.
- 20 september - Frankrike godkänner Maastrichtavtalet.
- 21 september - Riksbanken sänker marginalräntan från 500 till 50 % sedan sparpaketet presenterats.
- 22 september - Jugoslavien utesluts ur Förenta Nationerna.
- 1 oktober - Ahmed Ramis Radio Islam fälls för hets mot folkgrupp efter rader av antisemitiska program.
- 3 november - Bill Clinton vinner presidentvalet i USA.
- 4 november - Brittiska parlamentet godkänner Maastrichtavtalet.
- 18 november - Den svenska riksdagen godkänner EES-avtalet; endast vänsterpartiet röstar emot.
- 19 november - Efter flera dagars spekulation mot den svenska kronan låter riksbanken den flyta fritt, vilket innebär en devalvering på omkring 10%. Socialdemokraterna och regeringen kommer överens om en statsgaranti till kreditväsendet för att förhindra bankkollaps. Krisdrabbade banker skall få bankstöd.
- 25 november - Norge ansöker om medlemskap i EG.
- 2 december - Den tyska förbundsdagen accepterar Maastrichtavtalet.
- 6 december
- Sex ungdomar skottskadas av en 26-årig man i Mora. En av dem avlider senare.
- Schweiz säger nej till EES-avtalet.
- Babri Masjid rivs av hinduer.
- 7 december - Det svenska Televerkets nyinrättade etiska råd för 071-nummer gör sitt första ingripande genom att stänga en linje som förmedlar privata strippor.
- 8 december - Falu koppargruva läggs ner efter nära 1000 års verksamhet.
- 9 december - Det svenska invandrarverkets chef Christina Rogestam avgår, sedan verket har spräckt sina budgetramar på grund av den ökade invandringen från Jugoslavien.
- 13 december - Fallskärmsavtal för 180 statliga svenska chefer avslöjas.
- 31 december
- Den svenska riksdagen inför fri etableringsrätt med statsbidrag för fritids- och daghem.
- En försvarsproposition läggs fram som syftar till att göra det svenska försvaret smalare och vassare genom satsning på ny teknik och regementsnedläggningar.
- Den socialdemokratiska tidningskoncernen A-pressen hamnar i akut kris och försätts i konkurs, utan ingripande från LO eller socialdemokraterna.
- En FN-insats inleds i Bosnien med svenskt deltagande.
- De diplomatiska relationerna mellan Sverige och Sydafrika normaliseras.
- Svenskan Pia Cramling blir internationell stormästare i schack.
- Regeringen tillsätter en parlamentarisk kyrkoberedning, för att utreda förhållandet mellan Svenska kyrkan och staten.
[redigera] Födda
- 19 januari - Logan Lerman, amerikansk skådespelare.
- 10 mars - Emily Osment, amerikansk skådespelerska.
- 15 april - Amy Diamond, svensk sångerska.
- 21 maj - Olivia Olson, amerikansk skådespelerska.
- 3 juli - Molly Sandén, svensk sångerska.
- 4 augusti - Dylan och Cole Sprouse, amerikanska skådespelare (tvillingbröder).
- 28 september - Skye McCole Bartusiak, amerikansk skådespelare.
- 18 november - Niki Popovic, dansk musiker, medlem i Cool Kids.
- 23 november - Miley Cyrus, amerikansk skådespelerska/sångerska
[redigera] Avlidna
[redigera] Första kvartalet
- 1 januari - Grace Hopper, amerikansk datorpionjär.
- 3 januari - Judith Anderson, amerikansk skådespelare.
- 13 januari - Dagny Lind, svensk skådespelare.
- 15 januari - Lars Lennartsson, svensk sångare och skådespelare.
- 16 januari - Carl-Gustaf Lindstedt, svensk skådespelare och komiker.
- 17 januari - Olof Lilljeqvist, svensk ingenjör, flygfotograf och producent.
- 1 februari - Lasse Werner, svensk jazzpianist.
- 7 februari - Freddy Albeck, dansk sångare och skådespelare.
- 10 februari - Alex Haley, amerikansk författare.
- 17 februari - Leif Widengren, svensk polisman.
- 1 mars - Pierre Maudru, fransk manusförfattare och regissör.
- 3 mars - Lella Lombardi, italiensk racerförare.
- 6 mars - Erik Nordgren, svensk kompositör, arrangör av filmmusik och orkesterledare.
- 7 mars - Gunnar Sträng, socaldemokratisk politiker och statsråd.
- 9 mars - Menachem Begin, Israels sjätte premiärminister 1977-1983, mottagare av Nobels fredspris.
- 23 mars
- Gurdial Singh Dhillon, indisk politiker, talman i Lok Sabha.
- Friedrich von Hayek, brittisk ekonom och politisk filosof, Nobelpristagare i ekonomi 1974.
- 28 mars - Elisabeth Granneman, norsk skådespelare.
[redigera] Andra kvartalet
- 6 april - Isaac Asimov, rysk-amerikansk författare.
- 20 april - Benny Hill, brittisk skådespelare och komiker.
- 21 april - Väinö Linna, finländsk författare.
- 23 april - Satyajit Ray, indisk regissör, manusförfattare, producent och kompositör.
- 24 april - Nils Åsblom, svensk skådespelare.
- 27 april - Olivier Messiaen, fransk kompositör, organist och ornitolog.
- 28 april - Francis Bacon, målare.
- 6 maj - Marlene Dietrich, tysk-amerikansk skådespelare och sångerska.
- 11 maj - Kurt Bendix, svensk orkesterledare, dirigent och hovkapellmästare.
- 17 maj - Astrid Carlson, svensk skådespelare.
- 21 maj - Jan Sparring, svensk sångare.
- 30 maj - Karl Carstens, tysk politiker, Västtysklands president 1979-1984.
- 15 juni - Rune Turesson, svensk skådespelare.
- 16 juni - Siw Öst, svensk sångerska, medlem av Family Four.
- 18 juni - Denny Hulme, nyzeeländsk racerförare.
- 27 juni - Georg Årlin, svensk skådespelare och regissör.
[redigera] Tredje kvartalet
- 2 juli - Charles Brannan, amerikansk demokratisk politiker, USA:s jordbruksminister 1948-1953.
- 4 juli - Astor Piazzolla, argentinsk musiker och kompositör, mästare på bandoneón.
- 22 juli - David Wojnarowicz, amerikansk konstnär och författare.
- 23 juli
- Arletty, fransk modell och skådespelare.
- Tord Bernheim, svensk revyartist, sångare och skådespelare.
- 5 augusti - Jeff Porcaro, amerikansk musiker, trummis i Toto.
- 14 augusti - Mona Dan-Bergman, svensk skådespelare.
- 23 augusti - Elisaveta von Gersdorff Oxenstierna, svensk skådespelare.
- 2 september - Barbara McClintock, amerikansk genetiker, nobelpristagare i medicin.
- 4 september - Tore Andersson, svensk skådespelare.
- 12 september - Anthony Perkins, amerikansk skådespelare.
- 25 september - César Manrique, spansk konstnär och arkitekt.
[redigera] Fjärde kvartalet
- 4 oktober - Sven Hörnell, svensk fotograf.
- 8 oktober - Willy Brandt, tysk politiker, förbundskansler i Västtyskland 1969–1974, mottagare av Nobels fredspris.
- 9 oktober - Per Olof Sundman, svensk författare och politiker (centerpartist), ledamot av Svenska Akademien 1975-1992.
- 26 oktober - Elna Gistedt, svensk skådespelare.
- 7 november - Alexander Dubcek, tjeckoslovakisk politiker.
- 19 november - Diane Varsi, amerikansk skådespelare.
- 6 december - Yngve Sköld, svensk kompositör, skådespelare, pianist och organist.
- 6 december - Mary Elizabeth Stanley, John Lennons moster.
- 11 december - Majken Johansson, svensk poet och frälsningssoldat.
- 15 december - Sven Delblanc, författare.
- 19 december - H.L.A. Hart, brittisk rättsfilosof.
- 21 december - Albert King, amerikansk gitarrist och sångare.
- 22 december - Erik Lindén, svensk idrottsman.
- 24 december - Mimmo Wåhlander, svensk skådespelare.
- 24 december - Peyo, belgisk serietecknare.
- 26 december - John Kemeny, ungersk-amerikansk matematiker och programmerare.
