Gisselsvampar
| Gisselsvampar | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Svampar Fungi |
| Division | Gisselsvampar Chytridiomycota |
| Vetenskapligt namn | |
| § Chytridiomycota | |
| Auktor | (De Bary) Sparrow |
| Klasser | |
Gisselsvampar (Chytridiomycota) är en division i svampriket som huvudsakligen består av encelliga arter, vilka lever i sötvatten eller våt jord.
Eftersom gisselsvamparna är de enda svampar som har flagellerade sporstadier räknades de en tid inte till svamparna, men idag betraktas de av de flesta biologer som svampar. I evolutionen uppkom gisselsvampar antingen som systergrupp till kopplingssvampar (Zygomycota) eller som systergrupp till alla andra svampar. Det finns även en teori som hävdar att gisselsvampar är parafyletisk, alltså att vissa medlemmar i gruppen är närmare släkt med kopplingssvampar än med andra gisselsvampar.
De flesta gisselsvampar lever på dött organiskt material eller som parasiter på alger eller djur. Några arter i ordningen Chytridiales orsakar sjukdomar på växter. Arten Batrachochytrium dendrobatidis ger upphov till chytridiomycos på groddjur och kräldjur.[1]
[redigera] Källor
[redigera] Noter
- ^ Encyclopædia Britannica Online: Chytridiomycota. Läst 2010-02-10.